Föreningen Vårda Uppsala

Till Länsstyrelsen i Uppsala län 060331

ang Föreningen Vårda Uppsalas rätt att överklaga Byggnadsnämndens beslut beträffande nya servicebyggnader i Linnéträdgården, dnr 2005/12126-1.

Anmodad att inkomma med stöd för rätten att överklaga ovan rubricerade ärende ber Föreningen Vårda Uppsala (FVU) att få anföra följande:

1. Föreningen erhöll efter Byggnadsnämndens beslut i ovanstående ärende från stadsbyggnadskontoret en kopia av bygglovsbeslutet. Inkluderad fanns en bilaga med anvisningar om hur man överklagar, i vilket angavs att vi kunde överklaga det aktuella beslutet skriftligt hos länsstyrelsen i Uppsala län. Se kopia Bilaga 1. Det föranledde oss att tro, att vi hade rätt att överklaga BN:s beslut. Vårt yttrande till BN i ärendet inkom i laga tid.

2. FVU grundades 1961 av professorn i konsthistoria vid Uppsala universitet Gregor Paulsson och uppsalaadvokaten Adolf Hamilton. Trots att föreningen sedan dess utan avbrott i 45 år har värnat om stadens kulturellt värdefulla miljöer ansåg sig föreningen inte tidigare ha stött på något ärende som till den grad överskred gällande bestämmelser eller som kunde mäta sig med detsamma i ovarsam hantering av en oersättlig kulturmiljö. Vi ansåg därför, att ärendet skulle ha behandlats i ett vidare samrådssammanhang än som skedde. Ärendet har behandlats i samma kategori som vilken enkel villatillbyggnad eller fasadändring som helst, och endast nått en liten krets av samrådsinstanser. Det gäller dock ett byggnadsminne och en anläggning av internationellt intresse! Föreningen fick sålunda ärendet för samråd först efter att ha begärt att få yttra sig. Som Uppsalas äldsta kulturmiljövårdande förening ansåg föreningen sig som sakägare med rätt att både yttra sig och överklaga beslut i ett för hela Uppsala så viktigt ärende.

Föreningen Vårda Uppsala vidhåller sålunda med stöd av ovanstående, att föreningen har rätt att överklaga detta ärende. Föreningen står också fast vid de skäl för överklagande som anförts i redan inlämnad skrivelse, vilken här biläggs i kopia (bilaga 2).

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, vice ordf i
Föreningen Vårda Uppsala

Till Översiktsplanen 060331
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

ang Förslag till översiktsplan för Uppsala kommun. Utveckling av orter och landsbygd fram till 2030.

Principiella synpunkter

Föreningen Vårda Uppsala ser med tillfredsställelse, att planarbetet för hela kommunen nu kommit så långt, att utbyggnadsmöjligheterna för både kommun och stad kan överblickas. Detsamma gäller dock endast i viss mån trafikfrågorna, där ännu mycket planering återstår. Utbyggnadsfrågorna är ju i hög grad beroende av att trafikfrågorna är lösta.
Det finns mycket gott att säga om planens ambitioner, Föreningen ser det som mycket positivt, att kommunen satsar på en utbyggnad av vissa orter längs ett antal stråk. Ambitionen att satsa på spårbunden trafik, där detta är möjligt, är också något som vi vill framhålla i detta sammanhang. Vi har dock en del synpunkter på dessa båda frågor som vi nedan skall komma närmare in på.
Föreningen tycker sig i planen skönja en alltför stor känslighet för dagsaktuell efterfrågan, gällande särskilt populära områden eller boendeformer och en rädsla för kostsamma satsningar på infrastruktur. Utformningen av en översiktsplan erbjuder ett tillfälle att styra utvecklingen i stället för att låta sig styras av för dagen trängande behov eller önskemål, dvs ett tillfälle att skapa förutsättningar för en önskvärd utveckling. Den innebär också ett tillfälle till framförhållning. I framförhållning ingår att skapa förutsättningar för en utbyggnad genom infrastrukturella satsningar. Man bör inte sky kostsamma sådana som på sikt kan beräknas bli lönsamma, t ex spårbunden trafik till tänkta utbyggnadsorter. Sådana satsningar bör komma på ett tidigt stadium om orterna skall bli attraktiva. Detsamma gäller investeringar i energiförsörjning och VA-anläggningar, som bör vara långsiktiga och så långt möjligt svara mot ett framtida, förutsett behov.
En annan principiell anmärkning som föreningen vill framföra är att satsningen på utbyggnad av kransorterna är alltför snävt tilltagen. Proportionerna 82% utbyggnad i staden contra 18% i kransorterna är som vi ser det inte godtagbara. Vi förordar en betydligt större utbyggnad av kransorterna. Detta har länge varit föreningens linje. En sådan målsättning skulle lätta på trycket i staden. Staden bör inte fortsätta att växa koncentriskt längre. Inte heller kan den förtätas så mycket till. Inte minst vill föreningen undvika att parkmark tas i anspråk för bebyggelse och att byggnaderna skjuter i höjden.
En tredje principiell ståndpunkt som föreningen driver är att kvarvarande slättland runt staden inte vidare kan tas i anspråk för bebyggelse. Ett av Uppsalas karakteristika är ”staden på slätten”, dvs staden som reser sig oförmedlat ur ett omgivande slättland. De senaste årens byggande har i betydande grad graverat detta slättland, som förutom att vara ett karakteristikum för Uppsala också till sin art med böljande sjöbotten och lummiga åkerholmar är utomordentligt vackert. Uppsalaslätten tillhör också Sveriges bästa åkermark. Detta odlingslandskap är ännu i aktivt bruk och kommer säkerligen att behövas också i framtiden för lokal produktion av livsmedel och troligen också för odling av energigrödor. Föreningen noterar med tillfredsställelse att i planen visst värde tillmätts odlingslandskapet runt Uppsala och vill här endast förstärka denna uppfattning. Mot denna bakgrund föreslår Föreningen Vårda Uppsala, att det kvarvarande slättlandet avgränsas i planen och ges ett framtida skydd. Föreningen vill i detta sammanhang nämna, att ”Linnés historiska landskap” inte bör inskränkas till enstaka objekt utan bör omfatta ett sammanhängande landskap, om det inte skall förlora sin historiska dimension. Därför bör den aktuella planen för utbyggnad i Danmark förkastas. Danmarks by med omgivande slättland ingår i det linneanska sammanhanget.
Föreningen anser, att strödd bebyggelse i anslutning till enskilda gårdar och byar bör undvikas, då sådan bebyggelse tenderar att växa successivt och ibland flyta samman. En strikt plan för utbyggnad utanför staden är att föredra.

Stråk och kransorter

En definition av vad föreningen avser med ”stråk” kan vara på sin plats. Med detta avser föreningen endast en sträcka längs vilken ett antal väl valda orter kan utbyggas. Föreningen önskar inte en sammanhängande bebyggelse längs stråken utan vill se ett ”respektavstånd” innefattande slättlandet runt staden, innanför vilket bebyggelse inte kan tillåtas.
I föregående samrådsrunda förordade Föreningen Vårda Uppsala en kombination av alternativen 1 och 2 med dominans för alternativ 2, som erbjöd flera stråk. Denna kombination möjliggör en större utbyggnad i kransorterna än de enskilda alternativen var för sig. Alternativ 1 har en fördel genom att det koncentrerar en mer omfattande utbyggnad av service etc till vissa orter. På så sätt skapas lokala centra för de aktuella utbyggnadsstråken, som kan förse orterna längs dessa med en större och mer varierad service och inte bara med nödvändiga basfunktioner. Föreningen håller fast vid denna linje och förordar sålunda en utbyggnad längs samtliga stråk utom det längs lv 288, vilken väg än så länge är undermålig och väntar på ombyggnad. Vi avstyrker därför alltför omfattande utbyggnad längs detta stråk på nuvarande stadium. Vad beträffar stråket längs lv 282 önskar vi att utbyggnaden av Gunsta begränsas, bl a med tanke på närheten till Uppsala, som blir dess närmaste tätort med trafikalstring till staden som följd.

Föreningen anser mot bakgrund av ovanstående,

• att utbyggnad av Ramstalund inte bör vänta i sin helhet utan att där en ny studentstad borde kunna uppföras där. Vi ser det som positivt, att planen är tänkt att innefatta mark reserverad för en tågförbindelse till Enköping.

• att Vänge och Järlåsa bör byggas ut och att trafikstopp för lokaltåg Uppsala – Sala snarast bör ordnas, inte minst nu när Heby och Morgongåva inkluderats i Uppsala län och kan behöva förbindelse åt båda hållen. Föreningen är medveten om att vissa stopp redan ordnats. Detta är en positiv utveckling.

• att längs E4 stor utbyggnad bör kunna ske av Bälinge, Lövstalöt och Björklinge. Bälinge behöver få en kärna med utbyggd service, och Björklinge måste förbättras på denna punkt, en åsikt som också uttrycks i planen. Föreningen beklagar, att spårbunden trafik till dessa orter inte prioriterats och att utbyggnadsgraden inte är större för orter som Bälinge och i synnerhet Björklinge, som snarast bör förtätas och göras mer attraktivt. Under förutsättning att spårbunden trafik kunde ordnas längs detta stråk, borde Läby på ett eller annat sätt inkluderas. Denna ort bedöms i planen (s 59) sakna förutsättningar för vidare utbyggnad genom att den inte är stor nog för basservice.

• att längs lv 290 och norra stambanan i likhet med Storvreta också Skyttorp bör få en rejäl utbyggnad. Skyttorp med sitt vackra landskap bör kunna bli synnerligen attraktivt, under förutsättning att infrastruktur finns på plats när utbyggnaden börjar. Med de utmärkta kommunikationerna tar det ca en kvart att ta sig dit från Uppsala C.

• att av orterna längs lv 282 Länna, Almunge och Knutby bör satsas på, framför allt Almunge och Knutby, av vilka Almunge bör få rollen av serviceort. Vi föreslår också att en utbyggnad av spårbunden trafik från Uppsala ända till Knutby får prioritet. Här skulle kanske en samordning kunna ske med Stockholms län och förbindelsen utsträckas till Norrtälje/Kapellskär. När det gäller Almunge och markförhållandena där, som anges vara bergiga och svårbyggda, anser föreningen att kring det blivande stationsläget ett centrum kunde etableras med en något högre, mer stadsmässig flerfamiljsbebyggelse, eftersom terrängen förmodligen lämpar sig för detta. När det gäller infrastrukturen anser föreningen, att överledning från Uppsala bör väljas.

Trafiksynpunkter utöver bansträckningar

När det gäller de ovannämnda, nya bansträckningarna anser föreningen, att dessa skulle kunna trafikeras med förarlösa tåg och att detta skulle vara en på sikt ekonomiskt mycket fördelaktig lösning, inte minst med tanke på inbesparade förarkostnader. Det skulle vara en fördel om dessa banor ginge i försänkt läge, inte minst med tanke på korsande vägar men också av hänsyn till landskapet. Spårbunden trafik ligger också i tiden med tanke på de miljömässiga fördelarna.

Ärna flygplats. Föreningen ansåg i föregående samrådsvända, att det skulle vara synnerligen positivt för Uppsala och orterna norr därom, om en civil flygplats vid Ärna kunde bli verklighet. Föreningen konstaterar med tillfredsställelse planens positiva inställning i denna fråga.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén PO Sporrong
vice ordförande 2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 060314

ang. detaljplan för Pedagogikum, del av kv Blåsenhus (Dnr 2005/20007-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande synpunkter.

Föreningen är införstådd med att nu gällande program för området medger en omfattande bebyggelse och att eventuella begränsningar i den nya planen blir avgörande för universitetets möjligheter till expansion i någorlunda centralt läge, något som har stor och positiv betydelse för stadens identitet.

Föreningen är positiv till användningen av planområdet under förutsättning att bebyggelsen utformas med största möjliga hänsyn till omgivningarna, främst slottet och Botaniska trädgården, såsom framhålls i förslaget. Samrådshandlingen saknar angivelse av byggnadernas exakta lägen, takvinklar och fasadutföranden, vilket försvårar bedömningen med avseende på gestaltning, siktlinjer mm. Intentionerna framgår visserligen i form av inriktningarna i gestaltningsprogrammets illustrerade förebilder och plankartans angivelse av genomsiktlighet, bruttoarea (30.000 kvm ovan mark) och högsta byggnadshöjd ca 16 m (38-22 m). Men, i en remisshandling gällande detaljplan bör huskropparnas begränsningar anges – inte endast ett bebyggelseområde, särskilt i ett fall som detta då planen ligger i en av stadens känsligaste miljöer. Det är föreningens förhoppning att utställningshandlingen kompletteras med en disposition med avseende på byggnader, tillfarter, siktlinjer och platsbildande.

Föreningen förordar en bebyggelse utformad enligt mottot “institutioner i parkmiljö”, vilket stämmer väl överens med förebilderna och intentionerna att bebyggelsen längs Norbyvägen inte får upplevas som en mur eller stenstad. Visionen kan uppnås med väl åtskilda byggnadskroppar med variation i byggnadernas volym, form och material.

Förslaget anger 30 000 kvm byggnadsyta, vilket tillsammans med att högsta byggnadshöjd uppgår till 4 våningar och att bebyggelseytan är ca 15 000 kvm, ger till resultat att minst halva planområdet upptas av byggnader. Enligt föreningens uppfattning innebär båda dessa anvisningar en täthet som blir svår att förverkliga om en stor variation i byggnadernas volym, genomsiktlighet och kraven på anpassning till omgivande bebyggelse skall upprätthållas. Givetvis är dock denna uppfattning beroende av utformning och disposition, varför föreningen med intresse emotser det fortsatta planarbetet. Föreningen kan tänka sig en variation av byggnadshöjden mellan två och fyra, undantagsvis sex våningar (dock inte mot Norbyvägen!).

Trafik.

Samrådshandlingarna och programförslaget underskattar, enligt föreningens uppfattning de trafikproblem som kommer att föranledas av Blåsenhuskvarteret i sig och blir ännu tydligare, om de sätts in i den kontext som skisseras i Översiktsplan för Uppsala stad 2002 och om den kommande utveckling av campussystemen (Science Park, Rosendal, Ångström, Ulleråker mm.) inkluderas.

Tekniska kontoret anger framtida belastningar på Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg (Dag H:s väg) till 5 000 respektive 13 000 fordon per dygn (fpd), exklusive trafikgenerering till följd av kv. Blåsenhus. Enbart en första utbyggnad med 30 000 kvm institutionsyta innebär
2 000 till 3 000 ytterligare verksamma i kvarteret med åtföljande generering av 1 000 till 2 000 fpd vid oförändrad bilanvändning. Förutom nämnda gator berörs även Artillerigatan och Villavägen (där den senare bör tydliggöras som cykelstråk) av utbyggnaden.

Här, såväl som på andra håll i staden gäller att prioritera kollektivtrafiken samt gång och cykel för att minska biltrafiken till acceptabla nivåer med tanke på miljömål och trängsel. En signifikant minskning av biltrafiken kan ske först när ett attraktivt alternativ erbjuds i form av en utvecklad kollektivtrafik, vilket innebär en omfattande uppgradering av denna med avseende på framkomlighet, turtäthet och kapacitet.

Följande åtgärder behöver genomföras för att klara tillgänglighet och passage till kv. Blåsenhus:

Norbyvägen behåller sina båda körfält för biltrafik med svängningsfil mot T-korsningen med Dag H:s väg och en gatuhöjning för att erhålla ett vilplan före korsningen. På vardera sidan om gatan anläggs, inom 3,5 – 4 meter, separata gång- och cykelbanor. På södra sidan, gärna innanför en trädrad, anläggs dubbla körfält för kollektivtrafik (ca 7 meter) med hållplatsutrymme samt en förgård (minst 5 meter) mot den nya bebyggelsen. Sammantaget innebär detta att gaturummet ( mellan Botaniska trädgårdens mur och de nya byggnaderna) breddas till ca 30 meter och att dessutom ett behövligt respektavstånd skapas mellan trädgården och de nya institutionsbyggnaderna. Denna trafikföring bör även prövas att införa i kv Lagerträdet.

Kvarteret Blåsenhus, där den aktuella planen utgör en första etapp, är ett exempel på att förtätad bebyggelse medför ökade trafikbelastningar som inte kan negligeras, utan kräver genomförande av förändrad infrastruktur anpassad efter de behov som uppstår till följd av Översiktsplan 2002.

Sammanfattning av föreningens synpunkter

a. Föreningen är positiv till planområdets användning och förslagets intentioner avseende gestaltning och anpassning till den känsliga omgivningen.

b. Avsaknad av planområdets disposition försvårar en mer fullständig bedömning.

c. Kombination av exploateringsgrad och visionen om institutioner i park innebär ett grannlaga arbete, vars resultat bör redovisas i kommande utställningsförslag.

d. Med hänvisning till framtida trafiksituation, bör en markavsättning göras för kollektivtrafikens körfält och hållplats längs Norbyvägen.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Vice ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

ang Program för småhusbebyggelse på del av Skarpbolsäng 2:1 Gåvsta, dnr 2004/20034-1

Föreningen Vårda Uppsala känner stor tveksamhet för programmet angående Gåvsta. Som i så många andra program i jordbruksbygderna omkring Uppsalaföreslår man att småhus-bebyggelsen skall läggas på åkermark. Detta är olyckligt av åtminstone två skäl. För det första kommer man att spoliera förstklassig åkermark, som med den nuvarande utvecklingen kan komma att behövas i framtiden för odling av energigrödor .
För det andra fördärvar man landskapsbilden, som här karakteriseras av växlingen mellan öppna marker, åkerholmar och dungar med skog och bryn. Av flera skäl är det lämpligare att förlägga tomterna till skogsdungarna. Dessa var fram till mitten av förra seklet till största delen hagar och öppna betade skogar som efter det att hävden upphört vanligen vuxit igen spontant eller planterats, i regel med gran. Villabebyggelse i sådana dungar skulle innebära öppnare växtlighet och återställande av bryn, särskilt viktiga för den biologiska mångfalden, där man nu ser en tvär övergång mellan åker och skog utom möjli-gen där fornminnen ligger. Dessa måste ju under alla omständigheter beaktas.
Ett tredje och synnerligen viktigt skäl till tveksamhet är den geografiska lokaliseringen. I den aktuella ÖP för Uppsala kommun siktar kommunen till att utbygga samhällen längs ett antal stråk med viss prioritering för dem som redan har goda kommunikationer. Ett av de angivna stråken är det mot Gåvsta–Rasbo, som visserligen har busskommunikationer men som ligger vid den undermåliga väg 288. Föreningen påpekade detta i samrådssvaret och kommer att påpeka det igen i det pågående remissförfarandet.
Föreningen anser, att kommunen bör bygga ut utvalda, särskilt lämpliga orter, sådana som är väl försörjda vad trafikleder beträffar och som ligger på betryggande avstånd från Uppsala. och inte splittra upp nybebyggelsen på mängder av mindre enheter. Som ÖP föreslog bör vissa orter tjäna som bygdecentra och ha en väl utbyggd service. Vi kan förstå, att det är avsikten också med Gåvsta/Rasbo, men vädjar till kommunen att vänta med denna utbyggnad tills kommunikationerna förbättrats.

Föreningen Vårda Uppsala anser sålunda, att en ytterligare större utbyggnad av Gåvsta inte bör genomföras och att eventuell framtida utbyggnad bör förläggas i skogsmarkerna.

För Föreningen Vårda Uppsala
06-03-14

Anna Nilsén, v ordf Bengt Jonsell, styrelseledamot