Överklagande 2026-06-23
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt
Klagande: Föreningen Vårda Uppsala
c/o Sten Åke Bylund
Sävja Vråkväg 8
757 56 Uppsala
Motparter: TB Timmermansgatan 13 AB
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Överklagat beslut: Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2026-06-03 i ärende nr 1460-2026
SAKEN
Rivningslov på fastigheten Svartbäcken 47:4 i Uppsala kommun.
YRKANDE
Föreningen Vårda Uppsala yrkar att Mark- och miljödomstolen, med ändring av Länsstyrelsens beslut, upphäver beviljat rivningslov avseende byggnaderna på fastigheten Svartbäcken 47:4 i Uppsala kommun.
Föreningen yrkar vidare att det överklagade rivningslovet till vidare inte skall gälla (yrkande om inhibition).
2026-06-23 2(3)
SKÄL
Fastigheten Svartbäcken 47:4 ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö-vården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (C40A, Uppsala stad). I Uppsala kommuns egen kulturmiljöportal utpekas flerbostadshuset, större delen av gårdshuset och en del av den byggnad som är placerad invid gatan som byggnader med ett högt kultur-historiskt värde och det konstateras vidare att fastigheten ligger inom ett kommunalt kulturmiljöområde (nya Svartbäckens egnahemsområde) som är ett område av arkitektoniskt stort intresse och stadsplanemässigt av mycket stort intresse.
Det som gör fastigheten Svartbäcken 47:4 särskilt värdefull ur bevarandesynpunkt är att fastigheten är en av få kvarvarande hantverksgårdar i Uppsala som vittnar om de verksamheter som vid förra sekelskiftet dominerade i detta område som i dag kallas främre Svartbäcken. Delar av gårdsbebyggelsen är daterade till 1884 och är därmed några av de äldsta husen i hela Svartbäcken. Den byggnad som kallas byggnad C användes ursprungligen för charkuteriverksamhet och sedan under många år som bageri (bageriets höga skorsten är fortfarande intakt). Byggnaderna på gården belyser både Uppsalas utvidgande och stadens industrialisering under 1800-talets andra hälft.
I detta ärende saknades ursprungligen utredning om kulturmiljövärdena varför Länsstyrelsen upphävde rivningslovet och återförvisade ärendet till Plan- och byggnadsnämnden för fortsatt handläggning och utredning avseende byggnadernas kulturhistoriska värde.
Kommunen gjorde dock aldrig någon egen utredning för att klarlägga byggnadernas antikvariska skyddsvärde utan nämnden nöjde sig med att fastighetsägaren beställde och betalade för ett utlåtande. Detta utlåtande gav det av fastighetsägaren önskade svaret att byggnadernas skyddsvärde visserligen är högt, men inte så högt att de inte kan rivas. Ett dylikt utlåtande har ett rätt svagt bevisvärde eftersom det närmast utgör en partsinlaga.
Så synes också Länsstyrelsen har uppfattat bevisläget eftersom den i sin skrivelse till Upplandsmuseet 2026-03-27, där den begärde yttrande om bebyggelsens kultur-historiska värden, särskilt betonade att Plan- och byggnadsnämnden inte utfört någon egen utredning av de kulturhistoriska värdena.
2026-06-23 3(3)
Upplandsmuseet skriver i sitt yttrande 2026-04-13 att dess bedömning är att varje byggnad för sig har så höga kulturhistoriska värden att speciella, kulturhistoriskt motiverade krav på varsamhet bör ställas vid förändringar av byggnaderna. Vidare sägs i utlåtandet att ingen av de enskilda byggnaderna bedöms vara så värdefulla att förvanskningsförbud enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen gäller. I utlåtandet sägs däremot ingen explicit om rivning.
Att Upplandsmuseets yttrande inte innehåller något avstyrkande av rivningslov tolkar Länsstyrelsen som att Upplandsmuseet inte har några invändningar mot rivning. Det är en oriktig tolkning. Upplandsmuseet, som konstaterar att varje byggnad för sig har höga kulturhistoriska värden, skulle inte betona att varsamhet bör ställas vid förändringar av byggnaderna om rivning ansågs kunna komma ifråga. Självfallet går det inte att ställa krav på varsamhet vid förändringar av byggnader som inte finns.
Beviljat rivningslov måste upphävas eftersom rivningslov enligt 9 kap. 34 § andra mom. (numera motsvarad av 9 kap. 76 §) plan- och bygglagen inte får ges då byggnaderna bör bevaras på grund av bebyggelsens historiska och kulturhistoriska värden.
Fastighetens byggnader;
- representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit mycket sällsynt i sin hantverksgårdsform.
- belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden och arbetarnas livsvillkor under den tidiga utvecklingen av Uppsala som industristad. Detta gäller även de ekonomibyggnader som gården delvis består av.
- har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter under den tid då verkstaden med sitt bageri varit i drift.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
Göran Öberg, styrelseledamot
