Föreningen Vårda Uppsala
c/o Anna Nilsén, Kungsängsg 36 E, 753 22 Uppsala, tel & fax 018-10 50 46, e-post: anna.nilsen@konstvet.uu.se

Till Uppsala 040630
Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen och Byggnadsnämnden
samt till Stadsbyggnadskontoret i Uppsala kommun för kännedom

angående principerna för stadens utbyggnad.

Föreningen Vårda Uppsala konstaterar, att de senaste åren inneburit något av en byggboom i Uppsala samt att denna i avsaknad av en planering för hela kommunen hotar att spoliera kultur- och miljövärden som Föreningen i åtskilliga skrivelser och remissvar till kommunen genom åren försökt försvara. Föreningen vill med denna skrivelse till berörda instanser inom kommunens ledning och till dess tjänstemän återkomma till dessa angelägna frågor.

Tillbakablick samt aktuell utbyggnadstrend
Uppsala växte fram till sekelskiftet 1900 i stort sett koncentriskt, medan staden under 1900-talet brett ut sig både koncentriskt och genom nyetableringar på visst avstånd från själva staden, ofta i anslutning till enskilda gårdar eller byar. Dessa nya öar av bebyggelse har sedan i en hel del fall vuxit samman med varandra och med stadens huvudkropp. Detta är en utveckling som är beklaglig, eftersom slätt och andra grönbälten på så vis gått förlorade eller på en del håll tenderar att göra så. Redan i ÖP 90 angavs en del möjligheter till nyetableringar enligt den sistnämnda principen, varav en del utnyttjats. I den nya ÖP har påfallande många utbyggnadsmöjligheter av detta slag fastställts, och tidigare obebyggda områden mellan de bebyggda delarna av staden beräknas fram till 2020 ha fyllts ut till en betydligt tätare struktur i ytterområdena.
Den beskrivna utbyggnadsprincipen innebär, att Uppsalaslätten successivt tas i anspråk för bebyggelse, framför allt i öster, där ”stadsbygden” enligt senaste plan (2002) kommer att sträcka sig fram till den nya E4. Inom planområdet ligger längre österut, bortom slättstråket, Skölsta. Skulle den i gällande ÖP möjliggjorda utbyggnaden av detta skogsområde realiseras, hamnar den smala remsan av mellanliggande slättland på sikt i riskzonen, även om den i ÖP markerats som ”värdefullt landskapsrum”.

Värdering av slätt och skogsmark samt byar och gårdar
ÖP medger ytterligare öar av ”stadsbygd” utanför det egentliga stadsområdet men relativt nära detsamma: Vreta, Skärfälten m fl. ÖP säger sig vilja värna om stadens omland, vilket enligt planen skall behålla sin karaktär av landsbygd. Detta är helt i linje med Föreningens uppfattning. Detta vällovliga uttalande motsägs dock i samma plan av att nybebyggelse anses kunna tillåtas, om den läggs i anslutning till befintliga gårdar, förutsatt att dessa inte har särskilt kultur-historiskt värde. Hur bedöms ett sådant värde? Gäller dagens måttstock också om några decennier? Genom att tillåta denna typ av utströdd nybebyggelse lägger man grunden för framtida, mer omfattande exploatering. Föreningen anser, att bebyggelse av detta slag strider mot ÖP:s uttalade vilja att omge staden med en genuin landsbygd och värna om dess karaktär av ”staden på slätten”.
Det förefaller som om slättlandet på sistone värderats lägre än skogsmarken. Stabbyslätten föreslogs för ett par år sedan som lämplig att exploatera, medan dess skogsdungar skulle sparas, och en aktuell plan hotar t ex att fylla ut slätten mellan skogsdungarna kring Danmarks kyrkby med ytterligare bebyggelse. Slätten utgör i båda dessa exempel tillsammans med sina skogsdungar ett stort miljövärde, där de båda landskapstyperna är beroende av varandra. Uppsalaslätten är genom sin variation sällsynt naturskön. Föreningen Vårda Uppsala anser sålunda, att det kvarvarande grönbältet inklusive slätten runt staden inte bör graveras ytterligare och att områden på så nära avstånd från staden som t ex Skölsta eller Danmark inte bör tas i anspråk för utbyggnad.

Var kan man bygga?
Hur skall då exploatering av ytterligare grönbälten och slätt runt Uppsala kunna undvikas? Föreningen har under många år förespråkat en utbyggnad av stadens kransorter i sådan utsträckning, att dessa kan bära nödig service och därmed minska behovet av resor in till staden. Goda och täta kommunikationer är en förutsättning för en lyckad utbyggnad.
Det skulle mot denna bakgrund ha varit en stor fördel, om den ovannämnda översiktsplanen hade omfattat hela kommunen och därtill åtföljts eller föregåtts av en trafikplan för kommunen som helhet, där överväganden gjorts avseende vilka av stadens kringliggande kransorter som bäst skulle lämpa sig för och kanske må väl av ytterligare utbyggnad med bostäder samt hur trafikförsörjningen till dessa orter skulle kunna lösas eller förbättras. En trafikplan är enligt uppgift under utarbetande. Det är Föreningens förhoppning, att den arbetas fram med sikte på utbyggnadsfrågan. Trafik- och bebyggelseplanering borde mer än som hittills skett gå hand i hand.
ÖP innehåller utmärkta förslag till spårbunden lokaltrafik av det slag som fallit så väl ut vad gäller orterna mellan Uppsala och Tierp och gjort att det framstår som mer attraktivt än tidigare att bosätta sig där. Liknande satsningar planeras längs andra befintliga järnvägssträckor. Det skulle vara förnämligt om också orter som Björklinge och Bälinge på sikt kunde få spårbunden trafik.

Småhus eller flerbostadshus?
En annan faktor av betydelse är vilken typ av bostäder som planeras. I Uppsala med ytterområden har marken i stor utsträckning tagits i anspråk för villor och småhus. Så har skett även där flerfamiljshus skulle ha varit att föredra, senast i västra Stenhagen, där terrängen skulle ha möjliggjort en tätare exploatering och därtill en station för spårbunden lokaltrafik på sikt planeras. Det förefaller Föreningen som om bebyggelseplaneringen här gjorts utan samordning med trafikplaneringen. Orter som Bälinge och Storvreta har genom sin bebyggelsetyp, avsaknad av nödig service och ringa satsning på verksamheter kommit att få karaktär av sovstäder. I
kranskommunerna såväl som i Uppsalas ytterområden flyter sålunda småhusbebyggelsen successivt ut över värdefull åkermark, vilket är beklagligt. En mer planerad bebyggelse i kransorterna med ett mer effektivt nyttjande av tillgänglig mark, där flerbostadshus tillåts ingå i bostadsbeståndet i större utsträckning, framstår som angelägen och skulle vara till fördel för både dessa orter och Uppsala stad. Inslag av verksamheter skulle också vara välkomna.

Uppsala med omland – ett riksintresse
Uppsala är med sin historia inte vilken ort som helst. Staden är tillsammans med sitt omland rik på historiska platser och kulturhistoriskt viktiga miljöer, som skulle kunna framhävas och vårdas bättre, och dess behandling måste därför betraktas som ett riksintresse. Föreningen Vårda Uppsala vädjar därför till kommunen att beakta ovanstående synpunkter och därmed spara åt kommande generationer de rika kultur- och miljövärden som återstår i form av slättland, odlingsbygd och grönbälten runt staden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Vice ordförande Styrelseledamot