Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2009-03-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang fördjupad översiktsplan för Funbo, dnr KSM 2006-03-15, dnr i BN 2009/20008-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Bakgrund

ÖP 2006 för Uppsala kommun anger stråket längs väg 282 från Vedyxaskogen till Almunge som ett
område där fördjupade översiktsplaner bör upprättas, för att pröva möjligheterna till mer omfattande
bebyggelsetillskott. Den fördjupade översiktsplanens syfte är att bädda för en utveckling med mer
bebyggelse och aktiviteter inom Funboområdet och att utgöra underlag vid detaljplaneläggning och
bygglovsprövning. Planförslaget behandlar stråkets västra del, Funboområdet, vilket bedömts som
attraktivt genom sin goda tillgänglighet till Uppsalas och Stockholms arbetsmarknader och övriga utbud, samt genom sin vackra natur med sjöar och gammalt kulturlandskap. Avsikten är att senare gå vidare med motsvarande arbete för Länna och Almunge. VA.problematiken är en knäckfråga, då grundvattentillgångarna i området är starkt begränsade och de recipienter som finns för avloppsvatten i området är känsliga. Den sammantaget bästa lösningen föratt klara VA-försörjningen av ny bebyggelse är att göra överledningar från stadens vatten- och avloppsreningsverk. För att finansiera en sådan lösning krävs en utbyggnad av hela stråket mellan Uppsala och Almunge med minst 1800 bostäder, eller minst 800 bostäder i Bärby/Gunsta och minst 200 bostäder i Marielund om ledningar endast dras dit.

Andra knäckfrågor rörande befolkningsunderlaget gäller skolor, handel, service och kommunikationer.
Elevunderlaget för förskolor och grundskolor (f – 9) beräknas uppgå till ca 500 – 1 800, beroende av
utbyggnadsalternativ och tidsperiod. Under antagandet att det krävs ett kundunderlag på ca 2000 – 3000 boende för en lokal livsmedelshandel finns detta underlag i ett fullt utbyggt minimalt såväl som maximalt alternativ. Ett litet centrum med därutöver t ex blomsterhandel, spel/tobak, kiosk, videouthyrning, pizzeria, frisör mm kan i viss utsträckning förläggas i bottenvåningarna på småstadskvarter. Sedan Översiktsplan 2006 antogs har klimatfrågan kommit i allt starkare fokus. Enligt uppskattningar av regeringens vetenskapliga råd och klimatberedningen krävs en 60 % minskad energianvändning och 75 – 90 % minskade koldioxidutsläpp fram till år 2050. Vad gäller uppvärmning är målet att biobränslen ska vara den väsentligaste källan. På transportsidan gäller att utveckla bebyggelsestrukturer och transportsystem som uppmuntrar gång-, cykel- och kollektivtrafik och håller nere bilberoendet i vardagsresandet. Det kan finnas en möjlighet att på sikt kunna utnyttja Lennabanans sträckning väster om Bärby för modern spårtrafik in till resecentrum.

Planförslaget med bilagor

Planområdet ligger ca 1,5 mil öster om Uppsala centrum. Gränserna är satta för att omfatta ett nära
omland på ca 1 km till de större bebyggelsekoncentrationer som föreslås eller redan finns i planområdets centrala delar. I söder gränsar planområdet mot ett område av riksintresse för kulturmiljö. Norrut omfattar planområdet de södra delarna av ett större område med kommunala kulturmiljövärden och de södra delarna av riksintresse för kulturmiljön vid Funbosjön och Funbo kyrkomiljö. I planområdet ingår delar av Vedyxaskogen i väster och delar av sjön Trehörningen, inklusive friluftsområdet kring Fjällnora friluftsanläggning. Vid Bläckhornet i väster reserveras mark för utbyggnad med verksamheter för logistik mm. I sydväst finns utrymme för Lantbruksuniversitetets expansionsplaner med utbyggd djurhållning mm vid Lövsta.

Funboområdet har idag en befolkning på uppemot 2000 invånare fördelade på ca 500 bostäder.
Bebyggelsetillskotten till 2030 anges bli ca 830 – 1300 bostäder i Gunsta/Bärby och 470 – 730 i
Marielund, vilka skulle innebära ca 3 000 – 4 400 boende i Gunsta/Bärby och 1 600 – 2 400 i Marielund
eller sammantaget 4 600 – 6 800 boende inom planområdet.

Planen har utformats för bussbaserad kollektivtrafik, vilken förutsätts gå på de nya huvudgatorna inom
respektive område, antingen på nya lokalvägar mellan områdena eller via väg 282. Med en fortsatt attraktivitet och utbyggnad i stråket längs väg 282 tillsammans med ökande klimatkrav kan det på lång sikt bli aktuellt med spårburen kollektivtrafik. Den skulle kunna använda sig av Museibanans korridor från Bärby och in till Uppsala. Från Bärby och österut bör den dock ledas invid väg 282. Planen reserverar därför ett utrymme som medger spårtrafik på ena eller andra sidan väg 282 inklusive hållplatsområden vid Bärby och Hallkved/Marielund och eventuella planskilda korsningar. I ett
sådant framtida scenario är det rimligt att också utveckla områden norr om väg 282 i anslutning till dessa hållplatslägen.

Synpunkter

Föreningen instämmer i kommunens huvudinriktning att bebyggelsetillskotten utanför staden
koncentreras till orter och stråk med goda förutsättningar för stabilt serviceutbud och hållbara
transportsystem. Planförslaget bör därmed sättas in i sitt sammanhang, vilket påpekas gällande Länna och Almunge men bör även gälla Skölsta.

Kollektivtrafiken
Resandeunderlagets betydelse framgår av att en spårväg föreslås som ett framtida alternativ längs stråket (Bilaga Trafiksystem). Förslaget är att betrakta som en skiss och bygger på ett fiktivt befolkningsunderlag på ca 50 000 invånare längs stråket utanför staden (Årsta). Ett mer realistiskt scenario utgår från kommunens intentioner att underlaget kan bli 4 600 – 6 800 invånare inom planområdet och ca 1 000 i Skölsta samt ca 4 000 i vardera Länna och Almunge. Sammantaget ger dessa förutsättningar ca 15 000 invånare längs stråket mellan Årsta och Almunge. Spårvägslinjen bör inte ses som ett isolerat trafikslag, utan ingå som en regionalt förlängd stadslinje (regiotram),
integrerad med den övriga förgrenade stadsspårvägen. Därför bör även befolkning och verksamheter inom staden (delar av City-Fålhagen/Boländerna-Årsta/Slavsta/Fyrislund) ingå i resandeunderlaget. Följaktligen bör linjen dras fram till Resecentrum via Strandbodgatan och Kungsgatan, för att öka tillgängligheten och därmed attraktiviteten jämfört med en ändstation på Stationsgatan. Linjen kan med fördel förlängas till en genomgående, förslagsvis till Lövstalöt/Bälinge via Svartbäcken-Tunabackar- eventuell civil flygplats (Ärna). Modern regiotram har en marschfart på 90 km/h i den regionala delen, vilket ger en restid på 25 minuter (medelhastighet 40 km/h inkl. 10 hållplatsstopp á 15 sek) från Bred till Resecentrum.

[Figur]

”LIGHT RAIL”
Uppsala C – Skölsta – Bärby – Gunsta – Bred
Ny spårväg i ”Lännakattens” sträckning fram till Bärby.
Ny spårväg utmed väg 282 från Bärby till Bred.
Museijärnvägen bibehålles från Bärby via Marielund till Faringe
Restider:
Bärby – Uppsala C ca 16 minuter
Bred – Uppsala C ca 25 minuter

Museijärnvägens framtid är beroende av trafikering från det planerade läget öster om Centralstationen. I bilagan Trafiksystem kan texten tolkas som att Lännabanan endast trafikeras mellan Bärby och Faringe. Motivet kan vara att spårvägen skulle gå på järnvägens uppgraderade banvall och att tillgänglig markyta vid Stationsgatan inte kan rymma ändstationer för både museibana och spårväg. Föreningen hoppas att detta är en misstolkning. Om inte, så är detta ytterligare ett argument för att dra spårvägen till Resecentrum via Kungsgatan. I övrigt interagerar inte spårvägsförslaget på museibanans känsliga miljöer längs kultur- och naturlandskap och sjöar. Det kan t.o.m. vara en positiv kontrast att lämna den urbana miljön för att komma till rika natur- och
kulturupplevelser.

Marielund

Naturvärden
Området vid Marielund utgör en yttersta utpost mot väster av vad man kan kalla ”Roslagsnaturen”,
kännetecknad av bruten ofta blockrik terräng med rörligt grundvatten och sipprande småbäckar. Detta ger mångenstädes en mullrik jordmån med talrika lundar med bl.a. ek, lönn, ask och hassel och även i
barrskogen insprängda små lundpartier. Växter som myskmadra, storrams, trolldruva och tibast är inte
ovanliga. En linje från norra änden av Funbosjön söderut till Marielunds gård och Gårsjön och vidare
genom skogen till Edasjön i Lagga bildar den tämligen skarpa gränsen. Väster därom vidtar lerslätterna
mot Uppsala med skogsområden av annan karaktär. Större delen av det för bebyggelse föreslagna området söder om väg 282 består av skog med dominans av gran, som är ganska likåldrig och består av uppskattningsvis 60 – 70 åriga träd. Terrängen är till stor del starkt småbruten men där finns också igenvuxna inägopartier. I öster och söder övergår den kuperade skogsterrängen abrupt i åkermark som dräneras av ett öppet dike mot sjön Trehörningen. Den nuvarande skogen var säkerligen fram till första hälften av 1900-talet till större delen betade hagar, som huvudsakligen spontant omvandlats till gran- eller blandskog. Detta framgår av att enstaka stora ekar och aspar ännu står kvar i skogskanten (och kanske längre in där det på grund av snö vid besök inte var framkomligt). Den biologiska betydelsen av dessa framgår av att under ett kort besök noterades större hackspett, spillkråka och sparvuggla. Ett ganska rikt fågel- och insektsliv i området kan därmed förutsättas. Inventeringen för Upplandsfloran har i detta område förutom ovan nämnda arter noterat bl. a. orkideerna knärot och nattviol.
Omedelbart öster om skogsområdet och ca 50 m söder om väg 282 ligger en stenig dunge dominerad av ek och hassel (vinterståndare av tallört noterades) och med ett flertal gravrösen. Efter vad som kunde ses i terrängen måste den ligga innanför den röda gränsen, även om det inte stämmer med kartan ”översikt förutsättningar”.

Kulturvärden
Viktigaste kulturvärdet har det småskaliga odlingslandskapet, som förskonats från till granåkrar
omvandlade öppna fält. Landskapsbilden har kvar sina siktlinjer, t.ex. mot sjön Trehörningen och
Funboåns dalgång. Fornlämningar är talrika och har karterats i översiktsplanen, men gränsdragningarna verkar ibland felaktiga (se ovan). Mycket stort kulturvärde har också den bebyggelse av stora ”sommarvillor” från 1900-talets tidigare hälft, som ligger utmed större delen av områdets södra gräns. Värdet förhöjs av att nuvarande bebyggelse med närmast omgivande landskap ännu i stort sett utgör en homogen miljö av tidig 1900-talsprägel. Detsamma gäller Funbo kyrkby med omgivningar, vilka dock ligger på betryggande avstånd från föreslagen bebyggelse.
Norr om väg 282 Ett mindre område är markerat för ev. bebyggelse norr om väg 282 och norr om gamla landsvägen. Det består av en skog av ungefär samma karaktär som den söder om vägen, men något mer sluten. En stor del av detta område klassificeras enligt bifogad karta som av riksintresse för kulturmiljövård.

Natura 2000
Utanför föreslagna bebyggelseområden men i grannskapet finns två Natura 2000 områden, dels
Funbosjöns stränder och Funboåns dalgång med särskild tanke på vattnen, dels kanten vid Ramsen med hällmarksvegetation.

Bebyggelseplanerna
Dessa framgår om än på detta stadium skissartat av fyra alternativa lokaliseringar, Alt. A – D
(sid.I – II) samt ett samlat alternativ (sid. VII) där de fyra lagts ovanpå varandra, vilket skulle ge möjlighet att se vilka partier som i alla händelser skulle ”gå fria”. Bedömningen försvåras av att gränserna för föreslagna bebyggelseområden inte är inritade på dessa kartor. Märkligt är att bebyggelse både iväster och öster tycks vara markerad utanför skogsområdet och utanför de nämnda gränserna, i motsats till vad som sägs på sid. 23.

Alternativen C och D visar bebyggelse ända intill gränsen för Natura 2000 området i Funboåns dalgång. Den östligaste delen av bebyggelsen når i samtliga alternativ ut på åkermarken och uppenbarligen öster om det dike som rinner ut i Trehörningen. I alternativ D är dessutom bebyggelse markerad söder om och utanför den röda avgränsningen nära herrgården Marielund.

Dessa delar av planen är enligt vår mening fullständigt oacceptabla. Men inte någon del av skogsmarken söder om väg 282 bör tas i anspråk och främst av följande skäl:

• skogen är i sitt nuvarande stadium ett biologiskt värdefullt område. Ett varsamt skogsbruk bör som nu bedrivas. Gamla ekar, aspar m.m. bör ges mera ljus och rymd.