TillOrdföranden i byggnadsnämnden
Liv Hahne

angående kv Seminariet och pågående planarbete.

Med anledning av UNT-artikel nyligen, om att en samrådshandling för kvarteret är på väg
inom kort, vill vi bidra med våra synpunkter för uppnående av bästa resultat i planarbetet,
med respekt för de arkitektoniska och kulturhistoriska kvalitéer som seminarietomten
besitter.

Seminariebyggnaden förblir nu undervisningslokaler, helt i linje med vad vi föreslagit och
önskat – och kan förhoppningsvis ses som räddad.
Två problem återstår dock att lösa: den nya bostadsbebyggelsen och Seminarieparken.

Den nya bebyggelsen måste utformas med respekt för seminariebyggnaden , rektors- och
vaktmästarbostäderna. NCCs partsinlagor i pressen har en alldeles orimligt hög exploatering,
först 300 och nu 250 lägenheter. Vi ser gärna en låg bebyggelse – mindre flerfamiljshus och
radhus – i skala och karaktär lika de intilliggande Enhagen och Eriksdal.

Den kulturhistoriskt värdefulla skolträdgården måste bevaras, i viss mån rekonstrueras och kompletteras, och på så vis ges den betydelsefulla roll i området, som anvisas i strukturplanen
för Librobäck. Ingen bebyggelse alltså mellan Ringgatan och allén som går mellan
rektorsbostaden och vaktmästarbostaden.

I denna vår uppfattning har vi upplevt ett mycket starkt och utbrett stöd både från medlemmar
och andra Uppsalabor.

Bilagor:
Vår artikel i UNT
Originalritning med växtförteckning över seminarietomten och skolträdgården
Utlåtande av Bengt Jonsell (se nedan)

På uppdrag av Föreningen Vårda Uppsalas styrelse
med vänliga hälsningar

PO Sporrong, vice ordförande

Sändlista
Ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kulturnämnd och byggnadsnämnd.

BILAGA

Utlåtande beträffande Seminarieparken av botanisten, f d Professor Bergianus Bengt Jonsell, :

Den del av undervisningsträdgården som ännu har vissa växter kvar och är värd att bevara som park ligger i områdets sydöstra del, öster om cykelstigen – parkeringsplatserna. Mest påtaglig är den ännu sammanhängande apelallén mellan f.d. rektors och vaktmästarebostäderna, där det också löper en nu gräsbevuxen vägbana. Flera vackra aplar finns nära f d redskapslokalen, och även på andra håll. (Först i september kan man möjligen avgöra vilka sorter det rör sig om). Vackra solitärer av päron, fågelbär (bigarrå) och plommon står på den vidsträckta gräsytan, som utgör ett utmärkt område för vila, picnic och lekar i denna på parker så fattiga stadsdel. En stor stenrundel med en avenbokshäck omgärdar
nu en övergiven yta, som skulle kunna ges någon lämplig funktion för t ex lek eller spel. En försummad pionrabatt finns kvar, eljest knappast något av ört- eller buskkvarter. Små barrträdsdungar vid cykelstigen innehåller bl.a. douglasgran, men behöver röjas ur, för att träden skall komma till sin rätt.

Detta är på intet vis en fullständig genomgång, bara några noteringar. Med ledning av den förteckning på 106 arter som finns på den bifogade kartan över den ursprungliga skolträdgården skulle det vara intressant att se igenom i detalj vad som finns kvar.

Bengt Jonsell
2009 06 15