Överklagande av Uppsala kommuns förslag till detaljplan för kv. Assar

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Uppsala kommuns beslut att anta detaljplan för kv. Assar, beläget i området Eriksdal i Uppsala.

Kv Assar är en vital del av området Eriksdal och lyfter fram områdets historia och värde. Kvarteret har övelevt sina 100 år med obetydliga förändringar. Så gott som alla kvarterets byggnader har ritats eller påverkats av stadsarkitekten Gunnar Leche – något som i Uppsala brukar tillmätas stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde.

FVU vill särskilt framhålla att Plan- och byggnadsnämnden felbedömt kvarterets stadsbildmässiga och kulturhistoriska värde. Fastigheterna har heller ingen kontakt med Börjegatans stråk, varför det inte finns några skäl att i stadsbilden markera med högre hus eller ökad exploatering. Istället bryter de föreslagna byggnaderna med den omgivande trädgårdsstadens skala. Hänvisningen till skalan i grannkvarteret är inte relevant. Tvärtom bör hänsyn tas till kritiken av detaljplaneförslagets ödeläggande ingrepp i kulturmiljön. Särskilt anmärkningsvärt är förslaget att riva fastigheten 21:4, en nyckelbyggnad i kvarteret, som har alla de egenskaper som efterfrågas i och värnas av kommunens egen Arkitekturpolicy och som går tvärt emot de hållbarhetskrav kommunen annars ofta vill åberopa.

FVU anser att berörda byggnader i kv. Assar bevaras och används till boende.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande.

Angående Fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna, diarienummer KSN 2017-0007

2020-05-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala, har tagit del av rubricerade fördjupade översiktsplan och får med anledning härav anföra följande:

Uppsala kommun har en mycket ambitiös fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna. Planförslaget syftar till att planera för en framtida stad som kan fungera som modellområde för hållbart stadsbyggande och utgöra testområde för byggsektorn. Områdena ska utvecklas som en socialt sammanhållen stadsmiljö med fokus på innovativa lösningar och understödja hållbart resande lokalt och regionalt.

Vi är positiva till förslagets intentioner att skapa en framtida stadsmiljö som är bland annat livskraftig, resurseffektiv och grönskande. Vi delar också uppfattningen att sydöstra stadsdelarna behöver utvecklas och kan ingå i ett växande Uppsala. Området har mycket goda förutsättningar för att uppfylla högt ställda krav på framtidens byggande. Planområdet ligger strategiskt till, har stora naturvärden, det ägs till större delen av kommunen och har under lång tid funnits med som del av Uppsalas tillväxt. Detta innebär att planområdet har stora förutsättningar för att kunna bli en del av grönskande och livskraftigt Uppsala.

Föreningen får sammanfattningsvis anföra följande:

Allmänt, helhet m.m.

Läs mer

Detaljplan för kvarteret Hugin samråd. Dnr 2017-003640

2020-05-11

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

FVU har tagit del av förslag till detaljplan och vill komma med följande yttrande.

Planen föreslår rivning av Uppsalas kanske finaste kontorsmiljö med en 70-talsarkitektur i klass med Pharmacia. Den ersätts av två kvartersblock med höga hus och trånga mörka gårdar, särskilt då kvarteret närmast Dragarbrunnsgatan, som med sina 35 m motsvara en 10-våningsbyggnad. En skala som inte återfinns i hela kvarter någonstans i den gamla rutnätsstaden.

Planen skapar ett nytt mörkt gatuschakt som med sin sneda riktning inte heller hör hemma i 1600-talets rutnätsplan. Enda positiva avbrott i bebyggelsen utgörs av förskolan mot Hamnesplanaden. Planen ruinerar den fina torgmiljön och lägger torget och Nyréns riksbankshus i slagskugga större delen av dagen. Dagens luftiga inramning av torget med generös grön förgårdsmark och betydligt lägre bebyggelse försvinner, många stora träd tas ner, och trots den ”nya” parken längs Hamnesplanaden, som i praktiken redan finns, försvinner ca 1200 m2 grönyta som i dag är tillgänglig och upplevs tillhöra torgmiljön. Varför har vi inte råd att behålla dessa kvaliteter? Läs mer

Vi möts av en mur av offentlig tystnad

Bild: Ahmet Tirej Kaya , beskuren

15:03 | 2020-05-09 Kulturdebatt KULTUR

Utredningen om konstmuseets placering har utlöst en strid ström av kritiska insändare och debattinlägg från engagerade och konstintresserade Uppsalabor, som drömmer om ett modernt och lättillgängligt konstmuseum. Men kommunstyrelsen har konsekvent undvikit att gå i svaromål, skriver Tomas Klang, Konstens Hus Nu och Föreningen Vårda Uppsala.

När UNT i november 2018 kunde berätta att den då nytillträdda kommunstyrelsen beslutat sig för att låta djuputreda tre av förslagen till var framtidens konstmuseum ska ligga kommenterade kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) saken på följande sätt: ”Att vi i kommunstyrelsen gör en fördjupad studie av dessa tre förslag är för att ge det arbetet dignitet”. Läs mer

Museibeslutet avgörande kulturellt vägval

Bild: Felicia Andreasson/Arkiv | Politikerna kan fortfarande välja en placering av konstmuseet som inte nonchalerar tillgängligheten, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

INSÄNDARE i UNT 2020-05-07

Politikerna kan fortfarande välja en annan lösning för konstmuseet är den som föreslås i den ensidiga och bristfälliga utredningen, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

I mitten av maj ska kommunstyrelsens politiker ta ställning till och komma med ett inriktningsbeslut om konstmuseets framtida placering i Uppsala.

Den genomförda utredningen som publicerades i januari 2020 har från början främst kritiserats för att vara ensidigt inriktad på en placering i Slottet samt för att vara alltför ofullkomlig när det gäller ekonomisk redovisning. Från politiskt håll har man därför begärt ett klargörande från förvaltningen där samma utredare gjort ett nytt försök i form av dokumentet Kompletterande utredning.

Trots det så finns exakt samma brister fortfarande kvar! Man utreder inte de platser som fastslogs i den fördjupade utredningen på samma villkor som slottet. Man lyckas inte jämföra de olika förslagen ur ett likvärdigt ekonomiskt perspektiv. Istället fortsätter man ensidigt att förorda och sockra för en placering i slottet med läckra bilder och kartor som ska sopa undan slottsbackens omöjliga terräng och nivåskillnad. Man har på sin höjd omformulerat grumliga ekonomiska resonemang utan att kunna ange den faktiska hyres- och lokalkostnaderna. Läs mer

Detaljplan för kvarteret Seminariet, Uppsala kommun, PBN 2017-2441

2020-04-30

Ulla Björkman

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Framlagt planförslag syftar dels till att bebygga delar av Seminarieparken samt dels till att övriga delar av parken ska fungera som stadsdelspark. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har deltagit i diskussionen om området i flera år och vill härmed avge följande synpunkter på det aktuella förslaget:

Det saknas en stadsdelspark i området varför en sådan är välkommen.  Men risken är nog ganska stor, om förslaget genomförs, att den del av Seminarieområdet som inte skulle bli bebyggd ändå skulle komma att uppfattas som huvudsakligen en gårdsyta för de nya bostadshusen och för dem som bor där.

Som bostadsområde betraktat skulle säkert den nya bebyggelsen bli mycket attraktiv. Det finns dock ett starkt skäl att inte bygga alls utan att istället bevara och sköta Seminarieområdet och det handlar om dess särskilda kulturhistoriska värden, som det bör ligga i kommunens intresse att hjälpa till att bibehålla.

FVU har under många år verkat för att Seminarieområdet ska bevaras som en helhet och som det exempel området utgör på en i princip oförändrad anläggning representerande en helhetsmiljö med seminariebyggnaden, tjänstebostäder, park, trädgård och idrottsplan.

Anläggningen är unik i sitt slag i landet med ett högt kulturhistoriskt värde. Den är därför särskilt värdefull enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i yttrande till Länsstyrelsen, som efter överklagande av bl.a. FVU och närboende, prövade ett tidigare beslut av kommunen att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Området utgör enligt SLU ett representativt exempel på de påkostade och ambitiösa seminarieträdgårdar som uppfördes i enlighet med 1914 års seminariestadga. SLU anser att seminarieträdgården är en central länk i kedjan att via folkskollärarna och eleverna vid landets folkskolor sprida kunskap om odlingens nytta och nöje till hela befolkningen.

Det är dessa värden som föranledde Mark- och miljödomstolen att med anledning av nyss nämnda överklagande (i dom 2013-09-09, mål P 1483-13) bedöma Seminarieparken som ett eget s.k. riksintresseområde inom det större riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A. Den rättsliga prövningen ledde slutligen till att Mark- och miljööverdomstolen avgjorde målet (dom 2014-03-24 i målet P8800-13) genom att fastställa Mark- och miljödomstolens nyss nämnda avgörande vari domstolen upphävde beslutet av Uppsala kommun 19 september 2012 att anta detaljplan för kvarteret Seminariet.

Definitionen av riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A har reviderats men såvitt känt har något avgörande utifrån den nya texten inte prövats.

Föreningen Vårda Uppsala vädjar härmed till kommunen att, istället för att förstöra anläggningens värden genom ytterligare bebyggelse, initiera ett markbyte med nuvarande markägaren och att som ägare se till att Seminarieområdet bevaras och sköts i enlighet med dess värden, vilket på intet sätt hindrar att det kan fungera just som en, behövlig, och därtill helt unik, stadsdelspark.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Årsmötet den 24 mars är framskjutet

På grund av den rådande situationen med snabb spridning av det nya Coronaviruset och samhällets uppmaningar att undvika onödiga sammankomster, senarelägger vi årsmötet och efterföljande möte.

Vi är förstås ledsna över detta, men hoppas på medlemmarnas förståelse. När den akuta situationen gått över hoppas vi kunna återkomma med ett nytt datum.

Hälsnignar

Styrelsen

Skynda att slutföra utredningen!

KULTUR UNT 13:05 | 2020-04-11
Saken brådskar! Möjligheten att förlägga ett konstmuseum i kv Hugin eller Ångkvarnen kan snart vara överspelad, skriver Tomas Klang.

Bild: Patrik Lundin | Om inga andra alternativ än Uppsala slott ska kvarstå gäller det att skynda sig, skriver Tomas Klang i ett debattinlägg.

Frågan om var Uppsala konstmuseum ska få sin permanenta placering är en lika märklig som sorglig historia. Två gånger har man från kommunalpolitiskt håll tillsatt utredningar för att försöka hitta ett bättre läge för museet än i slottet och lika många gånger har man fått till svar att det ligger bäst där det ligger. Och ändå har man inte ens utrett något annat alternativ. Det är inte utan att vi i Föreningen Vårda Uppsala och Konstens Hus Nu som i flera år har punktmarkerat den här frågan börjar undra vad det är som pågår?
Läs mer

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

 2020-03-19

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Granskning (27/2 2020 – 19/3 2020) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.
Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunnsgatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.
Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.
Följaktligen har vi inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.
Däremot har vi efter vårt samrådsyttrande noterat att såväl medlemmar i föreningen såväl som andra haft invändningar mot den tilltänkta inglasningen av arkaderna längs Vaksalagatan och Dragarbrunnsgatan. Det har bland annat framförts att arkaderna bidrar till den arkitektoniska artikulationen i gaturummet samt att ingreppet skulle kunna ställa till problem för synskadade. Vi anser att dessa synpunkter är beaktansvärda och att de bör övervägas noggrant i det fortsatta arbetet med detaljplanen.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande        Vice ordförande   Styrelseledamot

Vill ni göra Uppsala till en Stockholmsförort?

Som gammal Uppsalabo tycker jag att stadens fina identitet förändrats till det sämre under de senaste decennierna. Bebyggelsen har blivit ogästvänligare genom kraftigt förtätad och hög bebyggelse, centrum har utarmats på vanlig affärsverksamhet, grön- och strövområdena har förminskats, etc.

”Uppsalapaketet” – är det en början till att göra Uppsala till en Stockholmsförort? Planen innehåller planer på en utbyggnad med ca 33 000 bostäder i Bergsbrunnaområdet. Planer finns söder om Uppsala för ytterligare omkring 20 000 i ”Nysala” samt ungefär 22 000 i Nydal och Alsike. Detta innebär en tillkommande folkmängd på åtminstone 170 000 invånare. Varifrån ska alla dessa människor komma? Ska folk lockas från Stockholmsområdet? Är det då attraktivt att flytta därifrån till de planerade förortsområdena med kraftigt förtätad och hög bebyggelse samt begränsade grönområden? Hur länge kommer man att få vänta på en fullt fungerande närservice – skolor, sjukvård (nytt sjukhus?), fritidsaktiviteter, etc.? Hur kommer andra delar av kommunen att påverkas under utbyggnadstiden? Det gäller samhällsservice – äldreboenden, skolor, etc.

Bild: Elin Sandow/Arkiv

Varför behövs det ett spårvägssystem som är tänkt att dimensioneras för 80 000 dagliga resenärer söderifrån in till Uppsalas centrum? Ett stort antal av de nya invånarna i Uppsalas södra delar kan antas pendla till Stockholmsregionen och då rimligen resa från de två nya stationer som planeras i Bergsbrunna och Alsike. När det gäller kommunintern pendling bör det i många fall bli till arbetsplatser i stadens södra delar. Detta talar för helt andra kollektivtrafiklösningar.

Hur lång beräknas utbyggnadstiden bli? Vilka förseningar och kostnadsfördyringar bör man kalkylera med? Sådana är mycket sannolika pga arkeologiska utgrävningar, åtgärder som följer av miljöintrång, geologiska överraskningar?

I paketet utlovas ekonomisk ersättning från statens sida. Sedan länge är tågtrafiken omfattande på sträckan Uppsala-Stockholm. På den grundvalen borde kommunen kunnat med trafikverket framförhandla en utbyggnad av de utlovade fyra spåren, utan att lova den stora och för kommunen mycket kostnadskrävande och för kommunens invånare påfrestande utbyggnaden söder om Uppsala? Det är ganska sannolikt att statens ekonomiska bidrag i slutänden kommer att visa sig utgöra en bråkdel av den totala kostnaden. Kostnadsökningarna brukar bli mycket stora i samband med omfattande bostadsbyggande, service- och infrastrukturanläggningar. Hur ska kostnadsfördyringar finansieras?

Göran Aldskogius, Uppsala
Scroll Up