Till Översiktsplanen 060331
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

ang Förslag till översiktsplan för Uppsala kommun. Utveckling av orter och landsbygd fram till 2030.

Principiella synpunkter

Föreningen Vårda Uppsala ser med tillfredsställelse, att planarbetet för hela kommunen nu kommit så långt, att utbyggnadsmöjligheterna för både kommun och stad kan överblickas. Detsamma gäller dock endast i viss mån trafikfrågorna, där ännu mycket planering återstår. Utbyggnadsfrågorna är ju i hög grad beroende av att trafikfrågorna är lösta.
Det finns mycket gott att säga om planens ambitioner, Föreningen ser det som mycket positivt, att kommunen satsar på en utbyggnad av vissa orter längs ett antal stråk. Ambitionen att satsa på spårbunden trafik, där detta är möjligt, är också något som vi vill framhålla i detta sammanhang. Vi har dock en del synpunkter på dessa båda frågor som vi nedan skall komma närmare in på.
Föreningen tycker sig i planen skönja en alltför stor känslighet för dagsaktuell efterfrågan, gällande särskilt populära områden eller boendeformer och en rädsla för kostsamma satsningar på infrastruktur. Utformningen av en översiktsplan erbjuder ett tillfälle att styra utvecklingen i stället för att låta sig styras av för dagen trängande behov eller önskemål, dvs ett tillfälle att skapa förutsättningar för en önskvärd utveckling. Den innebär också ett tillfälle till framförhållning. I framförhållning ingår att skapa förutsättningar för en utbyggnad genom infrastrukturella satsningar. Man bör inte sky kostsamma sådana som på sikt kan beräknas bli lönsamma, t ex spårbunden trafik till tänkta utbyggnadsorter. Sådana satsningar bör komma på ett tidigt stadium om orterna skall bli attraktiva. Detsamma gäller investeringar i energiförsörjning och VA-anläggningar, som bör vara långsiktiga och så långt möjligt svara mot ett framtida, förutsett behov.
En annan principiell anmärkning som föreningen vill framföra är att satsningen på utbyggnad av kransorterna är alltför snävt tilltagen. Proportionerna 82% utbyggnad i staden contra 18% i kransorterna är som vi ser det inte godtagbara. Vi förordar en betydligt större utbyggnad av kransorterna. Detta har länge varit föreningens linje. En sådan målsättning skulle lätta på trycket i staden. Staden bör inte fortsätta att växa koncentriskt längre. Inte heller kan den förtätas så mycket till. Inte minst vill föreningen undvika att parkmark tas i anspråk för bebyggelse och att byggnaderna skjuter i höjden.
En tredje principiell ståndpunkt som föreningen driver är att kvarvarande slättland runt staden inte vidare kan tas i anspråk för bebyggelse. Ett av Uppsalas karakteristika är ”staden på slätten”, dvs staden som reser sig oförmedlat ur ett omgivande slättland. De senaste årens byggande har i betydande grad graverat detta slättland, som förutom att vara ett karakteristikum för Uppsala också till sin art med böljande sjöbotten och lummiga åkerholmar är utomordentligt vackert. Uppsalaslätten tillhör också Sveriges bästa åkermark. Detta odlingslandskap är ännu i aktivt bruk och kommer säkerligen att behövas också i framtiden för lokal produktion av livsmedel och troligen också för odling av energigrödor. Föreningen noterar med tillfredsställelse att i planen visst värde tillmätts odlingslandskapet runt Uppsala och vill här endast förstärka denna uppfattning. Mot denna bakgrund föreslår Föreningen Vårda Uppsala, att det kvarvarande slättlandet avgränsas i planen och ges ett framtida skydd. Föreningen vill i detta sammanhang nämna, att ”Linnés historiska landskap” inte bör inskränkas till enstaka objekt utan bör omfatta ett sammanhängande landskap, om det inte skall förlora sin historiska dimension. Därför bör den aktuella planen för utbyggnad i Danmark förkastas. Danmarks by med omgivande slättland ingår i det linneanska sammanhanget.
Föreningen anser, att strödd bebyggelse i anslutning till enskilda gårdar och byar bör undvikas, då sådan bebyggelse tenderar att växa successivt och ibland flyta samman. En strikt plan för utbyggnad utanför staden är att föredra.

Stråk och kransorter

En definition av vad föreningen avser med ”stråk” kan vara på sin plats. Med detta avser föreningen endast en sträcka längs vilken ett antal väl valda orter kan utbyggas. Föreningen önskar inte en sammanhängande bebyggelse längs stråken utan vill se ett ”respektavstånd” innefattande slättlandet runt staden, innanför vilket bebyggelse inte kan tillåtas.
I föregående samrådsrunda förordade Föreningen Vårda Uppsala en kombination av alternativen 1 och 2 med dominans för alternativ 2, som erbjöd flera stråk. Denna kombination möjliggör en större utbyggnad i kransorterna än de enskilda alternativen var för sig. Alternativ 1 har en fördel genom att det koncentrerar en mer omfattande utbyggnad av service etc till vissa orter. På så sätt skapas lokala centra för de aktuella utbyggnadsstråken, som kan förse orterna längs dessa med en större och mer varierad service och inte bara med nödvändiga basfunktioner. Föreningen håller fast vid denna linje och förordar sålunda en utbyggnad längs samtliga stråk utom det längs lv 288, vilken väg än så länge är undermålig och väntar på ombyggnad. Vi avstyrker därför alltför omfattande utbyggnad längs detta stråk på nuvarande stadium. Vad beträffar stråket längs lv 282 önskar vi att utbyggnaden av Gunsta begränsas, bl a med tanke på närheten till Uppsala, som blir dess närmaste tätort med trafikalstring till staden som följd.

Föreningen anser mot bakgrund av ovanstående,

• att utbyggnad av Ramstalund inte bör vänta i sin helhet utan att där en ny studentstad borde kunna uppföras där. Vi ser det som positivt, att planen är tänkt att innefatta mark reserverad för en tågförbindelse till Enköping.

• att Vänge och Järlåsa bör byggas ut och att trafikstopp för lokaltåg Uppsala – Sala snarast bör ordnas, inte minst nu när Heby och Morgongåva inkluderats i Uppsala län och kan behöva förbindelse åt båda hållen. Föreningen är medveten om att vissa stopp redan ordnats. Detta är en positiv utveckling.

• att längs E4 stor utbyggnad bör kunna ske av Bälinge, Lövstalöt och Björklinge. Bälinge behöver få en kärna med utbyggd service, och Björklinge måste förbättras på denna punkt, en åsikt som också uttrycks i planen. Föreningen beklagar, att spårbunden trafik till dessa orter inte prioriterats och att utbyggnadsgraden inte är större för orter som Bälinge och i synnerhet Björklinge, som snarast bör förtätas och göras mer attraktivt. Under förutsättning att spårbunden trafik kunde ordnas längs detta stråk, borde Läby på ett eller annat sätt inkluderas. Denna ort bedöms i planen (s 59) sakna förutsättningar för vidare utbyggnad genom att den inte är stor nog för basservice.

• att längs lv 290 och norra stambanan i likhet med Storvreta också Skyttorp bör få en rejäl utbyggnad. Skyttorp med sitt vackra landskap bör kunna bli synnerligen attraktivt, under förutsättning att infrastruktur finns på plats när utbyggnaden börjar. Med de utmärkta kommunikationerna tar det ca en kvart att ta sig dit från Uppsala C.

• att av orterna längs lv 282 Länna, Almunge och Knutby bör satsas på, framför allt Almunge och Knutby, av vilka Almunge bör få rollen av serviceort. Vi föreslår också att en utbyggnad av spårbunden trafik från Uppsala ända till Knutby får prioritet. Här skulle kanske en samordning kunna ske med Stockholms län och förbindelsen utsträckas till Norrtälje/Kapellskär. När det gäller Almunge och markförhållandena där, som anges vara bergiga och svårbyggda, anser föreningen att kring det blivande stationsläget ett centrum kunde etableras med en något högre, mer stadsmässig flerfamiljsbebyggelse, eftersom terrängen förmodligen lämpar sig för detta. När det gäller infrastrukturen anser föreningen, att överledning från Uppsala bör väljas.

Trafiksynpunkter utöver bansträckningar

När det gäller de ovannämnda, nya bansträckningarna anser föreningen, att dessa skulle kunna trafikeras med förarlösa tåg och att detta skulle vara en på sikt ekonomiskt mycket fördelaktig lösning, inte minst med tanke på inbesparade förarkostnader. Det skulle vara en fördel om dessa banor ginge i försänkt läge, inte minst med tanke på korsande vägar men också av hänsyn till landskapet. Spårbunden trafik ligger också i tiden med tanke på de miljömässiga fördelarna.

Ärna flygplats. Föreningen ansåg i föregående samrådsvända, att det skulle vara synnerligen positivt för Uppsala och orterna norr därom, om en civil flygplats vid Ärna kunde bli verklighet. Föreningen konstaterar med tillfredsställelse planens positiva inställning i denna fråga.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén PO Sporrong
vice ordförande 2:e vice ordförande