Värna om stadens årsringar i stället för att riva!

Mitt under semestertid får vi läsa i UNT att ”Hus från 1700-talet kan rivas” (2014-07-10). Nu är det alltså dags för eventuellt beslut om rivning av de två äldre gårdshusen från 1700-talet i kv Ubbo i Odinslund – ett bostadshus och en bryggstuga – trots avstyrkan från Upplandsmuseet; dessutom innan man vet hur området är tänkt att exploateras. Är byggherrens avsikt att smyga igenom en rivning i förväg för att minska risken för protester vid kommande planläggning?

Hus efter hus, som berättar om Uppsalas historia, rivs. Plan- och byggnadsnämnden har nyligen beslutat att bevilja rivningslov för en byggnad i Luthagen från 1800-talet, om- och tillbyggd av stadsarkitekten Gunnar Leche och trots Upplandsmuseets avstyrkan med hänsyn till bebyggelsemiljöns värde som representant för den äldre förstadsbildningen. Ett annat exempel är rivningen av de f d lokstallarna i Boländerna, i strid med planprogrammet där stallarnas kulturhistoriska intresse betonas. Viktiga byggnader som ingår i den helhet som utgör Uppsalas unika karaktär raderas steg för steg.

Odinslund utgör del av det äldsta Uppsala och har alltsedan medeltiden fungerat som processionsstråk mellan domkyrkan och slottet. Och allén från Gustavianum upp mot Slottet initierades av självaste Linné på 1700-talet. Odinslund är ett unikt stadsrum. Det utgör den centrala delen av riksintresseområdet för staden och måste betraktas som en officiell miljö, där vi förutom domkyrkan och slottet finner byggnader som Carolina, Gustavianum, Clasonsska huset, Trefaldighetskyrkan, ärkebiskopsgården m fl. Karaktäristiska drag i övrigt i detta stadsrum är nivåskillnaderna som förtydligas av de olika byggnaderna, det öppna sambandet mellan slänten och parken nedanför samt övergången till grönområdet upp mot slottet.

Ubbotomten med sin minst 200-åriga ek och övriga träd framstår idag visuellt som en del av parken. De rivningshotade husen utgör tillsammans med anslutande bebyggelse längs Övre Slottsgatan inte bara ett sammanhängande stycke genuin, snart helt försvunnen uppsalamiljö som vi har anledning att värna om. Den utgör också en anslående vy för den som passerar genom Odinslund. Den var dessutom platsen för den framstående skulptören och målaren Staffan Östlunds verksamhet under mer än 50 år. Det är mot denna bakgrund en synnerligen grannlaga uppgift att planera eventuella förändringar av denna miljö.

Ett programförslag för exploatering i kv Ubbo remissbehandlades 2005. Samtliga instanser som svarar för kulturmiljöintressen avstyrkte i sina remissvar en större exploatering men ansåg att en mindre byggnad på parkeringsytan söder om Lindska skolan kunde få komma till stånd. En byggnad där skulle ha fördelen att dölja den nuvarande garageinfarten. Med en sådan måttfull exploatering skulle det inte finnas någon anledning att riva de båda hotade byggnaderna. Tvärtom skulle dessa med fördel kunna bevaras som vittnesbörd om stadens historia, och lämpligen få en användning för publika ändamål. Ubbostiftelsen äger tomten men dess läge i en historisk miljö motiverar största hänsyn.

Ett kulturmiljöprogram för Uppsala kommun är nu ute på remiss och är tänkt att utgöra underlag för kommunala beslut i kulturmiljöfrågor. I programmet betonas vikten av att följa lagreglerna i PBL bl a att ny bebyggelse tar hänsyn till stadsbilden och kulturvärden på platsen samt, vid prövning av rivningslov, att hänsyn ska tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden.

Stoppa alla tankar på rivning av de båda gårdsbyggnaderna i kv Ubbo! Utgå i stället från kulturmiljöprogrammet och utred hur dessa byggnader bäst kan bevaras och användas för framtiden samtidigt som de berättar om stadens historia.

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund

Anna Nilsén

Mats Wahlberg

Anmärkning:

Ovanstående debattartikel, avsedd för debattsidan i A-delen togs in i förkortat skick bland insändarna i UNT:s B-del 20 juli 2014 under titeln Riv inte husen från 1700-talet!. Ursprunglig rubrik var  Värna om stadens årsringar i stället för att riva!

Det kan vidare klargöras att beteckningen gårdshus som på sistone använts för de båda rivningshotade byggnaderna inte är helt berättigad, åtminstone inte med utgångspunkt från byggnadstiden och att dateringen troligen bör preciseras enligt nedan:

1964 publicerades en bebyggelseinventering av centrala staden, Stadsbildens framtid, utförd under ledning av dåvarande landsantikvarien Nils Sundquist, Ola Ehn, sedermera dennes efterträdare och arkitekturhistorikern, sedermera professorn i konstvetenskap Anders Åman samt även Börje Ericsson och Bengt Nordlund, dåvarande tf stadsarkitekt respektive stadsbyggmästare.

I Stadsbildens framtid framgår att de rivningshotade husen står på tomt 7 i kv Ubbo med preciseringen B för det från allén sett vänstra huset och C för det högra.

B beskrivs i den aktuella undersökningen som: “envånig verkstadsbyggnad av trä. Reveterad. Ursprungligen inredd med boningsrum och bryggstuga. Uppförd under 1800-talets början.”

C beskrivs som “envånig bostadslänga av sten från 1700-talet. Putsbeklädnad från 1800-talets senare del.”