Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                           2013-10-18

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Bruno Liljeforsgatan, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-02009. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2013-10-18

FVU:s synpunkter

FVU stöder strategin med kompletteringsbebyggelse längs Råbyvägen och ambitionen att utveckla stråket för sammanlänkning av stadskärna med ytterstad. Den nya bebyggelsen får i detta fall också ett gynnsamt läge med placeringen längs gatustråket, här mjukt böjt, samtidigt med svag sluttning upp mot Gränbyhöjden. Överallt med tillgång till ljus och utsikter. Ett stadstillägg som kan bli mycket attraktivt. FVU ser också positivt på nyordningen i bostadskvarteren, där gator blir stadsstråk och inte bara trafikyta, genom att lokaler för verksamheter, butiker och annan service ingår och kompletterar.

I planbeskrivningen framhålls kvalitetsaspekter för gestaltning av stadsrum och byggnader, dock i mycket allmänna ordalag: så t.ex. kan man fråga sig vad en arkitektur med ”modernt uttryck” står för? Liksom för detaljplanen för Norra Kvarngärdet, vill FVU se en förstudie som utgår från en noggrann ortsanalys kopplad till landskapsrum och omgivande bebyggelse som underlag för riktlinjer för utformningen. Ett förhållningssätt som för övrigt bör gälla all detaljplanering.

Gestaltningsuppgiften inom området handlar i hög grad om landskapsarkitektur. Läget med kvarter utmed den böjda gatan med sluttning upp mot höjden är dynamiskt. Bebyggelsen måste ta fasta på och utveckla just denna platsens kvalitet. I beskrivningen framhålls att byggnadshöjderna inte är statiska inom kvarteret vilket då medger alternativ till grupperingar som är bästa lösningen utifrån platsens förutsättningar. Strukturen som nu föreligger är rimlig. Kvarterslånga avgränsningar mot Råbyvägen och mot Bruno Liljeforsgatan lägre flyglar kring gårdsrum, som öppningar mot de befintliga slutna kvartersväggarna.

Vad som inte tydligt framgår är det nyas relation till ”portalbyggnaderna” i Stig Anckers kvarter. Kvarterens punkthus är individuellt utformade med konturer i höjd och bredd som växlar, från plats till plats. Byggnaderna är trots sin relativt ringa höjd (5 våningar) pregnanta och fungerar som hållpunkter inom området. Det är viktigt att detta också får komma till uttryck i de nya kvarteren. Särskild omsorg måste därför visas kvartersrummen som ansluter till dessa äldre ”punkthusplatser”. Här finns möjlighet att vid varje sådan plats finna en individuell utformning som samspelar med Anckers punkthus, vilket borde vara en inspirerande arkitektuppgift.

Möjligheter till särskild arkitektonisk accent ger också byggnader och rum kring den centrala hållplatsen, där en analys likt den som föregick ”centrumbildningen” på Norra Kvarngärdet kunde tjäna som exempel. Kvarteren med ”garagesocklar” utgör andra intrikata gestaltningsproblem där det krävs stor omsorg för att uppnå en passande utformning.

I beskrivningen anges också öppningar för entré till gårdsrum. FVU förutsätter att öppningar inte läggs mot huvudleden, med ljudflöden som annars skulle störa gården. Ett bättre alternativ ser FVU vara öppningar i låghusen mot lokalgatorna. Med en sådan lösning kan ett gångstråk erbjudas genom gårdarna inom hela området, ett alternativ till huvud- och lokalgata.

Beträffande vegetationen inom området anförs att merparten träd, utifrån planens upplägg, helt kategoriskt måste avverkas. Uppvuxen vegetation är en tillgång på jord med tung lera. FVU skulle hellre vilja se möjligheter att i större utsträckning behålla trädbestånd, som få bli tillskott inom kvarter och gaturum.

Ett kontroversiellt inslag i planen är de föreslagna punkthusen (16 vån.) i Gränbys högsta läge. De bryter sig på alla sätt ur planen. Motivet anges vara ”för att markera Gränbyparken och för att stärka identiteten i Gränby”. FVU undrar om detta verkligen är seriöst!? Vilket kvalitetsprogram, vilken orts- och landskapsanalys ligger bakom en sådan bedömning? Gränby står idag för två begrepp, dels ”köpcentrum”, dels ”park- och friluftsområdet”. Här förblandas allt till oigenkännlighet. De höga punkthusen svarar mot en inlånad storstadsvision (jfr ”Tors Torn” i Stockholm). Gränbyparken är sig själv nog. Den är jord- och landskapsnära och behöver ingen urbant påklistrad etikett. Det ligger inte i parkens natur! Skrivningen visar verkligen på ett behov av konsensus i Uppsala om oeftergivliga kvalitetskriterier för stadsbyggandet.

Punkthusen skulle bli ett övergrepp på staden. Det finns ingenting som talar för att detta höjdläge har ett värde som borde markeras. Byggnadernas dimensioner har inget samröre med platsens betydelse, dess funktion som bostadsstadsdel och rekreationsområde. Med sin byggnadshöjd förtar de också upplevelsen av ”staden”, den klassiska silhuetten, med slutgiltig monumental markering, som nu riskerar hamna i ”mental skugga”. Råbyvägen med sin sträckning är här något av en processionsväg in mot staden, som med de nya accenterna helt förlorar i symbolvärde.

Höghusen blir solitärer, som står i överdriven, närmast aggressiv kontrast till omgivningen. Byggnaderna kan bestå och på föreslagna platser, med då med betydligt reducerad höjd, sju maximalt åtta våningar, som då tillsammans med de äldre punkthusen bildar en sammanhållen rygg och rand mot naturlandskapet.  Gestaltade med utpräglade omsorg om volym- och siluettverkan, utförda som en landskapsarkitektur, kunde de nya byggnaderna bli ett attraktivt tillskott.

Sammanfattning

FVU är positiv till att utveckla stråket utmed Råbyvägen/Bruno Liljeforsgatan med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet och bostäder integrerade med verksamheter. Läget ger förutsättningar för boende med hög kvalitet. Planen ger i sin stomme möjligheter till olika alternativ med bebyggelse varierad i volym och placering inom kvarteren och anpassad till platsen för att ta in ljus och utsikt i lägenheterna.

Härutöver vill FVU framhålla följande:

  • För att uppnå hög kvalitet i stadsmiljön bör ett gestaltningsprogram utarbetas på basis av en rumsanalys (områdets förutsättningar vad gäller angränsande bebyggelse och landskapets innehåll).
  • Öppningarna in till gårdarna bör vetta mot lokalgatorna och placeras så att ett genomgående gångstråk parallellt med Råbyvägen skapas på gårdarna.
  • Det är önskvärt att befintliga trädbestånd så långt möjligt bevaras på gårdar och i gaturum.
  • 16-våningshusen i planområdets norra del kan ej accepteras i föreslagen höjd; husen bör sänkas till sju, möjligen åtta våningar.

Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund               Carl Erik Bergold               PO Sporrong

Ordförande                         Styrelseledamot                  2.e vice ordförande