Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                      2014-01-13

753 75 Uppsala

Till samtliga ledamöter i PBN per e-post

ang detaljplan för Södra Gunsta, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020040.  Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, framförde vid samrådet för Södra Gunsta flera grundläggande synpunkter som gäller exploateringsgrad och utformning av stadsmiljön. Dessa synpunkter har endast kortfattat berörts i samrådsredogörelsen och knappast bemötts, än mindre föranlett någon ändring av planförslaget. De aspekter som framfördes av FVU är principfrågor som är relevanta inte bara för Södra Gunsta utan för utvecklingen av alla kransorter, varför detta granskningsyttrande översänds, förutom formellt till Plan- och byggnadsnämnden, även per e-post personligen till samtliga ledamöter i nämnden.

FVU:s synpunkter

Uppsala växer snabbt. De flesta politiska partier lyfter numera fram vikten av att även kransorterna utvecklas. Detta är mycket positivt eftersom ökat befolkningsunderlag är förutsättningen för mera levande samhällen med bostäder, verksamheter, service och god kollektivtrafik. En expansion av kransorterna medför också minskat tryck på en alltför stark förtätning i staden.

Planområdet Södra Gunsta ligger inom 200-700 m avstånd från busshållplats på väg 282, och i framtiden planeras spårbunden trafik från Uppsala till Almunge via Gunsta. Hela planområdet ligger således inom bekvämt promenadavstånd, högst ca 10 min, från kollektivtrafik. Detta goda kollektivtrafikläge borde utnyttjas bättre genom en betydligt högre exploatering än den som föreslås. Den i samrådsförslaget föreslagna hushöjden för flerbostadshus, 3 våningar, har dock i stället i granskningsförslaget minskats till två våningar. I den södra delen av planområdet Södra Gunsta föreslås stora tomter för styckebyggande.

Av planbeskrivningen framgår att det idag finns ca 500 bostäder i Gunsta, främst villor. Varför föreslås då ytterligare villabebyggelse på stora tomter i Gunsta över halva planområdet? Det är svårt att förstå att den mest ytkrävande av alla bostadsformer, ett eget hus på en stor tomt, föreslås även i goda kollektivtrafiklägen när ambitionen i staden å andra sidan är en så kraftig förtätning att väsentliga stadsbyggnadskvaliteter åsidosätts. Dessutom borde man väl sträva efter en blandning av olika boendeformer i kransorterna, inte nästan bara villor?

I planbeskrivningen nämns att i södra delen av planområdet får tomtytan ej understiga 1000 m² eftersom en karaktär av trädgårdsstad eftersträvas. Detta är en missuppfattning; stora villatomter är inte alls ett kriterium för trädgårdsstaden. Tvärtom var tomtstorleken i den traditionella trädgårdsstaden ofta inte större än ungefär 400 kvm. Denna yta ansågs tillräcklig för att en familj skulle klara att odla sitt årsbehov av potatis, grönsaker och frukt.

Det nämns vidare i planhandlingen att villabebyggelsen ger en ”öppen” karaktär mot det omgivande landskapet. Resultatet blir dock en provkarta på marknadens typhus och en brist på arkitektonisk sammanhållning. Husen ”flyter” ut på odeciderat sätt i åkerlandskapet och ger långt ifrån någon ”öppen” karaktär. Man kan se exempel på detta t ex i norra Bälinge och i sydöstra Björklinge. Varför inte i stället sträva efter en mera arkitektoniskt sammanhållen och tydlig gräns för bebyggelsen, väl anpassad till terrängens anvisningar?

Trädgårdsstaden är en utomordentlig förebild för kransorternas utveckling. Trädgårdsstaden kännetecknas av en väl ordnad rumslighet och kriterierna är sammanfattningsvis måttlig skala, blandning av hustyper, blandning av bostäder och verksamheter, egna små trädgårdar samt tydliga gaturum inramade med träd och buskar, ibland av hus i gatuliv. En relativt hög exploateringsgrad kan uppnås samtidigt som resultatet blir en attraktiv stadsmiljö. Forskning visar att trädgårdsstaden är en mycket uppskattad kvarterstyp vilket inte minst framgår av de höga försäljningspriserna i både äldre och yngre trädgårdsstäder.

Varför inte i stället bygga låga flerbostadshus, kedjehus och radhus även i den södra delen av planområdet, kanske med inslag av samprojekterade villor eller parhus på små tomter och härigenom öka exploateringen? Det nya bostadsområdet kommer att få god tillgång till närliggande friluftsmark och till parker inom planområdet, en omständighet som också talar för att exploateringen inom bostadskvarteren kan öka. En samordnad projektering ger vidare, jämfört med styckebyggande, bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsmiljö med tydliga gatu- och gårdsrum.

FVU bedömer att planområdet mycket väl skulle kunna inrymma ytterligare minst 100–150 bostäder om hela området utformas enligt kriterierna för en trädgårdsstad. Som jämförelse kan nämnas att den nya små- och trädgårdsstaden i Lomma hamn, som prisbelönats för den höga kvaliteten i stadsmiljön, har en mer än dubbelt så hög täthet (exploateringsgrad) som föreliggande planförslag för Södra Gunsta.

I planbestämmelserna anges minsta avstånd mellan hus och gata respektive tomtgräns. Vidare finns en bestämmelse om att taken ska vara röda, oavsett takmaterial. Därutöver saknas bestämmelser angående områdets arkitektoniska gestaltning. Inte heller finns några anvisningar om t ex buskar eller träd i tomtgräns som avgränsning av gaturummen. Varför inte inspireras av den omsorgsfulla gestaltningen av helheten i de äldre trädgårdsstäderna varav flera goda exempel finns i Uppsala? Varför inte inspireras av nya föredömliga miljöer som t ex Norby i Uppsala, och Tullinge trädgårdsstad i Botkyrka kommun?

FVU föreslår därför att detaljplanen förses med vissa bestämmelser angående gestaltningen av byggnader och gaturum i syfte att få till stånd en behärskad variation inom en samordnande ram. Alternativt kan ett kvalitets- eller gestaltningsprogram bifogas planhandlingen som garanti för arkitektonisk kvalitet.

Sammanfattning

FVU föreslår att exploateringsgraden ökas samt att planen förses med bestämmelser eller kvalitetsprogram för att garantera stadsmiljöns kvalitet. Gunsta har, med sitt goda läge i förhållande till Uppsala och med sina natursköna omgivningar, utomordentliga möjligheter att bli en mycket attraktiv kransort. Exemplets makt är stor. Låt detta område, en trädgårdsstad av hög kvalitet, bli en föredömlig och inspirerande start både på Gunstas och även andra kransorters fortsatta utbyggnad!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund

Ordförande