Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang. dpl för del av Rörby, Bälinge. Uppsala kommun. Dnr 2006/20034-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anser att det är positivt att Bälinge utvecklas med fler bo-städer, vilket ger mera underlag för service och förhoppningsvis även annan verksamhet som bidrar till att orten inte får sovstadskaraktär. Härigenom får Bälinge ökad attraktionskraft för bosättning och etablering men även som lokalt centrum för den omgivande landsbygden. Bä-linge bör härigenom kunna bli ett alltmer intressant alternativ till staden för dem som vill bo och kanske även arbeta i en lugn småskalig miljö med närhet både till staden och till lands-bygden.

Bälinge har många kvaliteter förutom närheten till Uppsala. Bebyggelsen är genomgående låg och relativt samlad. Inslag av rad-, kedjehus och flerbostadshus möjliggör en blandning av olika hushållstyper och ger också stadga åt stadsbilden. Lokalgatorna kantas ofta av häckar, ibland även av träd, och det finns anordningar för att minska trafikens hastighet. Gång- och cykelvägnätet är väl utvecklat i stora delar av orten. Bussförbindelsen till Uppsala har god turtäthet och orten har viss service – dagligvarubutik, skolor, bibliotek, fritidsgård, sporthall, fotbollsplaner, friluftsbad, golfbana m.m. Det finns alltså goda förutsättningar att bygga vida-re på.

Stadsmiljön i den centrala delen av Bälinge har dock stora brister. Det första som möter blicken är en källsorteringsanläggning. Dagligvarubutiken är inrymd i en nerklottrad byggnad omgiven av ödsliga stora asfaltytor. Om ambitionen är att öka Bälinges attraktionskraft borde den första åtgärden vara att utveckla detta ortscentrum med viss kompletterande bebyggelse – helst flerbostadshus eller grupphus, planteringar, varierande markbehandling, ordnad parker-ing, belysning, genomtänkt skyltning m.m. Givetvis måste sådana kompletteringar ske med stor respekt för miljön kring kyrkan med dess mur och angränsande äldre byggnader. Härige-nom skulle Bälinges centrala område kunna få viss välbehövlig stadsmässighet och dess funk-tion som lokalt centrum, både för själva orten och för dess omland, skulle kunna förstärkas. Detta är troligen en av de viktigaste åtgärderna för att nå ökad attraktionskraft för Bälinge. FVU inser att utbyggnadsordningen är beroende av de olika markägarnas vilja till exploate-ring men vill ändå framföra att det är fel turordning att nu bygga ett nytt glest bostadsområde på jungfrulig mark/åkermark i stället för att koncentrera sig på det centrala området.

Enligt översiktsplanen för kommunen redovisas nya bebyggelseområden på åkermark öster, norr och väster om samhället för att möjliggöra avsedd utveckling. Det är viktigt att vid pla-neringen söka stöd i befintliga terrängelement vid avgränsningen mot slättlandskapet av dessa områden. Det krävs också en medveten placering av husen och avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark. I de nya villa-områdena norr om orten har inte samordningen varit tillräcklig. Husen ger intryck av att på ett ostrukturerat sätt flyta ut i terrängen.

Planområdet är ett av dessa nya bebyggelseområden enligt översiktsplanen. Mot öster får om-rådet en naturlig avgränsning genom det skogsområde som sparas. Skuttungevägens bredd och dess funktion som genomfartsväg gör emellertid att det nya området kan komma att upp-fattas som avskilt från orten i övrigt. Å andra sidan finns funktioner som betjänar hela orten öster om Skuttungevägen nämligen Bälingeby förskola, Hemringebackarna med elljusspår, bollplaner samt skogsområdet öster om planområdet. Detta förhållande kan vara ett motiv för den föreslagna exploateringen. Men det krävs åtgärder för att åstadkomma sammanhang med orten i övrigt.

Därför anser FVU att det nya bostadsområdet och övriga funktioner öster om Skuttungevägen bör knytas ihop med det övriga Bälinge genom att Skuttungevägen i dess avsnitt genom sam-hället får karaktär av lugn bygata. Detta kan ske genom låg hastighet 30 km/tim, farthinder, ordnade övergångsställen, planteringar med buskar och träd och belysning. Denna ombygg-nad bör ske jämsides med exploateringen av planområdet. Varför inte lägga in åtminstone Skuttungevägens avsnitt utmed planområdet i detaljplanen och i samverkan med vägverket och exploatören genomföra en ombyggnad som gör vägen till en del av och ett attraktivt in-slag i ortens miljö?

Ett skäl att bosätta sig i en mindre ort kan vara att man söker en tyst miljö som man sällan finner i staden. Därför bör inte bara uteplatsen utan hela tomten ha ljudnivåer under riktvär-dena. Dessa riktvärden är en av riksdagen antagen ambitionsnivå. Det faktum att riktvärdena inte överskrids betyder ändå att en viss procent av de boende sannolikt känner sig störda av trafikbuller. Dessa faktorer är ytterligare skäl för att bygga om Skuttungevägen för maxhas-tigheten 30 km/tim, vilket innebär mindre störningar jämfört med högre hastighet.

Ljudnivåredovisningen i planbeskrivningen bygger på en uppskattning av trafikmängden för år 2007. Vid fysisk planering ska dock tillses att bostäder blir hälsosamma under överskådlig tid. Detta innebär att hänsyn ska tas även till prognostiserade trafikökningar. Detaljplanen bör därför kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte bedömning av effek-ter härav för planområdet. Om det visar sig att åtgärder till skydd mot buller med all sanno-likhet kommer att krävas är det bättre att detta förs in i detaljplanen och genomförs på ett en-hetligt sätt i samband med exploateringen i stället för att de boende var för sig svarar för detta i efterhand. Härigenom får man ett effektivt skydd. Dessutom är det angeläget att fasaden mot Skuttungevägen, som en av entréerna till samhället och en del av ortens ansikte utåt, får en prydlig och sammanhållen utformning.

I detaljplanen ingår bestämmelser i syfte att uppnå viss samordning av utformningen av be-byggelsen vilket är positivt. FVU föreslår dock att vissa principer fastläggs även för utform-ningen av gaturummen. Gatusektionen bör kompletteras med redovisning av planteringar av häckar, eventuella träd och belysning. Varför inte plantera björkar i likhet med Kyrkstigen? Även i tomtgräns utåt mot öster, söder och väster bör häckar planteras för att ge visuell stadga åt husgruppen. För att garantera att planområdet genomförs med sådana kvaliteter föreslår FVU att dessa läggs in som villkor i exploateringsavtalet med genomförande i samband med områdets utbyggnad.

FVU anför sammanfattningsvis:
1. Det är positivt att orten Bälinge växer och det finns goda förutsättningar för detta. Den första åtgärden för att öka attraktionskraften bör dock vara att komplettera, ordna upp och försköna lokalcentrum till en attraktiv mötesplats både för orten och omlandet.

2. Det föreslagna bostadsområdet jämte andra funktioner för samhället öster om Skuttunge-vägen bör knytas ihop med samhället genom att Skuttungevägen byggs om till ett lugnt gaturum i byn med låg hastighet 30 km/tim, farthinder, planteringar, ordnade övergångs-ställen, belysning mm. Skuttungevägens ombyggnad bör ingå i detaljplanen och dess ge-nomförande garanteras i exploateringsavtalet.

3. Ljudnivåredovisningen bör kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte konsekvenser härav för planområdet. Om åtgärder krävs för skydd mot buller inom överskådlig tid bör detta genomföras redan nu vid exploateringen för att få en fullgod lösning och ett enhetligt utseende.

4. Detaljplanen föreslås kompletteras med riktlinjer för utformning av gaturummen för lo-kalgatorna samt för tomtavgränsningen mot omgivande landskap i syfte att nå hög stads-byggnadskvalitet. Dessa villkor bör framgå av detaljplanen, som gestaltningsprogram el-ler planbestämmelser, och genomförandet bör säkras i exploateringsavtal med exploatö-ren.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot