Uppsala kommun                                                                                                         2015-09-04

Plan- och byggnadsnämnden

753 75  Uppsala

Ang. planprogram för Ulleråker, Dnr. PBN2012-2012-20250. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till planprogram, utsänt för samråd t.o.m. 2015-09-04 och vill anföra följande.

Synen på helheten

FVU har följt arbetet med Södra staden alltsedan planeringen påbörjades: vi har tagit del av underlag, deltagit i offentliga samråd och själva gjort grundliga studier av hela stadsområdet. Föreningens synpunkter finns redovisade i skrivelser till kommunen, ang Ulleråker (2013-06-18), Dag Hammarskjöldstråket (2014-09-30), Södra staden, med en helhetssyn (2015-02-03).

I den aktuella fasen i planeringen, med syn både på delområden och stadsavsnittet i sin helhet, har FVU lämnat och kommer att lämna yttrande om dessa, utöver Ulleråker, Rosendal (2015-08-27) och hela Södra staden (2015-09-11). Skrivningen om Ulleråker sker med den grundsyn som framgår av övriga yttranden.

I  FVU.s yttrandet angående fördjupad översiktsplan för Södra staden framhålls dilemmat i planprocessen, med att program upprättats för  delområden innan riktlinjer är tagna för hela stadsområdet. Varje delområde har sina särdrag med specifika förutsättningar i natur och byggnadskultur, med kvaliteter som måste preciseras. Hur de skall tillvaratas, utvecklas och samordnas och bidra  till en karaktärsfull helhet. Med detta klarlagt kan sedan en plan med god helhetsverkan tillskapas.

Ulleråker – en resurs i stadsbyggandet

Uppsala växer konstant, med åtföljande krav på nytillskott av  bostäder och service. I den situationen har det södra stadsområdet blivit av största betydelse för stadens utveckling. Ulleråker har här en given central position. I planprogrammet framhålls områdets strategiska läge med närhet både till innerstaden och de båda universitetens campusområden, platser för ”tjänsteindustri”, med koppling också till äldre förstadsområden och som även innefattar och ansluter till attraktiv naturmark.

Planprogrammet redovisar kvalitéterna hos området med målsättningar för utbyggnad som har en hög ambitionsnivå. Här framhålls särskilt natur- och kulturhistoriska värden. Gestaltningsmässigt vill man se en återgång till en mer varierad stadsform, integrerad (boende och verksamheter blandade) och med tydlig rumsgestaltning, med gator, inte längre bara trafikytor, utan stråk för samvaro. Bilen har inte getts prioritet; istället kollektivtrafik, buss eller spårbunden, cyklande och gående.

Programmet vill också tillföra kommersiell och offentlig service och arbetsplatser i form av kontor för att skapa en stad med blandade funktioner. Genom att planera för annan verksamhet än boende längs centrala stråk och torg/hållplatser skall en levande gatumiljö skapas.

Med utgångspunkt från vad man ser som kärnvärdena inom området, landskapsrum och kulturmiljö – hela institutionsanläggningen med samlingen av byggnader, natur- och parkmark – vill man skapa ”en modern stadsdel på historisk mark”.

Nya Ulleråker – vision eller villfarelse? Diskussion av planprogrammet

Visionen av den nya staden, kort skrivet/slagordsmässigt/ är

* hållbar infrastruktur, trafik- och ledningssystem

* stadsrum med kraft och karaktär

* tät bebyggelse av hög kvalitet

Förvärvet av mark till hög kostnad har styrt mot en utbyggnad med hög exploatering (ca 8000 bostäder) som tydligt framgår i planprogrammet. Kring kollektivtrafikstråket, stommen i planen, är grupperade breda bårder av kvarter i traditionellt rutnätsmönster. Ingen detaljerad beskrivning av byggnadsbeståndet förekommer. Flygperspektiv och svårtolkade illustrationer av gatubilder återger stadsrum med sättning, skala och volym som präglar den nya stadsbebyggelsen i Stockholm, på malmarna och i närförorter. Fotoexempel från Stockholm och Berlin – så långt från Uppsalas karaktär.

Hur svarar dessa stadsrum mot förutsättningarna här i Ulleråker, hur tar de tillvara och utvecklar de kvaliteter man så starkt framhåller som planförutsättning. Områdets egenskaper och värden finns noga redovisade i en heltäckande kulturhistorisk utredning, utförd i regi av Upplandsmuseet: ett dokument angivet som referens i planunderlaget.

Kommunen säger sig att med Ulleråker vilja skapa ett stadsområde, med ett nytänkande som kan vara förebildligt i svenskt stadsbyggande. Området äger ju unika kvaliteter, en domän med natur, parkmark och bebyggelse, vårdanstalten, ett statligt omsorgsbyggande, som framstår bokstavligen i anläggningen.

FVU anser, med den ansats programmet har, att planen helt förvanskar områdets kvaliteter. Om Uppsala vill göra området till skyltvara för en kommunens stadsbyggnadskultur, skall den inte utgå från ett inlånat trendmässigt mönster. Planeringen måste ske på platsens villkor. Underlaget för bedömning finns, som nämnts, redan, fylligt och tydligt redovisat. Områdets tillkomsthistoria omfattar århundraden med alla skedens avlagringar. Att nu, i all hast och på kort sikt, för att lösa ett akut byggnadsproblem, förverka Ulleråkers ursprungsvärde, är ett ingrepp som urholkar hela Uppsalas stadskultur. Häpnadsväckande är uppgiften om den förestående rivningen av 34 byggnader inom området – endast några få skulle bli kvar.

Ledorden i planprogrammet är ”hållbarhet”, ”nytänkande”, identifikation i kärnvärden som omfattar läge, historiskt arv, grundvattenkälla, tallnätverket, åsen och årummet, ”en stadsdel med natur- och kulturhistoriska värden. Hur svarar detta mot planens innehåll och form?

Man föreslår en efter Uppsalaförhållanden mycket hög exploatering som går ut över ”kärnvärden”, som gäller kulturmiljön, natur, landskap och bebyggelse, tydligt framhållet i Upplandsmuseets utredning. Exploateringstalen varierar mellan 1,8 och 2,5, vilket är ungefär dubbelt så högt som de tätast bebyggda kvarteren i områdets södra del.

Planens vision är en ”uthållig” stad i ”ny” form. En kvartersstad koncentrerad kring en kollektivtrafikled lagd i ett stråk som inte tar fasta på områdets kvaliteter. Leden är lagd väster om Ulleråkersvägen, nuvarande centralgata, och inkräktar på tallskogsmarken mot Dag Hammarskjölds väg. Skogsmarken här är klassad med näst högsta prioritet, där särskilt brynen mot vägen och Ultunaslätten framhålls vara viktiga att bevara. Oaktat det är bebyggelse framdragen i massiva kvarter längs Dag Hammarskjölds väg på hela sträckan mellan Kungsängsleden och Ultunaslätten, bl.a. med ”entrebyggnader” som rymmer parkering. Ingen hänsyn är tagen till den flerhundraåriga traditionen med Dag Hammarskjölds väg som stråk genom ett kultur- och naturlandskap, ”landsvägen” till Uppsala med obruten riktning in mot slottet och staden.

Motiv att avhända sig historisk hänsyn ges med hänvisning till gestaltningen av Rosendal med motsvarande förtätning längs Vårdsätravägen, som dock helt saknar ett sådant historiskt symbolvärde. Bebyggelsen som här gör ena sidan av Dag Hammarskjölds väg till så kallad stadsgata, sägs ge en föraning, en känslomässig koppling till tätheten i innerstaden, som väntar bortom åsen. Greppet är brutalt. Bebyggelse i detta läge ger slagsida åt hela stadsområdet: ett visuellt kalhygge i det historiska landskapsrummet. Utöver buller och avgaser ökar risken för de boende här att drabbas av demenssjukdomar enligt ny forskning.

Föreningen Vårda Uppsalas förslag till förändringar

• Behåll de naturliga avgränsningar som nu är och som definierar Ulleråker. Området har varit ett eget samhälle, länge liggande utanför staden, alltid som en tydlig enklav. Skogsranden mot slätten bevaras liksom en ridå längs hela Dag Hammarskjölds väg. Vägen kommer, med utbyggnad bl a av Södra staden att få kraftigt ökad trafik, en biltrafikled med regional betydelse. En bibehållen skogsridå längs vägen får en nödvändig funktion som skydd för buller och emission. Det finns ännu ett skäl. Sjukhuskyrkogården är en av områdets pärlor. En plats av stillhet och skönhet. För bevarande av dessa värden är skogsbrynet i väster en nödvändighet.

• Kollektivtrafikstråket, Södra stadens aorta, från centrum via Akademiska, STUNS, Polacksbacken, Ulleråker, Ultuna och Sunnersta/Åkervägen bör genom Ulleråker följa dagens sträckning längs Ulleråkersvägen, också med tanke på de boende i befintlig bebyggelse.

• Stenstadskvarter som i Kungsängen och på Kapellgärdet, på plan industrimark, fungerar inte här. En helt annan planeringsmetodik krävs för att i enlighet med programmets målsättning ta tillvara och utveckla platsens förutsättningar, dess bebyggelse och natur. Bebyggelsen kring Asylen med sin blandning av gammalt och nytt är en bra förebild för det fortsatta arbetet. Resultatet skulle kunna bli en organiskt varierad bebyggelsestruktur med friare formade gaturum – hus i tallpark blandade med slutna kvarter och storgårdskvarter. Inspiration kan hämtas från Ralph Erskine. I mångt och mycket en landskapsarkitektuppgift.

Hospitalets slottslika byggnad kräver att det öppna parkstråket i symmetriaxeln förlängs ända ner till Fyrisån. Längs ån en bred grön frizon.(Att benämna Hospitalet ”vingmuttern” känns fel – ett uttryck för den brist på respekt för kulturmiljön som präglar planprogrammet).

• Klart är att exploateringen måste reduceras mot och under 1,7 och delvis närma sig de befintliga kvarterens 1.2. D v s ca 5000 bostäder totalt i stället för de 8000.

Hushöjden kan och bör varieras med hänsyn till platsens förutsättningar och värden. I centrala lägen, torg, stråk, kan enstaka punkthus, högre än 6-7 våningar, få markera  mötesplatser eller utgöra fond. På det sätt som gjorts i Rosta, Örebro eller Gröndal i Stockholm.

• Redovisningen bör i fortsättningen ske i modell, som ställs ut i hallen utanför Kommuninformationen, som Stockholmsmodellen i Kulturhuset. Det skulle ge oss medborgare helt andra möjligheter att sätta oss in i och ha synpunkter på så komplexa program som Södra staden och Ulleråker.

Uppsala, dag som ovan

Olof Antell, ordf                                       Carl-Erik Bergold                                         PO Sporrong