Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                           2011-06-01

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Blåsenhus, delområde 6. Dnr 2010/20025-1

Föreningen Vårda Uppsalas styrelse har tagit del av samrådshandlingen och vill anföra följande:

Platsen

Kv Blåsenhus domineras idag helt av byggnader av institutions- och kontorskaraktär i 2–4 våningar. Skisser på den planerade Skandionkliniken visar en 4-våningsbyggnad. Omräknat till bostadshus svarar det mot 3-5 våningar.

Studentbostäder

Behovet är stort, läget utmärkt. Vad behöver studenter?

Under alla mina år som universitetslärare stod det klart att Studentstaden stod högst i kurs, trots att studentrummen knappast hörde till de modernaste. Då jag för några år sedan för kontorets räkning projekterade upprustningen av Studentstadens utemiljö, fick jag bekräftat varför. Gårdarna, den lugna, småskaliga avskildheten utgör en perfekt ram för studenter. Deras små studentrum kompletteras här med gårdarnas möjligheter till gemensamma aktiviteter, intima möten eller större fester – och här pågår verkligen aktiviteter. Hela Studentstaden andas hemkänsla.

Studentstaden och även Rackarberget hör utan tvekan till de yppersta studentbostäderna i landet, vilket också uppmärksammats av Arkitekturmuseet. Arkitekttävlingen 1946 vanns av Artur Schmalensee under mottot Lugna Gatan. Inflyttning skedde 1953-56, i 435 enkelrum och 60 familjelägenheter. För gårdarna svarade trädgårdsarkitekterna Hermelin och Wedborn.

Och denna förebild har vi i Uppsala! Slutsatsen är given: bygg vidare på denna tradition. Intima, varierade gårdsrum med hög kvalité i gårdarnas utformning, inneslutna i en 3-4-vånig bebyggelse – tätt, lågt.

Ett perfekt samspel med 3-våningshusen på andra sidan Artillerigatan. En stadsmässig gata skulle skapas här centralt i staden, på platsens villkor. Arkivcentrum skulle aktivt kunna spela med och bebyggelsen kunde sedan öppna sig mer mot Botan.

Kritiken

Helt främmande på platsen känns förortskomplexet med raden av punkthus. En förbättring har skett jämfört med tidigare skisser, byggnaderna mot gatan närmar sig de befintliga husens skala och 13-våningshuset är borta. God arkitektur är mer än byggnad och fasad. Vad hjälper det att man rutinmässigt skriver in de höga kraven på estetisk och arkitektonisk utformning i planen, när utemiljön ändå blir orumslig, blåsig och illa anpassad till gaturummets nuvarande bebyggelse.

Varför bygger man så lite vidare på alla de goda exempel som Uppsalas 1900-tal erbjuder? Var är stoltheten över vår stads särart? Eller är det så att man inte känner sin stad?

För Föreningen Vårda Uppsala,

PO Sporrong, ordf.