Föreningen Vårda Uppsala

Kallelse till årsmötet 2017

Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum onsdagen den 19 april kl 17.00 (precis)

i Stadsbibliotekets  Mallasal, bv t v. Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 17.30.

Därefter hälsas medlemmarna hjärtligt välkomna till debatt om stadens utbyggnad.

Håll utkik i UNT: Föreningsnytt för vidare information i mitten av april!

Dagordning för årsmötet

  1. Val av ordförande och protokollförare vid mötet.
  2. Val av två justeringsmän.
  3. Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.
  4. Styrelsens verksamhetsberättelse.
  5. Revisorernas berättelse.
  6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
  7. Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.
  8. Val av ledamöter i styrelsen.
  9. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

10.  Utseende av valberedning.

11.  Fastställande av årsavgiften.

12.  Behandling av inkomna motioner.

13. Övriga frågor

Uppsala bygger mest i landet. Vart är Uppsala på väg?

Efter föreningens årsmöte kl 17 anordnar föreningen från ca 17.30 en debatt om stadens utbyggnad som beräknas pågå till 19.30. Medverkande i panelen är bl a representanter för Uppsala kommun och Föreningen Vårda Uppsala. Debatten är tänkt att handla om stadens utbyggnad. Föreningen ser med oro den explosionsartade utbyggnaden av staden som hotar dess miljövärden, dess iden-titet av lågstad omgiven av odlat slättland och övriga positiva värden som gör att människor trivs här och vill flytta hit. Kan vi tillåta våra förtroendevalda fortsätta att förtäta centrum genom på-byggnader, ta grönområden och gårdar i anspråk och därmed skapa en trängre och mörkare stad, bygga s k landmärken här och där till men för stadens välkända profil som än så länge kännetecknas  av Domkyrkan och Slottet? Eller låta staden svälla ut över slätten och successivt ta dyrbar åkermark i anspråk? Knappast ett hållbart synsätt med tanke på framtiden. Är det inte dags att sätta stopp för denna negativa utveckling? I kransorterna behövs det fungerande centrum med utbyggd service och dessutom arbetsplatser samt inte minst förbättrade, täta kommunikationer in till Uppsala. För detta har FVU propagerat i ett par decennier. Vi har sett en god början i tillkomsten av centrum-planen för Storvreta. FVU vill se fler satsningar av det slaget!

Program för våren 2017

Måndag 6 februari kl. 18.15 i Stadsbibliotekets Mallasal

Uppsala slott – en misshandlad byggnad

Föredrag av docent Torbjörn Fulton, konsthistoriker och specialist på Vasatidens arkitektur

Inträde: medlemmar 40 kr, övriga 60 kr

*

Torsdag 30 mars kl. 18.15 i Upplandsmuseet

”Jag ska kväda en annan visa” – Olof Rudbeck och Uppsala

Föredrag av fil dr Magnus Alkarp, arkeolog och författare.

Inträde: medlemmar 40 kr, övriga 60 kr

*

Torsdag  6 april kl 18.15 i Stadsbibliotekets Mallasal

Universitetet i Uppsala – på gott och ont

Föredrag av akademiintendent  Per Ström

Inträde: medlemmar 40 kr, övriga 60 kr

*

Onsdag 19 april, ca kl. 17.30 i Stadsbibliotekets Mallasal

Uppsala bygger mest i landet. Vart är Uppsala på väg?

Efter föreningens årsmöte som beräknas vara klart 17.30 är allmänheten välkommen till efterföljande debatt med representanter för Uppsala kommun och Föreningen Vårda Uppsala om den forcerade utbyggnad av staden som pågår. Fortsätta förtäta centrum, ta dyrbar åkermark i anspråk eller bygga i kransorterna? Vilka blir konsekvenserna för närmiljö, hälsa, natur- och kulturmiljö, identitet?

Se vidare annons under Föreningsnytt när dagen närmar sig!

Fritt inträde

Spara programmet!

Verksamhetsberättelse för år 2016

Styrelsen har under året haft följande sammansättning:

Carl Erik Bergold, Patrick Björklund, Ulla Björkman, Sten Åke Bylund (1:e vice ordf), Kristina Dahlberg, Agneta Götlind (sekr), Mats Jonsell, Anna Nilsén, PO Sporrong (2:e vice ordf, tf ordf t o m 30/6), Sverker Söderberg, Liliane Taube, Mats Wahlberg (tf ordf fr o m 1/7 – ), Anna Micro Vikstrand, och Henrik Widmark.

Valberedning: Ulla Björkman efterträdde vid årsmötet Anna Nilsén som sammankallande. Övrig ledamot Anders Lönnqvist.

Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Margareta Brattström och Anna Hultquist

Föreningen hade vid årets slut 219 medlemmar.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Under år 2016 har nedanstående yttranden avgivits till Uppsala kommun m fl instanser:

  • 14 december 2016
ang dpl för kyllager, del av Boländerna 13:2, dnr PBN 2015-003178. Granskning
  • 5 december 2016
ang dpl för del av kv Fjalar, PBN 2012 – 20221. Samråd
  • 14 november 2016
ang dpl för Studenternas IP, Dnr: PLA 2012-020161. Samråd
  • 4 november 2016
ang dpl för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2, dnr PBN 2015-0031
  • 28 oktober 2016
ang dpl för Linnéträdgården, servicebyggnad, dnr 2012-20173, granskning
  • 19 oktober 2016
ang dpl för kv Takryttaren, del av Norra Kapellgärdet, dnr PLA 2012-20232. Granskning
  • 18 oktober 2016
ang. dpl för Luthagsstranden 50:1 m fl, dnr PLA 2013/001600. Granskni
  • 13 oktober 2016
ang dpl för Gamla Uppsala 21:20, PBN 2013-489. Samråd
  • 13 oktober 2016
ang. dpl för del av Kvarngärdet 60:1 m.fl. Dnr PLA2013-02002. Granskning.
  • 5 september 2016
ang dpl för kv S:t Per, dnr 2012-20188. Granskning.
  • 4 september 2016
ang Förslag till Uppsala kommuns landsbygdsprogram, dnr KSN-2015-1907
  • 2 september 2016
ang dpl för Årsta torg, dnr PBN 2015-003611. Samråd
  • 31 augusti 2016
ang dpl för Centrala Ulleråker, dnr PBN 2015-2223. Samråd.
  • 31 augusti 2016
ang Uppsalas innerstadsstrategi. Utställning, dnr KSN-2014-0505.
  • 29 augusti 2016
ang Översiktsplan för Uppsala kommun. Dnr: KSN 2014-1327. Utställnin
  • 24 augusti 2016
ang dpl för del av Flogstavallen, dnr PBN 2016-000917. Samråd
  • 4 juli 2016
ang dpl för Vattentornsparken, Ulleråker, dnr PBN 2014–000508 samråd.
  • 29 juni 2016
ang kv Arne Tiselius, dpl för del av , dnr 2013-1707. Granskning
  • 29 juni 2016
ang dpl för N Kapellgärdet, dnr 2014-000155. Samråd
  • 6 maj 2016
ang planprogram för kv Hugin. Samråd. Dnr PBN 2014-000244
  • 2 maj 2016
ang dpl för Linnéträdgården, servicebyggnad. Dnr PLA 2012-20173
  • 26 april 2016
ang trädfällning i Seminarieparken till Länsstyrelsen och Byggnadsnämnden
  • 7 mars 2016
ang förslag till dpl för Storvreta centrum, dnr: PLA 2012-20245. Samråd
  • 3 mars 2016
ang ansökan om wakeboardkabelpark i Fyrisån mellan Eddaspången och Haglunds bro
  • 26 februari 2016
ang förslaget till nytt busslinjenät i Uppsala (Linjenät 2017, dnr KTN2015-0020)
  • 24 februari 2016
ang dpl-förslag för Norra Bäcklösa, dnr 2014-32. Granskning
  • 26 januari 2016
ang dpl för kvarteret Broccolin, dnr 2012/20095-1. Granskning.
  • 25 januari 2016
ang dpl för Kv. Frigg. Tillägg … etc, 0380-P2006/29. Dnr 2014-2921. Samråd.
  • 11 januari 2016
ang dpl för del av kv Arne Tiselius, dnr. 2013-1707. Samråd

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Programverksamhet

25/2: Daniel Werkmäster, Uppsala konstmuseum och konsten i Uppsala; 7/4: Marika Hedin, Konsten att förnya varsamt: Vasa-museet och Gustavianum; 21/4 Kristina Berglund, Bygga tätt, högt och utstickande? Det finns alternativ!; 11/5 Henrik Williams, Runstenspromenad i Universitetsparken; 20/10; John Ljungkvist, Nya undersökningar och nya perspektiv på Gamla Uppsalas centrala delar; 17/11 Ronnie Carlsson, Uppsala domkyrkas omgivningar – litet nytt och litet gammalt.

Övrig verksamhet

Ett flertal av styrelsens ledamöter har under året deltagit i debatter och informationsträffar.

Medlemskontakter

Förutom årsmöteskallelsen i april utgick i september det vanliga höstbrevet till medlemmarna, båda med post samt dessutom hälsningar via mejl inför sommaren och till jul, av kostnadsskäl tyvärr bara till dem som meddelat mejladress till föreningen antingen vid inbetalningen av årsavgiften eller via mejl till info@vardauppsala.se. Alla som har mejladress men inte meddelat den bör snarast göra detta.

________________________________________________________________________________

—————————————————————————————————————————–

Höstbrev  2016

Kära medlemmar                                                                                                                  September 2016

Uppsala växer med något som kan liknas vid panikångest. De framhastade, ofta bristfälliga, detaljplanerna
duggar tätt. Men visst, bostäder behövs verkligen, men inte till vilket pris som helst. Kraven på kvantitet
prioriteras framför kvalitet och blir den goda stadsmiljöns fiende – dyra lägenheter i dålig bomiljö.
Sommaren har inneburit mycket arbete för föreningens styrelse, ett tiotal planer har varit ute på samråd
och granskning. Dessutom har vi haft att ta ställning till de bearbetade förslagen till Översiktsplan och
Innerstadsstrategi, vilka båda innebär mer omfattande arbete än normala detaljplaner, detta medan
kommuntjänstemän och politiker varit på semester. Är det en medveten strategi att sommaren med
ledighet och semester skall ge färre synpunkter på känsliga planer?
Vi motarbetar alla dessa förslag till höga hus i olämpliga lägen. De höga husen är ett mode inte minst
bland arkitekter och planeringsansvariga. Rosendalsområdet, Östra Sala Backe med Årsta torg och
framför allt Ulleråker hör till de nya, höga och täta bostadsstadsdelarna som planeras och byggs. En typ av
miljö som tidigare inte funnits i Uppsala, och när det gäller Ulleråker inte ens i Sverige. I Rosendal, som
är i det närmaste klart i en första del, kan man skönja avigsidorna som står i bjärt kontrast till de glättade
bilder som visas då planer och lägenheter saluförs. Var är alla människor, flanörer, cafe- och
restaurangbesökare, som befolkar dessa visioner? Dessa visioner är långt ifrån sanna.
Var är de positiva värden som skulle kunna motivera den hårda exploateringen? De sammanfattas idag
av dem som har ansvar för en god stadsmiljö med ”variation” – det nya modeordet i stället för samverkan.
Samverkan är nödvändigt för ett gott stadsbyggande. Och var hittar vi i de nya, oändligt ensidiga områdena
”blandstaden”, ett annat positivt värdeord i planeringen, som innebär att bostadsbebyggelse blandas med
verksamheter av olika slag? Inte i den s k industristaden i alla fall!
FVU har stor förståelse för att bostäder behövs men försöker ge sans och måtta åt de alltmer
överexploaterade detaljplaneförslagen med allt högre hus och allt trängre och skuggigare gårdar. Vi värnar
om parker och gröna stråk; inte minst vill vi behålla grönkontakten från centrum ut mot Hågadalen och
Nåsten samt mot årummet, där det blir allt längre till vassruggar för fåglarna i Svandammen att häcka i
och allt riskfullare att förflytta sig med sina ungar till och från detta näringsställe. Och vi vill slippa den
s k kabelparken i Fyrisån, ett otyg för både fågel- och fiskliv i ån – för att inte tala om vilken förfulning av
ån som denna nöjesverksamhet skulle innebära med sina torn och omklädningshytter, toaletter etc.

Finns det då inga ljuspunkter? Jodå! Föreningen har i närmare tjugo år arbetat för en utbyggnad av
kransorterna med fler bostäder, service och verksamheter. Vi verkar äntligen fått ett gryende gehör för
våra ständigt upprepade förslag om detta genom den nya planen för Storvreta. Delar av byggenskapen på
platsen för det f d Cementgjuteriet måste betecknas som bra genomförd. Planen på utbyggnad av Mikaels-
parken är stoppad. Föreningen var inte overksam när det gällde detta. Föreningen hyste vidare viss oro
inför de första planerna på omdaning av stadshusmiljön. Utfallet av den arkitekttävling som pågått har
dock som vi ser det givit god grund att hoppas på något gott i detta fall. Seminarieparken var som vi
trodde säkrad för gott men ägaren vill helst bygga på parkeringen/fotbollsplanen. Vi håller ögonen på
detta och det kan förhoppningsvis undvikas. Mer oroande är planerna för Stabbyslätten och Odinslund. Vi
kommer att göra vårt bästa för att Uppsala skall slippa se slätten bebyggas och kv Ubbo, dvs den del av
parkmiljön ovan den gamla processionsvägen upp mot Carolina, täppas igen av 3–4-våningsbebyggelse!

Välkomna till höstens program, som du hittar på nästa sida!

Postadress:  Föreningen Vårda Uppsala, Kungsängsgatan 36 E: 1202, 753 22 Uppsala • E-post: info@vardauppsala.se
Medlemsavgift: 150 kr/år   •   Plusgiro: 3 67 00 – 3
Adress hemsida: www.vardauppsala.se

Program för hösten 2016

20 oktober kl 18:15 • Stadsbiblioteket: Kerstin Ekman-salen

John Ljungkvist

Nya undersökningar och nya perspektiv på Gamla
Uppsalas centrala delar under
järnålder och medeltid

John Ljungkvist är arkeolog vid Institutionen för arkeologi och antik
historia, Uppsala universitet, och engagerad inom projektet Gamla
Uppsala – framväxten av ett mytiskt centrum.

Inträde: medlemmar 40 kr, övriga 60 kr

17 november kl. 18:15 • Lokal: Stadsbiblioteket: Malla-salen

Ronnie Carlsson

Uppsala domkyrkas omgivningar –
litet nytt och litet gammalt

Ronnie Carlsson är medeltidsarkeolog, verksam vid Länsstyrelsen i
Gävleborgs län. Han är en av huvudförfattarna i det stora åttabandsverket
Uppsala domkyrkas historia, som utkom 2010–2015.

Inträde: medlemmar 40 kr, övriga 60 kr

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

6 juni 2016

Kära Medlemmar!

Här en liten hälsning från oss i Föreningen Vårda Uppsala. Det byggs sedan några år i Uppsala på ett sätt som alltmer påminner om 1960/70-talen i stadens utkanter där ofta värdefull åkermark kortsiktigt tas i anspråk för bebyggelse. Uppskattade natur- och kulturmiljöer får obarmhärtigt stryka på foten. Samtidigt förtätas existerande stadsmiljö i innerstaden. Det senare sker dels genom påbyggnad av befintliga hus, dels genom att gårdar och kvarter får eller planeras få nya tillskott till förfång för de boendes trivsel. Parkmark och grönytor naggas i kanten.

Föreningen gör sitt bästa för att motverka denna för stadsmiljön olyckliga utveckling. Vi konstaterar bland annat med glädje att bebyggandet av Mikaelsparken nu inte blir av och har med tillfredsställelse sett en, om ock liten, bantning av den tilltänkta bebyggelsen i Ulleråker som dock fortfarande är stor. Vi känner oss också uppmuntrade av att föreningens mångåriga kampanj för en utbyggnad av kransorterna med syfte att göra dem trivsammare att bo i med service etc och samtidigt minska trycket på Uppsala börjar ge utslag, senast genom en tilltänkt utbyggnad av Storvreta med bostäder, service och arbetsplatser.

Men vi är långt ifrån nöjda med miljön kring Resecentrum, som utvecklats till en lekstuga för dem som vill ”sätta Uppsala på kartan” genom att utan känsla för stadsmiljön uppföra den ena konstlösa kolossen efter den andra, alltifrån stalinistisk hotellarkitektur till snedvinkliga, hiskligt lutande eller på annat sätt tillkrånglade byggnadsformer. Påfallande okänsligt har också det f d posthuset med sina nytillagda ”guldvåningar” behandlats. Denna byggnad kunde tidigare uppfattas som en pendang till stadshuset – som även det planeras byggas om och till. Om den planen och andra som föreningen yttrat sig över till kommunen finns närmare information på föreningens hemsida www.vardauppsala.se under fliken Skrivelser.

Vi håller ögonen på utvecklingen vad gäller Seminarieparken, Odinslund och Fullerö m fl seg-dragna ärenden som sysselsatt oss under åtskilliga år. Vad Fullerö beträffar hade vi framgång med vårt överklagande av ärendet med Vikingapark, stormarknad etc. Nu kommer byggherren att använda marken för bostadsbyggande i stället. Även detta ärende behöver dock fortfarande bevakas.

Ja detta är bara en liten del av vad vi haft för oss under de senaste månaderna. Den reviderade översiktsplanen och en rad andra ärenden är annonserade för yttrande före sommarens slut, så styrelsens ledamöter får inte bara lata sig under de kommande två månaderna.

Föreningen Vårda Uppsala önskar sina medlemmar

SKÖN OCH TREVLIG SOMMAR !

______________________________________________________________________________

Kallelse till årsmötet 2016  (inklusive program för våren 2016, s 3)

Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum torsdagen den 21 april kl 17.00 (precis) i Stadsbibliotekets  Kerstin Ekmansal, 1 tr, hiss. Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 17.30. Därefter hälsas medlemmarna hjärtligt välkomna kvällens program som samtidigt innebär firandet av föreningens 55-årsjubileum. (Se nedan.)

Dagordning

  1. Val av ordförande och protokollförare vid mötet.
  2. Val av justeringsman.
  3. Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.
  4. Styrelsens verksamhetsberättelse.
  5. Revisorernas berättelse.
  6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
  7. Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.
  8. Val av ledamöter i styrelsen.
  9. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

10.  Utseende av valberedning.

11.  Fastställande av årsavgiften.

12.  Behandling av inkomna motioner.

13.  Övriga frågor.

Bygga tätt, högt och utstickande? Det finns alternativ!

I Uppsala liksom andra svenska städer reagerar många medborgare mot en nyckfull stadsutveckling utan hänsyn till stadens egenart och kulturarv. Måste all tillväxt ske i innerstaden? Finns det ingen gräns för hur tätt och högt man får bygga? Är det hållbart med rivningar i 1960-talsstil? Måste modern arkitektur vara utstickande utan

samspel med omgivningen? Dessa viktiga aspekter bör i den fysiska planeringen analyseras och diskuteras i demokratiska processer med medborgarna i syfte att uppnå en långsiktigt attraktiv stadsmiljö.

Föreläsare är arkitekt SAR/MSA Kristina Berglund, tidigare ordförande i Föreningen Vårda Uppsala, numera vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Supé

Efter jubileumsföredraget är de som så önskar välkomna att kl 19 delta i den mer materiella delen av fören-ingens jubileumsfirande, en subskriberad supé på restaurang Peppar Peppar i Suttungs gränd, nära både buss- och järnvägsstation. Priset för menyn, 420 kr/person, inkluderar en blygsam dricks till serveringsperso-nalen, men inte bords- eller ev andra drycker. Dessa beställs vid bordet efter egen smak. För nämnda pris får gästerna följande meny. Förrätt: Rödbetsterrin med getost; Huvudrätt: Fjällröding; Efterrätt: Blåbärspannacotta.

Preliminär anmälan till supén måste av planeringstekniska skäl ske senast den 15 mars till telefon 018-105046 eller till info@vardauppsala.se. Definitiv anmälan sker genom inbetalning av 420 kr till föreningens plusgiro 36700-3 och måste av skäl som ovan ha nått skattmästaren den 10 april då restaurangen önskar veta definitivt antal. Efter detta byråkratiska men nödvändiga tal ber föreningen att få hälsa dem av våra kära medlemmar som önskar delta i denna del av jubileumsfirandet varmt välkomna till glad samvaro på en mycket bra restaurang.

Verksamhetsberättelse för år 2015

Antalet medlemmar var vid årsskiftet 217.

Styrelse: Olof Antell (ordf) , Kristina Berglund, Carl Erik Bergold, Ulla Björkman, Sten Åke Bylund (1:e vice ordf), Kristina Dahlberg, Roger Elg (absent under hela vå 2015), Bengt Jonsell, Jakob Lindblad, Kerstin Lundberg (sekr), Anna Nilsén, PO Sporrong (2:e vice ordf), Sverker Söderberg, Liliane Taube, Anna Micro Vikstrand, Mats

Wahlberg och Henrik Widmark.

Styrelsen har sammanträtt nio gånger under verksamhetsåret.

Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Gunnar Ekman och Anna Hultquist.

Valberedning: Anna Nilsén (sammankallande) och Anders Lönnqvist.

Arkivarie: Lars Otto Berg.

Utåtriktad verksamhet

Föreläsningar

12 mars: Föreläsning av Mats Wahlberg, ortsnamnsforskare Från påven till dagens byggbolag –

aktörer på Uppsalas namngivningsarena genom tiderna

19 mars: Föreläsning av Helena Harnesk, antikvarie och kulturhistoriker Att måla Uppsala – staden

med Eric Österlunds ögon

19 mars: Föreläsning av Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA, FVU:s verksamhet (inför bildande av

systerförening i Knivsta)

28 maj: Seminarium lett av Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA, Åstråken – kultur- och naturturism

utmed Fyrisån och Vendelån

14 okt: Föreläsning av Jacke Sjödin Uppsalabo – tillfälligt sedan 25 år tillbaka

29 okt: Föreläsning av Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA, för Parkinsonföreningen

Stadsutveckling utifrån en helhetssyn

3 nov: Föreläsning av Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA, för Föreningen Vårda Knivsta,

Stadsutveckling utifrån en helhetssyn

5 nov: Föreläsning av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap Karin Boyes Uppsala

Artiklar

UNT 2015-01-29    Lös plan utan översikt (om Boländerna)

UNT 2015-09-07    Ompröva Södra staden

UNT 2015-09-09    Gör om planen för Södra staden

UNT 2015-10-02    Respektlöst agerat (om Södra staden)

UNT 2015-10-11    Samling vid Lyktan (om Odinslund)

UNT 2015-12-07    Tar vi vara på den kvalitet som återstår? (om innerstaden)

UNT 2015-12-11    Inte trovärdigt om hållbart Ulleråker

Skrivelser

2015-01-16

2015-01-19

Överkl. till Länsstyr. av U-a komm:s beslut att anta dpl för kv Bredablick. PLA 2012-020195

ang program för Boländerna till Uppsala kommun: Boländerna – genomtänkt stadsutveckling eller oplanerad tillväxt?

2015-01-19 ang dpl för Nåsten 1:1, dnr 2012/20189. Granskning.
2015-01-29 ang dpl för Sydöstra Fullerö, mål nr P 5840-14 060207, till Svea Hovrätt
2015-01-30 ang dpl för Ekhagen/Adolfsberg, dnr 2012/20167. Samråd
2015-03-20 ang enkät om Uppsala kommun – idag och i framtiden
2015-03-23 ang Södra staden. Kommentar till påg. planering av Rosendal, Ulleråker, Bäcklösa, Ultuna och norra Sunnersta
2015-03-30 ang dpl för del av Kv Gunnar och Högne, dnr 2012/20212. Granskning.
2015-04-02 ang ansökan om att anlägga en wakeboardkabelpark i Fyrisån, Uppsala.
2015-04-02 ang dpl för Gunsta 1:2 m fl, dnr PLA 2012-020051. Samråd
2015-04-17 ang dpl för sydvästra Gränby Centrum, dnr 2013-2591. Samråd
2015-06-01 ang dpl för kv Städet m.fl. Brillinge, dnr PLA 2012-020104. Granskning.
2015-06-01 ang dpl för kv Rosen, del av, dnr 2013/002912. Samråd
2015-06-22 ang dpl för kv S:t Per, dnr 2006/20046-1. Samråd.
2015-06-23 ang dpl för Tiundaskolan, del av, dnr 2012/20103. Samråd.
2015-08-27 ang dpl för Rosendalsfältet, dnr PLA 2012-020172. Granskning
2015-09-04 ang dpl för kv Takryttaren, Kvarngärdet 1: 8, m.fl, dnr PLA 2012–20232. Samråd.
2015-09-04 ang planprogram för Ulleråker, dnr PBN2012-2012-20250. Samråd
2015-09-06 ang Fördjupad översiktsplan för Södra staden, Uppsala kommun
2015-10-11 ang dpl förÅngströmlaboratoriet, dnr PLA 2013-000340. Granskning.
2015-10-26 ang dpl för Luthagsstranden 50:1 m.fl, dnr: PBN 2013/001600. Samråd
2015-10-27 ang dpl för Norra Bäcklösa, dnr PBN 2014-000032. Samråd 2 (ny planpr)
2015-09-05 ang dpl för Östra Sala Backe del 2, dnr PBN 2014-001124. Samråd
2015-09-06 ang dpl för kv Fältläkaren, dnr 2013-002906. Samråd
2015-09-06 ang dpl för Uppsala arena, dnr PBN 2013-1157. Granskning.
2015-09-12 ang Översiktsplan för Uppsala kommun. Dnr: KSN 2014-1327. Samråd.
2015-09-12 ang Översiktsplan 2015. Följebrev till KS ang insänt yttrande
2015-09-12 ang Stadsliv i mänskl skala – Uppsalas innerstadsstrat, dnr KSN-2014-0505 Samråd

2015-12-09                                                                                                                                                                                                                ang dpl för sydvästra Gränby centrum, dnr 2013-2591. Granskning

Obs att våra skrivelser och artiklar kan läsas i sin helhet på vår hemsida: www.vardauppsala.se

Föreningen Vårda Uppsalas program för våren 2016

Torsdag 25 februari kl 18.15

Daniel Werkmäster: Uppsala konstmuseum och konsten i Uppsala

Daniel är chef för Uppsala konstmuseum. Han berättar om museets historia och hur han ser på dess framtid. Vilken konst kommer vi att få se på slottet de närmaste åren? Det blir också några utblickar på konstlivet i Uppsala i stort, bland annat synpunkter på äldre och nytillkommen konst i den offentliga miljön. Det kommer också att vara öppet för frågor och diskussion.

Torsdag 7 april kl 18.15

Marika Hedin: Konsten att förnya varsamt – Vasamuseet och Gustavianum

Marika är historiker och chef för Museum Gustavianum vid Uppsala universitet och har tidigare bl.a. varit chef för Vasamuseet i Stockholm. Hon menar att ett bra museum ska ha en dynamisk och föränderlig verksamhet, men att det är viktigt att förändra både verksamhet och hus varsamt och med eftertanke. Hur dessa tankar kan tillämpas på Gustavianum kommer att utvecklas närmare i föredraget.

Torsdag 21 april ca 17.30 ( Obs tiden! )

Kristina Berglund: Bygga tätt, högt och utstickande? Det finns alternativ!

Efter Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte som beräknas avslutas ca 17.30 är allmänheten välkommen att lyssna till Kristina, arkitekt SAR/MSA, tidigare ordförande i Föreningen Vårda Uppsala, numera vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen.

I Uppsala liksom andra svenska städer reagerar många medborgare mot en nyckfull stadsutveckling utan hänsyn till stadens egenart och kulturarv. Måste all tillväxt ske i innerstaden? Finns det ingen gräns för hur tätt och högt man får bygga? Är det hållbart med rivningar i 1960-talsstil? Måste modern arkitektur sticka ut, utan samspel med omgivningen? Viktiga aspekter att begrunda och diskutera i demokratisk process med medborgarna om man vill  uppnå en långsiktigt attraktiv stadsmiljö. FRITT INTRÄDE!

Onsdag 11 maj kl 18.15 (Samling vjd Geijer, nedanför universitetets stora trappa.)

Henrik Williams: Runstenspromenad i Universitetsparken.

Henrik är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet med runforskning som specialitet. Han kommer att avslöja vad runstenarna i Universitetsparken har att berätta om vikingatidens människor och deras språk.

Inträdet är 40 kr för medlemmar och 60 kr för övriga utom föredraget 21 april som är gratis.

Lokal för samtliga föreläsningar utom den 11 maj är Stadsbibliotekets Kerstin Ekmansal.

OBS. För att lätt kunna nå medlemmarna med information är vi tacksamma för uppgift om e-postadress. Meddela också ändrad e-post- eller postadress vid inbetalningen av årsavgiften alternativt meddela oss via info@vardauppsala.se eller på tel 018-10 50 46.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Föreläsningar hösten 2015

Som vanligt arrangerar Föreningen Vårda Uppsala ett program på hösten om två föreläsningstillfällen och tre på våren. Den här hösten har vi inbjudit ett par välkända uppsalabor som på olika sätt  kommer att bekanta oss med staden, i ena fallet utifrån sina egna erfarenheter, i det andra med utgångspunkt från en av de åtskilliga berömda författare som tillbringat ungdoms- och studieår i Uppsala.

Onsdag 14 oktober

Jacke Sjödin: Uppsalabo – tillfälligt sedan 25 år tillbaka.

Jacke Sjödin torde inte behöva någon närmare presentation i Uppsala, välkänd som han är för uppsalaborna både som underhållare på scenen och som varmhjärtad skildrare av vardagens glädjeämnen och frustrationer i UNT.

Torsdag 5 november

Johan Svedjedal: Karin Boyes Uppsala

Johan Svedjedal är professor i litteraturvetenskap med sociologisk inriktning. Bland författare utöver Karin Boye som intresserat honom intar Carl Jonas Love Almqvist första platsen, men också P G Wodehouse och Bob Dylan ryms i hans intressesfär.

Båda föreläsningarna:

Plats: Stadsbibliotekets Kerstin Ekman-sal

Tid: 18.15 – 19.45

Inträde: Medlemmar 40 kr ––– Övriga 60 kr

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

DOM I MARK OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN AVSEENDE VIKINGAPARK MM I FULLERÖ

SVEA HOVRÄTT
Rotel 0602
060207

Mål nr P 5840-14
Rättelse/komplettering
Dom, 2015-04-09
Rättelse, 2015-04-09
Beslutat av: domstolshandläggaren Halina Nielsen
Rätt datum på domen ska vara 2015-04-09
SVEA HOVRÄTT
Rotel 0602
060207
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
Rotel 060207
DOM
2015-03-09
Stockholm
Mål nr
P 5840-14
Dok.Id 1191144
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00
08-561 675 50
08-561 675 59 måndag – fredag
09:00-15:00
E-post: svea.avd6@dom.se
www.svea.se
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-02 i mål nr P 576-14,
se bilaga A
KLAGANDE
Föreningen Vårda Uppsala
c/o Kristina Berglund
Gyllenstiernsgatan 7
115 26 Stockholm
MOTPART
Uppsala kommun
753 75 Uppsala
SAKEN
Detaljplan för Sydöstra Fullerö i Uppsala kommun
___________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen
Uppsala kommuns beslut den 26 augusti 2013, § 200, dnr KSN-2010-0327,
att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö endast såvitt avser de delar av planen som
redovisas med streckskraffering i domsbilaga B. I övriga delar kvarstår därmed
kommunens antagandebeslut.
___________________
1
SVEA HOVRÄTT DOM P 5840-14
Mark- och miljööverdomstolen
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Föreningen Vårda Uppsala har inledningsvis yrkat att kommunens beslut att anta
detaljplan för Sydöstra Fullerö ska upphävas.
Uppsala kommun har i första hand medgett att delar av detaljplanen för Sydöstra
Fullerö upphävs, dvs. de delar av planområdet som omfattar Fullerö Park-området och
befintligt vegetationsområde och som redovisas med streckskraffering i domsbilaga B,
men bestritt bifall till överklagandet i övrigt. I andra hand har kommunen medgett att
även området för Trafikantservice (G) upphävs.
Föreningen Vårda Uppsala har därefter justerat sitt yrkande på så sätt att föreningen
yrkar att detaljplanen upphävs i de delar kommunen har medgett i första hand.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Föreningen Vårda Uppsala har i huvudsak anfört samma omständigheter till stöd för
sin talan som vid mark- och miljödomstolen och har tillagt följande. Länsstyrelsen har
inte beaktat och utnyttjat den särskilda kunskap som behövs för bedömningen av
frågan om planen innebär påtaglig skada på riksintresset Gamla Uppsala samt Fyrisåns
och Björklingeåns dalgångar. Såväl Länsstyrelsens länsantikvarie som en före detta
länsantikvarie har ansett att projektet innebär påtaglig skada. Länsantikvarien har
dessutom inte deltagit i den slutliga handläggningen. Anläggningen kommer att
dominera landskapet och riksintresset till den grad att karaktären och värdet kommer
att skadas. Om de delar av detaljplanen upphävs som kommunen har medgett, anser
föreningen inte att riksintresset skadas påtagligt.
Uppsala kommun har anfört i huvudsak följande. En byggnation av de återstående
åtgärderna i detaljplanen efter kommunens medgivande, som ligger helt utanför
riksintresseområdet, kan rimligtvis inte orsaka riksintresseområdet en påtaglig skada.
Ett genomförande av aktuella vägavsnitt (betecknade infart, genomfart, huvudgata:
allmänna platser i planen) samt området för trafikantservice (kvartersmark) är mycket
viktiga och i stora delar en nödvändig förutsättning för genomförande av andra
2
SVEA HOVRÄTT DOM P 5840-14
Mark- och miljööverdomstolen
detaljplaner i Storvretaområdet rörande i första hand bostäder. Planen ligger i dessa
delar i linje med intentionerna för Fullerö enligt 2012-års antagandehandlingar för
fördjupad översiktsplan Storvreta. Kommunens översiktsplan från 2010 pekar på
betydelsen av den fördjupande översiktsplanen i samband med områdets utveckling.
Det finns nu efter kommunen medgivande ännu mindre skäl att ifrågasätta kommunens
lämplighetsbedömning vid avvägningen mellan att lokalisera trafikantservice till
området och de konsekvenser det får på den lokala handeln m.m. i bland annat
Storvreta. Detaljplanen i de återstående delarna kommer inte att strida mot
klimatmålen.
ÖVRIGA YTTRANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Riksantikvarieämbetet har i huvudsak anfört följande. Den planerade anläggningen
är mycket storskalig. Den upp till 27 meter höga bebyggelsen med den delvis täckande
vegetationsridån om minst 20 meters höjd skulle komma att upplevas som ett
dominerande inslag från stora delar av riksintresseområdet. Viktiga utblickar och
siktlinjer från och in mot riksintresset skulle störas eller blockeras av anläggningen.
Detta skulle avsevärt försämra riksintressets läsbarhet, dvs. möjligheterna att uppleva
och förstå landskapets kulturhistoriska innehåll, samband och sammanhang.
Läsbarheten utgör en betydande del av riksintressets kulturhistoriska värden.
Anläggandet av vegetationsridån kan inte kompensera för förlusten av öppen vy. Ridån
beräknas dessutom vara fullt uppväxt först efter ca 40 år och inte ens då skymma hela
anläggningen. Av Naturvårdsverkets allmänna råd framgår att en negativ påverkan
även under en kortare tid bör anses utgöra påtaglig skada om den negativa verkan blir
så stor att området i något avseende förlorar sitt värde som riksintresseområde.
Riksintresset har redan tidigare påverkats genom utbyggnaden av E4 i det aktuella
området. Detta innebär att utrymmet för ytterligare negativ påverkan på riksintresset
har minskat. Även en exploatering i mindre omfattning än vad som föreslås skulle
följaktligen, tillsammans med befintlig trafikanläggning, kunna medföra påtaglig skada
på riksintresset. Riksantikvarieämbetet bedömer därmed att ett genomförande av
detaljplan för Sydöstra Fullerö skulle medföra påtaglig skada på riksintresset Gamla
Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar.
3
SVEA HOVRÄTT DOM P 5840-14
Mark- och miljööverdomstolen
Fullerö Park AB, som äger mark inom det område som detaljplanen omfattar och är
exploatör, har anfört i huvudsak följande. Vid avvägning mellan riksintresse och de
enskilda fastighetsägarnas rättigheter gäller proportionalitetsprincipen. Därför bör man
vara försiktig med att låta ett riksintresse påverka användningen av angränsande
områden, speciellt i det här fallet där riksintresseområdet upptar en mycket stor yta och
planen endast berör ett område motsvarande fyra promille av riksintressets totala yta
och är beläget utefter 1,2 % av riksintressets gräns. Vegetationsridån kommer inte att
blockera några traditionella utsikter och siktlinjer eftersom det planerade området tills
nyligen har varit beväxt med skog och platsen för vegetationsridå redan idag är
uppvuxen skogsterräng. Även övrig skogs- och dungmark samt viss bebyggelse
omöjliggör några längre utblickar och siktlinjer. Träden beräknas uppnå den
föreskrivna höjden inom 15-20 år. Marken kommer dessutom höjas med bullervallar.
Ett något försvagat ridåskydd under ett tjugotal år skulle inte medföra någon påtaglig
skada på riksintresset redan med anledning av den synnerligen ringa del av
riksintresseområdet som berörs. Det är dessutom fråga om mark utanför
riksintresseområdet. De båda byggnaderna om högst 27 meter (i själva verket 26
meter) är belägna på långt avstånd, 600 respektive 800 meter, från riksintresseområdet.
Med anledning av utbyggnaden av E4 ger planen en klart mindre marginalpåverkan på
riksintresset, endast en försumbar påverkan.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Riksantikvarieämbetet har i sitt yttrande till Mark- och miljööverdomstolen bedömt att
ett genomförande av den överklagade detaljplanen för Sydöstra Fullerö skulle medföra
påtaglig skada på riksintresset Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns
dalgångar.
Föreningen Vårda Uppsala har, såsom dess talan slutligen bestämts, yrkat att
detaljplanen ska upphävas i de delar som Uppsala kommun har medgett i första hand
och därvid anfört att om så sker anser föreningen inte att riksintresset skadas påtagligt.
Uppsala kommun får genom sitt medgivande till att detaljplanen delvis upphävs
uppfattas ha godtagit Riksantikvarieämbetets bedömning att riksintresset skulle skadas
4
SVEA HOVRÄTT DOM P 5840-14
Mark- och miljööverdomstolen
påtagligt om hela planen skulle genomföras. Mark- och miljööverdomstolen har inte
skäl att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska således bifallas och den
aktuella planen upphävas i de delar som redovisas med streckskraffering i domsbilaga
B. I övriga delar kvarstår därmed kommunens antagandebeslut.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte
överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Lars Dirke, hovrättsråden Roger
Wikström, referent, och Ingrid Åhman samt tekniska rådet Tommy Åström.
Föredragande har varit Helen Agah.
5
NACKA TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2014-06-02
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr P 576-14
Dok.Id 368397
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen 20
08-561 656 00 08-561 657 99 måndag – fredag

08:30-16:00
-
E-post: mmd.nacka@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
KLAGANDE
Föreningen Vårda Uppsala
c/o Kristina Berglund
Gyllenstiernsgatan 7
115 26 Stockholm
MOTPART
Uppsala kommun
753 75 Uppsala
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2013-12-18 i ärende nr 403-5467-13, se bilaga 1
SAKEN
Detaljplan för Sydöstra Fullerö i Uppsala kommun
_____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
1
Bilaga A
NACKA TINGSRÄTT DOM
2014-06-02
P 576-14
Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Uppsala kommun beslutade den 28 maj 2012 att anta
detaljplan för Sydöstra Fullerö. På talan av Föreningen Vårda Uppsala (nedan FVU)
upphävde Länsstyrelsen i Uppsala län den 9 april 2013 fullmäktiges beslut med
motiveringen att samråd inte genomförts med grannkommunerna på det sätt som
krävs enligt plan- och bygglagen.
Kommunfullmäktige beslutade den 26 augusti 2013 att anta ny detaljplan för
Sydöstra Fullerö.
FVU överklagade fullmäktiges beslut till länsstyrelsen som den 18 december 2013
avslog överklagandet.
FVU har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
FVU har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut,
ska upphäva fullmäktiges beslut att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö.
Till stöd för sin talan har förening, utöver vad som anges i länsstyrelsens beslut,
anfört i huvudsak följande. Dalgången utmed Fyrisån från Gamla Uppsala och
norrut ända till Salsta Slott utgör en öppen odlingsbygd som är en unik kulturmiljö
med fornlämningar uppemot 3 000 år och med inslag av hag- och ängsbackar med
höga naturvärden och knyts härigenom samman till en väl sammanhållen helhet.
Såsom detaljplanen har utformats kommer den att påtagligt störa upplevelsen av
denna kulturmiljö. Projektet är inte alls motiverat av samma tunga
samhällsintressen som t.ex. det genomförda bygget av E4:an i kulturmiljön.
Miljöbalkens regler vad gäller bedömningen av påtaglig skada på riksintresset
måste rimligen omfatta en helhetsbedömning som inte bara avser det aktuella
projektet utan även tar hänsyn till den samlade effekten med hänsyn till tidigare
2
NACKA TINGSRÄTT DOM
2014-06-02
P 576-14
Mark- och miljödomstolen
genomförda ingrepp i kulturmiljön. Sammantaget strider planen mot 2 kap. 1 §
ÄPBL och 3 kap. 6 § MB.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att bl.a. riksintressen tillgodoses vid
den kommunala planeringen såväl under samråds- och utställningsförfarandena
enligt 5 kap. 20 och 22-24 §§ ÄPBL som vid prövningen enligt 12 kap. ÄPBL.
Enligt 3 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelsen
uppgifter bl.a. i fråga om kulturmiljö. Länsstyrelsen förväntas därmed ha tillgång
till den särskilda sakkunskap som behövs för bedömning av dessa frågor. Det
saknas därför i många fall skäl för överprövande myndigheter att, på talan av
enskilda, frångå länsstyrelsens bedömning (jfr MÖD 2014:12).
Länsstyrelsen har i förevarande fall gjort bedömningen att exploateringen enligt
detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av
marken enligt bestämmelserna i miljöbalken och med hänsyn till riksintressen.
Enligt mark- och miljödomstolen saknas, även med beaktande av vad FVU nu har
anfört, skäl att frångå denna bedömning. Inte heller i övrigt finner mark- och
miljödomstolen anledning att göra någon annan bedömning än den länsstyrelsen har
gjort. Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 23 juni 2014.
Karin Frick Kristina Littke
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Karin Frick, ordförande, och
tekniska rådet Kristina Littke. Föredragande har varit tingsnotarien Ida Mohlander.
3
NACKA TINGSRÄTT
Avdelning 3
INKOM: 2014-01-29
MÅLNR: P 576-14
AKTBIL: 5
Bilaga 1

Bilaga
www.domstol.se
DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2012-11
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVERKLAGATS
TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens
dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen
ska skickas eller lämnas till mark- och
miljödomstolen. Överklagandet prövas av
Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven
på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp
krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar
prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av
det slut som mark- och miljödomstolen har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går
att bedöma riktigheten av det slut som markoch
miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står
mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt
framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen
varför klaganden anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av
mark- och miljödomstolens namn, datum för
domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens
dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas, samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare
ska ges in samtidigt med överklagandet.
Till överklagandet ska bifogas lika många kopior
av skrivelsen som det finns motparter i
målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt
antal kopior, framställs de kopior som behövs
på klagandens bekostnad.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt
också komma att användas med er i högre instanser
om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och
miljödomstolen. Adress och telefonnummer
finns på första sidan av domen.
Bilaga 2
Bilaga B
SVEA HOVRÄTT
060207
INKOM: 2015-04-09
MÅLNR: P 5840-14
AKTBIL: 23

————————————————————————————————–

Nyhetsbrev 2015/2

2015-04-10

Kära medlemmar!

SÖ Fullerö. FVU har överklagat kommunens beslut att anta detaljplanen. I veckan föll domen i Mark- och miljööverdomstolen. Domen innebär att huvuddelen av den antagna detaljplanen upphävs – vikingapark, bostäder och centrumverksamhet. Remissen till Riksantikvarieämbetet visar att ämbetet har samma uppfattning som FVU, nämligen att planen i sin helhet skulle ha medfört påtaglig skada på riksintresset.

Södra staden. FVU har i skrivelse till kommunen anfört att det är positivt med den tidiga dialogen med kommuninvånarna men att FVU tyvärr konstaterar att den tilltänkta exploateringen är alldeles för hög för att möjliggöra hänsyn till de höga natur- och kulturvärdena i Dag Hammarskjöldstråket och Ulleråker.

Kv Högne och Gunnar. FVU har i sitt yttrande i granskningsskedet bl a på nytt betonat vikten av att den nya byggnaden utmed Kungsgatan anpassas väl till det arkitektoniskt värdefulla Diakonisshuset, framförallt att dess gavel även i fortsättningen träder fram i gatubilden på samma sätt som hittills.

Gunsta 1:2 m fl. FVU har i sitt yttrande lyft fram den principiellt viktiga frågan att inte bara planera för gles villabebyggelse i kransorterna utan även för en tätare bebyggelse, med inspiration av trädgårds-staden, för att få ett varierat utbud av bostäder, bättre underlag för service och mera levande samhällen.

Enkät om Uppsala – idag och i framtiden. Många medlemmar har säkert svarat på enkäten. FVU har också skrivit ett yttrande till kommunen och framhållit att tillväxten inte bara får styras utifrån önskemålet om ett visst befolkningstal utan att förtätningen måste ske på ett sätt som inte skadar stadens egenart.

Vårda Knivsta är en förening som bildats med liknande syfte som FVU – ”att tillvarata naturskydds- och miljöskyddsintressen samt att genom studier, dialog och myndighetskontakter granska den fysiska planeringen i kommunen”. Vi önskar Vårda Knivsta lycka till och ser fram emot samverkan över kommungränsen!

Svenska Turistföreningen:s pris ”Känn Ditt Uppsala”. FVU har tilldelats diplomet med motiveringen: ”Föreningen Vårda Uppsala har under mer än 50 år träget med kunskap och engagemang verkat i enlighet med den egna målsättningen och STFs motto ´natur och kultur´. Föreningen är en betydelsefull kraft i opinionen och har politikernas respekt; till glädje och nytta för oss alla som bor och arbetar i Uppsala.”

Ordförandeskap i FVU. Jag har nu varit ordförande i tre år och känner att det är dags att lämna denna roll. Det har varit fantastiskt roliga år med stor bredd på ärendena, oerhört givande samarbete med styrelsen och många trevliga kontakter med engagerade medlemmar. Ett stort tack till er alla!

Välkomna på årsmötet den 23 april och varma vårhälsningar!

Kristina Berglund, ordförande.

PS. Läs yttrandena i sin helhet på hemsidan, www.vardauppsala.se (länk: ”Skrivelser”)

—————————————————————————————————-

Protokoll för årsmöte 2015

Föreningen Vårda Uppsala PROTOKOLL fört vid årsmötet

den 23 april 2015 i Stadsbiblioteket, Kerstin Ekmansalen.

§ 1. Årsmötets öppnande. Kristina Berglund valdes till ordförande och Kerstin Lundberg till protokollförare. Ordföranden hälsade välkommen.

§ 2. Val av justeringsmän. Till justeringsman valdes ……

§ 3. Utlysning av mötet. Konstaterades att mötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.

§ 4. Verksamhetsberättelse. Styrelsens verksamhetsberättelse hade bifogats kallelsen till årsmötet. Ordföranden beskrev verksamheten under det gångna året: Fem föreläsningar – om kulturmiljöprogrammet, Uppsalas kvarnhistoria, Författarnas Uppsala, två föreläsningar om Upplandsmuseets verksamhet samt ett rundabordssamtal efter årsmötet 2014. Kulturnämnden delade ut kommunens kulturarvspris för första gången, till Föreningen Vårda Uppsala. FVU har avgivit totalt 34 yttranden och skrivit 7 artiklar i UNT och UT.

Verksamhetsberättelsen godkändes.

Kommentar:

Det har varit många stora och intressanta ärenden under året, för att nämna några:

-            Södra staden, DH-stråket, övergripande synpunkter …varsamhet …Bäcklösa

-            Administrationsbyggnaden för Universitetet, som till sist minskades …

-            Broar över Fyrisån, Kungsängsesplanaden, Flottsundsbron … bro över årike-Fyris

-            Rivningar – lokstallarna i Boländerna och de äldre husen i Odinslund

-            Höga hus – kv Städet i brillinge, kv Broccolin i Årsta och kv Bredablick

-            Kulturmiljöprogram för kommunen – mycket mera konkret

-            Mikaelsplan, Lst delar vår uppfattning och stoppat

-            SÖ Fullerö, överklagat både till MMD och MMÖD, dom 2015

§ 5. Revisorernas berättelse. Resultat- och balansräkningen för år 2014 godkändes.

§ 6.  Ansvarsfrihet för styrelsen. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.

§ 7. Val av ordförande. Olof Antell valdes till ordförande för föreningen, tillika styrelsens ordförande.

§ 8. Val av ledamöter. Wibjörn Karlén har meddelat att han avgår ur styrelsen. Ledamöter som omvaldes: Kristina Berglund, Carl Erik Bergold, Ulla Björkman, Sten Åke Bylund, Kristina Dahlberg, Bengt Jonsell, Jakob Lindblad, Anna Nilsén, PO Sporrong, Sverker Söderberg, Liliane Taube, Mats Wahlberg, Henrik Widmark och Anna Micro Vikstrand. Nya ledamöter som invaldes enligt valberedningens förslag: Olof Antell, Roger Elg och Kerstin Lundberg.

Ordföranden framförde ett tack till avgående ledamoten Wibjörn Karlén för hans insats för föreningen.

§ 9. Val av revisorer. Revisorerna Torsten Lidberg och Ann-Christine Lindblom samt suppleanterna Gunnar Ekman och Anna Hultquist omvaldes.

§ 10. Utseende av valberedning. Till ledamöter i valberedningen omvaldes Anna Nilsén och Anders Lönnqvist med Anna Nilsén som sammankallande.

§ 11. Fastställande av årsavgift. Beslutades att årsavgiften blir oförändrad 150 kr för enskild person med tillägg 50 kr för familjemedlem.

§ 12. Inkomna motioner. Inga motioner hade inkommit till årsmötet.

§ 13. Övriga frågor.

§ 14. Ordföranden förklarade årsmötet avslutat.

Vid protokollet

……………………………..

Kerstin Lundberg

Justeras

Kristina Berglund                                  Maria Wold-Troell

—————————————————————————————————-

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 2015

Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum torsdagen den 23 april kl 17.15 (precis) i Stadsbiblioteket, Kerstin Ekmansalen, 1 tr, hiss. Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 17.45. Därefter paus före kvällens program

Dagordning för årsmötet

1.     Val av ordförande och protokollförare vid mötet.

2.     Val av justeringsman.

3.     Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.

4.     Styrelsens verksamhetsberättelse.

5.     Revisorernas berättelse.

6.     Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

7.     Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.

8.     Val av ledamöter i styrelsen.

9.     Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

10.  Utseende av valberedning.

11.  Fastställande av årsavgiften.

12.  Behandling av inkomna motioner.

13.  Övriga frågor.

Efter årsmötet följer en bensträckare.

Kl 18.00 börjar årsmötesprogrammet: Uppsalabygden, en unik mötesplats för kultur och historia i framtiden!

Utveckla kulturturismen norr om Gamla Uppsala.

Kristina Berglund, ordförande i Föreningen Vårda Uppsala, presenterar föreningens idé att utveckla besöksnäringen i områdena utmed Fyris- och Vendelåarnas dalgångar. Här finns en stor potential för kultur- och naturturism som bör locka både Uppsalabor och långväga besökare, som bör kunna ge arbetstillfällen till bygden och också bidra till kransorternas tillväxt.

Salsta slott, ett av vår tids bäst bevarade adelspalats från stormaktstiden.

Ylva Sohlman, Salstas slottsarkitekt, berättar om slottets historia och senare tids renoveringsinsatser. Salsta slott är ett av bygdens stora besöksmål, ett arkitektoniskt mästerverk förknippat med bland annat berättelsen om dess byggherre, Nils Bielke, en av sin tids mest lysande gestalter.

Efter föredragen är det fritt fram att komma med synpunkter och förslag på hur kulturturismen skulle kunna utvecklas. Missa inte detta tillfälle att bidra till att utveckla idén!

Programmet pågår till kl 19.45.

-  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -

Program för våren 2015

12 mars

Från påven till dagens byggbolag – aktörer på Uppsalas namngivningsarena genom tiderna.

Olika intressen har påverkat Uppsalas namnflora, inte bara påven. Varför Skitnafjärdingen fick behålla sitt namn medan Kamphavstorg fick vika för Martin Luther Kings plan och varför Gökabo blev Nåntuna backe är bara några exempel. Detta och mycket annat får du veta av ortnamnsforskaren Mats Wahlberg. Ett tillfälle att framföra din åsikt!

19 mars

Att måla Uppsala – staden med Eric Österlunds ögon!

Varje konstnär ser motiven genom sitt eget temperament. Eric Österlund (1812–1907) har förmedlat till eftervärlden den idylliska småstad som Uppsala en gång var. Helena Harnesk, antikvarie och kulturhistoriker, ger oss en bild av ett uppsaliensiskt 1800-tal som idag till större delen är för alltid försvunnet.

Tid: Kl 18.15 – 19.45.

Lokal: Stadsbiblioteket, Kerstin Ekmansalen, 1 tr, hiss.

Inträde: Avgift per föreläsning: medlemmar 40 kr, icke medlemmar 60 kr..

23 april                För årsmötesprogrammet, se ovan.

-  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -

Medlemskap

Föreningen Vårda Uppsala värnar om en utveckling som bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsstruktur och god miljö för staden, de små tätorterna och landsbygden, att stadens särart bevaras samt att brukningsvärd jordbruksmark bevaras. Föreningen verkar i detta syfte genom att skriva remissyttranden och artiklar i planfrågor, ordna föreläsningar och debatter samt genom att utge böcker. I vår utåtriktade verksamhet har vi glädjen att träffa våra medlemmar och vi hoppas att allt fler vill stödja vår verksamhet. Hjälp oss gärna att intressera fler uppsalabor och andra att bli medlemmar!

Medlemskap tecknas genom inbetalning av årsavgiften på plusgiro 36700-3. Avgiften är 150 kr samt 50 kr per ytterligare familjemedlem. Ange namn, adress och e-postadress samt ”medlem” vid inbetalningen.  Medlemmar som redan betalat avgiften för 2015 uppmanas bortse från inbetalningskortet som följer med detta brev.

OBS. För att lätt kunna nå medlemmarna med information är vi särskilt tacksamma för uppgift om e-postadress. Meddela också ändrad e-postadress eller postadress vid inbetalningen av årsavgiften alternativt meddela oss via info@vardauppsala.se eller på tel 018-10 50 46.

-  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Antalet medlemmar var vid årsskiftet 212.

Styrelse: Kristina Berglund (ordförande), Sten Åke Bylund (1:e vice ordförande), PO Sporrong (2:e vice ordförande), Carl Erik Bergold, Ulla Björkman, Kristina Dahlberg, Bengt Jonsell, Wibjörn Karlén, Jakob Lindblad, Anna Nilsén, Sverker Söderberg, Liliane Taube, Anna Micro Vikstrand, Mats Wahlberg och Henrik Widmark.  Styrelsen har sammanträtt tio gånger under verksamhetsåret.

Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Gunnar Ekman och Anna Hultquist.

Valberedning: Anna Nilsén (sammankallande) och Anders Lönnqvist.

Arkivarie: Lars Otto Berg.

Utåtriktad verksamhet

28 april, rundabordssamtal efter årsmötet: Odla eller bygga? Uppsalaslätten i fokus. I samtalet deltog Göran Carlén, översiktsplanerare KLK, Claes Littorin, jordbrukare, Lantbrukspartiet, Curt Malmenstedt, jordbrukschef UU, Ingemar Messing, professor SLU, Göran Ulväng, docent, jordägare. Sten Åke Bylund, 1:e vice ordf. FVU var samtalsledare.

13 feb, föreläsning av Magnus Elfwendahl, stadsantikvarie: Från objekt till helhet – att utforma ett kulturmiljöprogram.

27 feb, föreläsning av Roland Agius, kulturhistoriker: Uppsalas kvarnhistoria från äldsta tid till idag.

13 mars, föreläsning av Christer Åberg, litteraturhistoriker: Författarnas Uppsala – en exposé med bilder.

15 okt, föreläsningar av Håkan Liby och Bent Syse: Upplandsmuseet: Uppdraget och Uppsala.

13 nov, föreläsning av Per Lundgren: Upplandsmuseet: Kulturen regionalt och lokalt.

Kulturnämnden beslutade den 19 november att dela ut Uppsala kommuns kulturarvspris till Föreningen Vårda Uppsala för att ha ökat allmänhetens medvetenhet om kulturvärden och kulturarvet. Priset är på 20 000 kr.

-  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -  -

Skrivelser

Föreningen har under året avgivit totalt 34 yttranden till kommunen m fl myndigheter:

2014-01-09           ang. dpl för Bäcklösa. Granskning.

2014-01-13           ang. dpl för Södra Gunsta. Granskning.

2014-01-26           ang. dpl för Lerdammsparken, del av. Samråd.

2014-01-26           ang. SÖ Fullerö. Överklagande till MMD.

2014-01-26           ang. dpl för Fullerö bostäder. Samråd.

2014-01-26           ang. dpl för kv Plantskolan. Samråd.

2014-02-02           ang. dpl för Stabby- och Berthågafälten mm. Samråd.

2014-02-15           ang. program för Södra åstråket. Samråd.

2014-03-16           ang. rivning av de f.d. lokstallarna i Boländerna.

2014-03-21           ang. dpl för Norra Bäcklösa. Granskning.

2014-04-13           ang. dpl för Ny bro över Fyrisån vid Kungsängsesplanaden. Samråd.

2014-04-13           ang. dpl för kv Husbyborg 1:82 m.fl. Granskning.

2014-04-13           ang. dpl för kv Heimdal, del av. Granskning.

2014-04-13           ang. dpl för Bruno Liljeforsgatan. Granskning.

2014-05-05           ang. dpl för Näckvägen i Björklinge. Samråd.

2014-05-05           ang. dpl för Norby 31:74, del av. Granskning.

2014-05-18           ang. Uppsalas tillväxt i ett kommunperspektiv. Brev till KS i Uppsala.

2014-05-25           ang. ny bro i Flottsund, ansökan om tillstånd vattenverksamhet. Remiss av samrådsunderlag.

2014-06-02           ang. dpl för kv Vimpeln, del av. Samråd.

2014-06-02           ang. dpl för Ångströmlaboratotiet. Samråd.

2014-06-02           ang. förnyelse av Eriksberg – skrivelse till Uppsalahem och PBN.

2014-06-13           ang. dpl för kv Gunnar och Högne. Samråd.

2014-06-16           ang. SÖ Fullerö. Överklagande till MMÖD.

2014-06-16           ang. dpl för kv Städet m.fl. Brillinge. Samråd.

2014-08-15           ang. dpl för Uppsala arena. Samråd.

2014-08-17           ang. dpl för Fullerö bostäder. Granskning.

2014-09-01           ang. dpl för Mikaelsplan. Granskning.

2014-09-09           ang. dpl för kv Bredablick, del av. Granskning.

2014-09-30           ang. planering av Dag Hammarskjöldsstråket. PM till KS, och PBN jämte kontor.

2014-10-13           ang. dpl Rosendalsfältet. Samråd.

2014-10-13           ang. Kulturmiljöprogram för Uppsala kommun. Remissvar.

2014-11-10           ang. dpl för kv Broccolin, Årsta 85:1. Samråd.

2014-11-11           ang. dpl för Flottsundsbron. Samråd.

2014-12-26           ang. dpl för SÖ Fullerö. Yttrande till MMÖD.

Artiklar Föreningen har under året skrivit 7 artiklar:

2014-01-20                Ännu ett ingrepp i skyddsvärd miljö. UNT.

2014-02-06                Öppenhet och dialog stärker Uppsala som livsmiljö. UT.

2014-03-27           Ta var på Södra Åstråkets möjligheter. UT.

2014-04-16           Rasera inte Uppsalas stadsbild. UNT.

2014-06-26           Se Uppsalas tillväxt i ett kommunperspektiv! UT.

2014-07-20           Riv inte husen från 1700-talet! UNT.

2014-09-25           Höghuset strider mot kommunens egen plan, artikel om kv Bredablick. UT.

Skrivelserna  och artiklarna finns tillgängliga på föreningens hemsida: www.vardauppsala.se

_____________________________________________________________________

Nyhetsbrev 2015/1                                                                                       2015-02-09

Kära medlemmar!

I höstas minskade ärendefloden efter valet men på senare tid har planeringen tagit fart igen. Nedan beskrivs i korthet några ärenden som FVU behandlat de senaste månaderna. Läs yttrandena i sin helhet på hemsidan, www.vardauppsala.se (länk: ”Skrivelser”)

Smygande i detaljplan efter detaljplan förändras stadens klassiska konturlinje genom nya höga hus trots riktlinjen i Översiktsplan 2010: ”Stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas”. Var finns det politiska beslutet att frångå denna för stadens egenart så viktiga riktlinje?

Kv Broccolin i Årsta, tolvvåningshus

FVU är positiv till viss förtätning i Årsta, men avstyrker den höga hushöjden.

Kv Bredablick, tiovåningshus

Trots en kraftig kritik mot det föreslagna höghuset har plan- och byggnadsnämnden antagit detaljplanen. FVU m.fl. har överklagat kommunens beslut till Länsstyrelsen med hänvisning till att den höga hushöjden bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset för den historiska stadskärnan.

”Trade center”, tolvvåningshus

Boländerna ska bli en del av innerstaden. I ett första projekt, nära Resecentrum, föreslås egensinnigt formade tolvvåningshus. FVU påtalar i en skrivelse till kommunen att det krävs en fördjupad översiktsplan för området för att ge den helhetssyn som krävs för att resultatet ska bli en sammanhållen stadsmiljö som anknyter till innerstadens skala. Det blir ingen helhet om varje byggherre formar sitt projekt utan riktlinjer från kommunen.

FVU anser att kransorterna bör utvecklas enligt trädgårdsstadens ideal – låg, tät och blandad bebyggelse – som ger högre exploatering än enbart villabebyggelse, erkänt uppskattade stads-miljöer och ökat underlag för service. Samtidigt skulle trycket på förtätning i Uppsala minska.  

Ekhagen, Adolfsberg i Storvreta, 300 villor och parhus

FVU anser att planförslaget bör omarbetas så att marken används mer yteffektivt – inte bara villor och parhus på stora tomter – gärna också t.ex. flerbostadshus och radhus.

Nåsten 1:1, 70-80 lägenheter

FVU avstyrker planförslaget på grund av bristande underlag vad gäller miljökonsekvenser samt det olämpliga läget – ny bebyggelse utan närhet till stadsdel eller kransort i strid med översiktsplanen.

Inom kort skickas vårbrevet ut med information om årsmöte och intressanta föredrag. Till dess önskas alla en fin vårvinter!

Kristina Berglund, ordförande

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Kära medlemmar!

Föreningen Vårda Uppsala har till sin stora glädje belönats av kommunens kulturnämnd för sitt mångåriga arbete

och vill gärna delge sina medlemmar denna glada nyhet. Prismotiveringen av den 19 november 2014

lyder som följer:

Kulturnämnden beslutade den 19 november att dela ut Uppsala kommuns kulturarvspris till
Föreningen Vårda Uppsala för att ha ökat allmänhetens medvetenhet om kulturvärden och
kulturarvet. Priset är på 20 000 och delas ut för första gången.
Uppsala kommuns kulturarvspris inrättades 2014 för att skapa uppmärksamhet kring speciellt
framstående bevarande- och utvecklingsinsatser av historiskt värdefulla miljöer runt om i Uppsala
kommun. Priset ska inspirera och lyfta fram speciellt framstående bevarandeinsatser för kulturmiljön.
Motivering
Uppsala kommuns kulturarvspris 2014 tilldelas Föreningen Vårda Uppsala. Under 53 år har
Föreningen Vårda Uppsala med engagemang och kunskap slagit vakt om kulturmiljöer som bidrar till
Uppsalas särprägel. Genom information och genom saklig och konstruktiv opinionsbildning har
Vårda Uppsala ökat allmänhetens medvetenhet om hot mot oersättliga kulturvärden och kulturarv.
Föreningen Vårda Uppsala bildades 1961 under en tid då äldre stadsbebyggelse värderades lågt.
Rivningslov beviljades utan hänsyn till alternativen att bevara byggnaderna. Denna behandling av den
äldre bebyggelsen resulterade i att privatpersoner började opponera sig mot stadsbebyggelsens
omvandling i centrum, särskilt rivningen av det gamla apotekshuset vid Stora torget. Den 27 mars
1961 var följande upprop införd i Upsala Nya Tidning.
”Vår stad förfogar över stora miljövärden som är i färd med att förintas för all framtid. Vi vädjar till
vänner av Uppsala av alla kategorier, studenter och icke-studenter, här i staden och ute i landet, att
sluta upp kring en förening som kommer att bildas. Om vi skall ha framgång måste vi ha stöd av alla
som inser värdet med den klassiska Uppsalamiljön… Föreningens mål är en rådgivande och
opinionsbildande verksamhet med sikte på att hindra förstörandet av oersättliga miljöer genom
olämpliga rivningar och illa planerade nybyggnader. Det är inte enstaka, märkliga hus vi vill bevara,
utan en miljö. Vi vill inte göra om staden till ett museum, utan istället genom att söka tillse att
harmonin mellan gammalt och nytt bibehålles hindra att Uppsala mister sin särprägel och blir en stad
likt alla andra …”
Idag arbetar föreningen direkt med berörda instanser för att påverka planeringsarbetet. Vidare
arrangerar föreningen debatter och föreläsningar samt visning av aktuella objekt och miljöer.

******************************************************************************************************

Föreningen Vårda Uppsala

Nyhetsbrev 2014/4 2014-10-20

Kära medlemmar!

Som vi skrev i höstbrevet brister respekten tyvärr för stadens måttliga skala och höga kulturhistoriska värden i projekt efter projekt. I höstbrevet nämns bl a detaljplanerna för Mikaelsplan och kv Bredablick. som exempel. Nedan beskrivs i korthet ytterligare några aktuella ärenden sedan senaste nyhetsbrevet. Läs yttrandena i sin helhet på hemsidan, www.vardauppsala.se (länk: ”Skrivelser”)

Sydöstra Fullerö

FVU har till Mark- och miljööverdomstolen överklagat den stora exploateringen på grund av dess ingrepp i landskapsbilden och det unika kulturlandskapet av riksintresse. FVU har nu fått meddelande om att prövningstillstånd har beviljats.

Uppsala arena i Gränby

FVU motsätter sig inte en arena men har framfört att konsekvenserna bl a för stadsbilden av denna stora anläggning på en yta om 10000 m² och med en höjd motsvarande ett 15-våningshus bör utredas, att alternativa lägen bör redovisas och att samrådet därefter bör göras om.

Kv Städet, Brillinge

Tvåvåningshus avses rivas och ersättas med fem- och niovåningshus. De höga husen kommer att avsevärt skilja sig från områdets karaktär och i stadsbilden konkurrera med tornet på Vaksala kyrka.

Kv Gunnar och Högne

Samariterhemmet och dess trädgård utgör en enastående miljö av högt kulturhistoriskt värde i kv Högne. FVU anser att höjden på den planerade nya byggnaden utmed Kungsgatan bör underordna sig takfoten på Diakonisshuset. Byggnaden bör, i förhållande till förslaget, dras in från Kungsgatan för att Diakoniss-husets gavel fortfarande ska träda fram i Kungsgatans gatubild på samma intressanta sätt som hittills.

Dag Hammarskjöldsstråket

Det är positivt att kommunen planerar en översiktlig struktur för området som underlag för kommande detaljplanering. Härvid bör Ultunas utvecklingsmöjligheter tillgodoses, områdets höga natur- och kulturvärden tillvaratas och förtätningen ske varsamt så att det blir en mjuk övergång till omgivande landsbygd – en struktur i Linnés anda. Dag Hammarskjölds väg bör behålla sin karaktär av trafikled i öppet landskap som infart till Uppsala.

Kulturmiljöprogram

Det är utmärkt att samla kunskapsunderlag om kulturmiljövården i ett program. Programmet är dock alldeles för allmänt hållet för att kunna fungera som stöd och vägledning i ärendehanteringen. För att kulturmiljöprogrammet ska kunna bidra till en större respekt för kulturhistoriska värden bör det därför omarbetas och innehålla tydliga riktlinjer sedda enbart utifrån kulturmiljöns värden.

Till sist önskas alla en fortsatt skön höst!

Kristina Berglund, ordförande

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

FULLERÖ ÄN EN GÅNG

Föreningen Vårda Uppsala har överklagat Mark- och Miljödomstolens beslut Mål nr P 576-14 2014-06-02

Se vidare under Skrivelser, datum 16 juni 2014.

FULLERÖ

Föreningen Vårda Uppsala har i dagarna mottagit besked om Mark- och Miljödomstolens beslut med anledning av Föreningens överklagande av den omdebatterade planen för Fullerö. Beslutet gick som synes inte Föreningens väg:

1

NACKA TINGSRÄTT                  DOM               Mål nr P 576-14

Mark- och miljödomstolen           2014-06-02

meddelad i Nacka

KLAGANDE

Föreningen Vårda Uppsala
c/o Kristina Berglund
Gyllenstiernsgatan 7
115 26 Stockholm

MOTPART

Uppsala kommun
753 75 Uppsala

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2013-12-18 i ärende nr 403-5467-13, se bilaga 1

SAKEN

Detaljplan för Sydöstra Fullerö i Uppsala kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Dok.Id 368397

Postadress                             Besöksadress                  Telefon                                Telefax                                Expeditionstid

Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 00                 08-561 657 99                   måndag — fredag

131 26 Nacka Strand           20                                        E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00

www.nackatingsratt.domstol.se

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

2

NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM

2014-06-02

P 576-14

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Uppsala kommun beslutade den 28 maj 2012 att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö. På talan av Föreningen Vårda Uppsala (nedan FVU) upphävde Länsstyrelsen i Uppsala län den 9 april 2013 fullmäktiges beslut med motiveringen att samråd inte genomförts med grannkommunerna på det sätt som krävs enligt plan- och bygglagen.

Kommunfullmäktige beslutade den 26 augusti 2013 att anta ny detaljplan för Sydöstra Fullerö.

FVU överklagade fullmäktiges beslut till länsstyrelsen som den 18 december 2013 avslog överklagandet.

FVU har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

FVU har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva fullmäktiges beslut att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö.

Till stöd för sin talan har förening, utöver vad som anges i länsstyrelsens beslut, anfört i huvudsak följande. Dalgången utmed Fyrisån från Gamla Uppsala och norrut ända till Salsta Slott utgör en öppen odlingsbygd som är en unik kulturmiljö med fornlämningar uppemot 3 000 år och med inslag av hag- och ängsbackar med höga naturvärden och knyts härigenom samman till en väl sammanhållen helhet. Såsom detaljplanen har utformats kommer den att påtagligt störa upplevelsen av denna kulturmiljö. Projektet är inte alls motiverat av samma tunga

samhällsintressen som t.ex. det genomförda bygget av E4:an i kulturmiljön. Miljöbalkens regler vad gäller bedömningen av påtaglig skada på riksintresset måste rimligen omfatta en helhetsbedömning som inte bara avser det aktuella projektet utan även tar hänsyn till den samlade effekten med hänsyn till tidigare

3

NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM

2014-06-02

P 576-14

genomförda ingrepp i kulturmiljön. Sammantaget strider planen mot 2 kap. 1 § ÄPBL och 3 kap. 6 § MB.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att bl.a. riksintressen tillgodoses vid den kommunala planeringen såväl under samråds- och utställningsförfarandena enligt 5 kap. 20 och 22-24 §§ ÄPBL som vid prövningen enligt 12 kap. ÄPBL. Enligt 3 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelsen uppgifter bl.a. i fråga om kulturmiljö. Länsstyrelsen förväntas därmed ha tillgång till den särskilda sakkunskap som behövs för bedömning av dessa frågor. Det saknas därför i många fall skäl för överprövande myndigheter att, på talan av enskilda, frångå länsstyrelsens bedömning (jfr MOD 2014:12).

Länsstyrelsen har i förevarande fall gjort bedömningen att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av marken enligt bestämmelserna i miljöbalken och med hänsyn till riksintressen. Enligt mark- och miljödomstolen saknas, även med beaktande av vad FVU nu har anfört, skäl att frångå denna bedömning. Inte heller i övrigt finner mark- och miljödomstolen anledning att göra någon annan bedömning än den länsstyrelsen har gjort. Överklagandet ska således avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 23 juni 2014.

Kristina Littke

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Karin Frick, ordförande, och

tekniska rådet Kristina Littke. Föredragande har varit tingsnotarien Ida Mohlander.

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Nyhetsbrev 2014/3                                                                                                                                                         2014-06-05

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kära medlemmar!

Sedan förra brevet i mitten av april har FVU skrivit flera yttranden, alla med innebörden att Uppsalas egenart och höga stadsmiljövärden inte tas tillvara och utvecklas i fortsatt stadsbyggnad. Läs yttrandena i sin helhet på hemsidan, www.vardauppsala.se (länk: ”Skrivelser”)
Ny översiktsplan

Uppsala avses växa i betydligt snabbare takt jämfört med prognoserna i Översiktsplan 2010. Några av utgångspunkterna för nästa översiktsplan är att bygga öster om E4 på slätten med dess högklassiga odlingsjord, att hårdexploatera Ulleråker med dess unika natur- och kulturvärden, att snäva in riksintresseområdet för Uppsala stadskärna som redan sargats hårt av 1960-talets rivningar och att ändå bygga bostäder i Seminarieparken, trots mark- och miljööverdomstolens dom som bekräftar kvarterets värde i byggnadsminnesklass. Konsekvenserna av att förtäta Uppsala så hårt att stadens egenart skadas kan bli förödande. Varför inte i stället fördela utbyggnaden även till kransorterna? FVU har i ett brev till kommunstyrelsen argumenterat för att ge dessa orter ökat liv samtidigt som trycket på en hård förtätning av staden minskar.

Norby 31:74 och förnyelse av Eriksberg

En återkommande synpunkt från FVU i många planärenden är vikten av att göra en noggrann avvägning mellan önskemålen om att bygga resp. att bevara värdefull natur. Tyvärr åsidosätts naturvärdena i många projekt som t ex i Norby 31:74 och i den planerade förnyelsen av Eriksberg.

Kv Vimpeln och Ångströmlaboratoriet

En annan återkommande synpunkt från FVU är vikten av att inte bara se till projekten ett och ett  utan också till sammanhanget i stadsbilden. Bebyggelsen utmed Kungsgatan, en av stadens viktigaste entréer, kommer successivt att förnyas och då behövs en helhetssyn på vilka kvaliteter man på sikt vill uppnå för stråket. Den föreslagna tillbyggnaden av Ångströmlaboratoriet bryter i alla avseenden mot platsen med de äldre regementsbyggnaderna och den till dessa fint anpassade laboratoriebyggnaden. Även om en ny byggnad bör utformas med vår tids formspråk krävs ett samspel med omgivande bebyggelse för att nå en god helhetsverkan.

Ny bro vid Flottsund

Det är positivt att bygga en ny bro vid Flottsund men innan man gör det bör man klarlägga hur trafiksystemet ska se ut i sin helhet i södra Uppsala så att man inte bygger en för smal bro som låser möjligheten att undvika en ny bilbro över Årike Fyris, naturreservat och eventuellt blivande världsarv.

Till sist önskas alla en skön sommar!

Kristina Berglund

Ordförande

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Nyhetsbrev 2014/2                                                                                                                                                             2014-04-13

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kära medlemmar!
Kv Seminariet

Den stora nyheten sedan förra brevet är, som ni väl alla vet, att Mark- och miljööverdomstolen inte ändrade Mark- och miljödomstolens dom angående kv Seminariet, dvs detaljplanen är upphävd. FVU har tidigare begärt byggnadsminnesförklaring för kv Seminariet – byggnader och trädgård – och verkar nu för att denna ska komma till stånd. Du kan läsa domen på vår hemsida (www.vardauppsala.se) länk: ”övrigt”.

Följande yttranden har avgivits. Läs yttrandena i sin helhet på hemsidan, länk: ”skrivelser”:

Lokstallarna i Boländerna.

Styrelsen har skrivit ett brev till kommunstyrelsen, plan- och byggnads- samt kulturnämnden angående det olyckliga beslutet att riva de gamla lokstallarna vid Säbygatan i Boländerna. Dessa äldre byggnader skulle kunna bli ett fint inslag som berättar om områdets historia i den framtida utvecklade stadsdelen.

Dpl Norra Bäcklösa.

Planen avstyrks eftersom exploateringen blir för alltför hård av ett område med höga och känsliga natur- och kulturvärden.

Dpl Husbyborg, Bruno Liljeforsgatan och kv Heimdal.

Dessa planer innebär samtliga, på olika sätt, bristande hänsyn till stadsbilden.

Dpl ny bro över Fyrisån vid Kungsängsesplanaden.

Förslaget bör tillstyrkas för kollektiv-, cykel- och gångtrafik. Biltrafik på bron avstyrks däremot eftersom man inte bör leda in mera biltrafik i den inre stadskärnan utan i stället satsa bl.a. på breddning av Kungsängsleden.

Ni missar väl inte årsmötet den 28 april kl 17 i Upplandsmuseets hörsal med efterföljande rundabordssamtal ”Odla eller bygga? Uppsalaslätten i fokus”.

Varmt välkomna till årsmötet och vårliga hälsningar

Kristina Berglund

Ordförande

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Nyhetsbrev 2014/1                                                                                                                                                           2014-02-27

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kära medlemmar!

Det är många planer på gång i Uppsala. Bara sedan årsskiftet har Föreningen Vårda Uppsala avgivit åtta remissvar:

Dpl Bäckösa. granskning

Dpl Södra Gunsta, granskning

Dpl kv Plantskolan, granskning

SÖ Fullerö, överklagande till mark- och miljödomstolen

Dpl Fullerö bostäder, samråd

Dpl Lerdammsparken, samråd

Dpl Stabby- och Berthågafälten mm, samråd

Program Södra åstråket, samråd

Den planerade utvecklingen av Sydöstra Fullerö skulle innebära påtaglig skada på riksintresset ”Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar” vilket vi utvecklar i vårt överklagande till mark- och miljödomstolen.
En återkommande synpunkt från FVU är vikten av att se utvecklingen i olika områden i sin helhet innan enskilda projekt planeras och genomförs. Risken är annars stor att goda lösningar blockeras om planeringen sker steg-för-steg utan en genomtänkt framtidsbild. Se dpl Bäcklösa, Fullerö bostäder och Lerdammsparken.

Även om viss förbättring skett av förslaget till ny administrationsbyggnad för Universitetet, dpl kv Plantskolan, framför vi i yttrandet förslag på ytterligare förbättringar både vad gäller läge och utformning. I yttrandet över dpl Södra Gunsta för vi i ett principiellt resonemang om hur man bör se på utvecklingen av kransorterna. Vi noterar att parker och naturområden, som är viktiga för rekreation och klimat, tas i anspråk för andra ändamål, nu senast dpl Stabby- och Berthågafälten mm.

Det är glädjande att kommunen vill fortsätta utvecklingen av årummet, denna gång den södra delen. I vårt yttrande över programmet för Södra Åstråket betonar vi att det gäller att ta vara på stråkets stora möjligheter att utvecklas till ett attraktivt offentligt rum och framför synpunkter i detta syfte.

Du finner dessa och tidigare yttranden på vår hemsida www.vardauppsala.se flik ”Skrivelser”.

Vi önskar alla våra medlemmar en fin vår!

Kristina Berglund

Ordförande

PS Ni missar väl inte Roland Agius´föredrag om Uppsalas kvarnhistoria i kväll och Christer Åsbergs föredrag om författarnas Uppsala den 13 mars, båda föredragen kl 18.15 i Stadsbiblioteket, Kerstin Ekman-salen.

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

KALLELSE TILL ÅRSMÖTET  2014

Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum måndagen den 28 april kl 17.00 (precis) i Upplandsmuseets hörsal, 1 tr, hiss.

Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 17.30. Därefter paus före kvällens program

Dagordning för årsmötet

1.     Val av ordförande och protokollförare vid mötet.

2.     Val av justeringsman.

3.     Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.

4.     Styrelsens verksamhetsberättelse.

5.     Revisorernas berättelse.

6.     Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

7.     Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.

8.     Val av ledamöter i styrelsen.

9.     Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

10.  Utseende av valberedning.

11.  Fastställande av årsavgiften.

12.  Behandling av inkomna motioner.

13.  Övriga frågor.

Hjärtligt välkomna till program efter årsmötet:

Odla eller bygga? Uppsalaslätten i fokus.

Efter årsmötet följer en bensträckare. Kl 18 precis börjar årsmötesprogrammet som i år är ett rundabords-samtal om slätten och dess framtid mellan sakkunniga från olika berörda områden. Vi ser slätten både ur ett lokalt men även ett vidare perspektiv. Programmet pågår till 19.45.

Deltagare: Göran Carlén, översiktsplanerare, kommunledningskontoret

Claes Littorin, jordbrukare, politiker (Landsbygdspartiet)

Curt Malmenstedt, jordbrukschef, Uppsala universitet

Ingmar Messing, professor vid avd Mark och miljö, SLU

Göran Ulväng, docent i ekonomisk historia, forskare, jordägare

Sten Åke Bylund, samhällsplanerare, 1:e v ordf i FVU, samtalsledare

Kan vi fortsätta att ta en av landets bördigaste jordar i anspråk för bebyggelse? Är detta önskvärt från stadsbyggnadssynpunkt? Finns det andra vägar att gå?

Dags att överge successiv, årsringsvis utbyggnad av staden enligt uråldrig tradition?

Dags att se frågan i ett vidare perspektiv: lokalt, nationellt och internationellt?

Dags att välja ny, långsiktigt hållbar väg vid planeringen?

Efter det inledande samtalet är det fritt fram att komma med synpunkter på detta viktiga ämne. Missa inte detta tillfälle att föra fram din åsikt!

PROGRAM FÖR VÅREN 2014

13 februari   kl 18.15      Magnus Elfwendahl, stadsantikvarie, fil dr,  Från objekt till helhet – att utforma ett kulturmiljöprogram

27 februari   kl 18.15      Roland Agius, kulturhistoriker, fd kommunalråd, Uppsalas kvarnhistoria från äldsta tid till idag

13 mars  kl.18.15            Christer Åsberg, litteraturhistoriker, författare, Författarnas Uppsala – en exposé med bilder

Tid: Kl 18.15 – 19.45.

Lokal: Stadsbiblioteket, Kerstin Ekmansalen, 1 tr, hiss.

Inträde: Avgift per föreläsning, medlemmar 40 kr, icke medlemmar 60 kr.

Medlemskap

Föreningen Vårda Uppsala värnar om en stadsutveckling som främjar en god stadsmiljö och som innebär att den klassiska uppsalamiljön och stadens särart bevaras. Föreningen verkar i detta syfte genom att skriva remissyttranden och artiklar i planfrågor, ordna föreläsningar och debatter samt genom att utge böcker. I vår utåtriktade verksamhet har vi glädjen att träffa våra medlemmar och vi hoppas att allt fler vill stödja vår verksamhet. Hjälp oss gärna att intressera fler uppsalabor och andra att bli medlemmar!

Medlemskap tecknas genom inbetalning av årsavgiften på plusgiro 36700-3. Avgiften är 150 kr samt 50 kr per ytterligare familjemedlem. Ange namn, adress och e-postadress samt ”medlem” vid inbetalningen.  Medlemmar som redan betalat avgiften för 2014 uppmanas bortse från inbetalningskortet som följer med detta brev.

OBS. För att lätt kunna nå medlemmarna med information är vi särskilt tacksamma för uppgift om e-postadress. Meddela också ändrad e-postadress eller postadress vid inbetalningen av årsavgiften alternativ meddela  oss via info@vardauppsala.se eller på tel 018-10 50 46.

Verksamhetsberättelse

Antalet medlemmar var vid årsskiftet 200. Styrelse: Kristina Berglund (ordförande), Sten Åke Bylund (1:e vice ordförande), PO Sporrong (2:e vice ordförande), Carl Erik Bergold, Ulla Björkman, Kristina Dahlberg, Bengt Jonsell, Wibjörn Karlén, Finn Landegren, Jakob Lindblad, Anders Lönnqvist, Anna Nilsén, Liliane Taube, Mats Wahlberg och Henrik Widmark.

Styrelsen har sammanträtt tio gånger under verksamhetsåret.

Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Gunnar Ekman och Anna Hultquist.

Valberedning: Anna Nilsén (sammankallande) och Anders Lönnqvist.

Arkivarie: Lars Otto Berg.

Utåtriktad verksamhet

Efter årsmötet den 25 april följde en debatt på temat Hur kan konstmuseifrågan bäst lösas? Inbjudna deltagare i debatten var Eva Edwardsson (fp), Ove Hultquist (c), Ilona Szatmari Waldau (v), Marlene Burwick (s) samt PO Sporrong (FVU). Mats Törngren, journalist, var debattledare.

Åtta principer för en god stadsmiljö. Föreningen inbjöd till fyra seminarier på detta tema 2011-12. Den 17 jan 2013 hölls ett avslutande seminarium med inbjudna politiker.

Extra föreningsmöte avhölls den 16 september för slutligt beslut om ändrade stadgar. Efter mötet inbjöds medlemmarna till visning av Linneanum.

Nytt eller nygammalt konstmuseum: när, var och hur? Föreläsningsserie hösten 2012 – våren 2013.

7 feb  Anders Rönnlund, tf ordförande i Konstens Hus Nu: Varför Uppsala bör bygga ett nytt hus för konsten, 21 feb Daniel Werkmäster, konsthallschef Norrtälje: Smultron i Uppsala konstträdgård. En presentation av konstsamlingar i Uppsala. 7 mars Lars Lambert, författare, kulturdebattör mm: Fem eller femtio favoriter bland Europas konstmuseer.

Så vill vi ha Uppsala! De politiska partierna om stadens utveckling. Vid fyra tillfällen, 2 okt, 9 okt, 13 nov och 27 nov, framträdde företrädare för de åtta politiska partierna, två varje gång, och besvarade frågor ställda av FVU om tillväxt, kriterier för god stadsmiljö, särdrag i Uppsala som bör bevaras, utformning av en effektiv kollektivtrafik samt förbättrad dialog med medborgarna.

Skrivelser Föreningen har under året avgivit totalt 33 yttranden till kommunen m fl myndigheter:

2013-01-08           ang dpl för Östra Fyrislund del 2. Utställning.

2013-01-18           ang dpl för Norra Kvarngärdet. Samråd.

2013-01-27           ang förslag till riktlinjer för Uppsala stadsmiljö. Remiss.

2013-02-07           ang detaljplan för del av kv Gudmund, Luthagen. Granskning.

2013-02-17           ang dpl för Kristinastigen inom Sävja – Bergsbrunna. Granskning.

2013-02-18           ang dpl för kv Plantskolan. Samråd.

2013-02-22           ang dpl för Östra Sala backe, etapp I. Samråd.

2013-02-25           ang dpl för kv Seminariet.Överklagande till Mark- och miljödomstolen av Länsstyrelsens beslut.

2013-03-06           ang dpl för Bäcklösa, Valsätra. Samråd.

2013-03-11           ang dpl för Mikaelsplan. Samråd.

2013-05-05           ang dpl för Rickomberga 21:5. Granskning

2013-06-12           ang ”Hur vill du att Carolinaparken ska se ut?” Svar på enkät.

2013-06-18           ang utveckling av stadsdelen Ulleråker.

2013-06-19           ang dpl för kv Heimdal, del av. Samråd

2013-07-10           ang dpl för kv Heimdal, del av. Samråd

2013-07-15           ang dpl för Södra Gunsta. Samråd.

2013-07-17           ang nybyggnadsplaner i Eriksdal. Om givna rivningslov i kv. Assar samt dpl för kv. Hemfrid.

2013-08-12           ang dpl för planskild järnvägskorsn vid S:t Olofsg, resp. S:t Persg. Granskning

2013-08-26           ang dpl för Börje-Hässelby 1:2 m fl. Granskning.

2013-08-29           ang dpl för Nåsten 1:1. Samråd.

2013-09-17           ang dpl för Sydöstra Fullerö. Överklagande till Länsstyrelsen av kommunens antagandebeslut.

2013-10-04           ang dpl för Norra Kvarngärdet. Granskning.

2013-10-15           ang betänkande ”En effektivare plan- och bygglovsprocess”. Yttrande till Socialdepartementet.

2013-10-18           ang dpl för Bruno Liljeforsgatan. Samråd.

2013-10-28           ang förslag till rivning av Brantingskolan.

2013-10-08           ang dpl för kv Seminariet. Yttrande till Mark- och miljööverdomstolen.

2013-11-19           ang dpl för kv Kantorn. Samråd.

2013-11-28           ang dpl för kv Bredablick, del av. Samråd.

2013-11-28           ang dpl för kv Seminariet. Svarsskrivelse till Mark- och miljööverdomstolen maa föreläggande.

2013-11-29           ang dpl för del av kv Diset mm. Samråd.

2013-12-02           ang dpl för Sydöstra Fullerö. Yttrande till Länsstyrelsen ang skrivelse från Fullerö Park AB.

2013-12-15           ang fördjupad översiktsplan för Årike-Fyris. Samråd

2013-12-20           ang dpl för kv Klacken. Samråd.

Artiklar Föreningen (i ett fall två styrelseledamöter) har under året skrivit fyra artiklar:

2013-03-24                Uppsala behöver en ny framtidsvision (ang översiktsplaneringen) UNT

2013-06-27                Anpassa tillväxten till stadens särart! (ang arkitektonisk anpassning) Uppsalatidningen

2013-12-01           Kallt med höga hus (ang arkitektonisk anpassning) UNT

2013-10-16           Medinflytandet blir lidande (ang förslag till ändring av PBL förf. av två styrelseledamöter) SvD

Skrivelserna  och artiklarna finns tillgängliga på föreningens hemsida: www.vardauppsala.se

______________________________________________________________________________

Mark- och miljööverdomstolens dom avseende kv Seminariet 2014-03-24

Sid 1 (21)
SVEA HOVRÄTT
Mark- och miljööverdomstolen
060206
DOM
2014-03-24
Stockholm
Mål nr
P 8800-13
Dok.Id 1126549
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00
08-561 675 50
08-561 675 59 måndag – fredag
09:00-15:00
E-post: svea.avd6@dom.se
www.svea.se
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-09 i mål nr P 1483-13, se
bilaga
KLAGANDE
Uppsala kommun
753 75 Uppsala
MOTPARTER
1. M A
2. Brf Fyrisäng
3. Brf 98 Fyrisvallen
4. Föreningen Vårda Uppsala
5. H G
6. K K
7. G L
8. AB L
9. L L
10. S R
11. T R
12. Samfällighet Stefan 33
13. Samfälligheten Stefan-Rälsen
SAKEN
Detaljplan för Kv Seminariet i Uppsala kommun
___________________
Sid 2
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1. Mark- och miljööverdomstolen avslår Föreningen Vårda Uppsalas, K Ks och M As
yrkanden om syn.
2. Mark- och miljööverdomstolen avslår Uppsala kommuns överklagande.
___________________

Sid 3
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Uppsala kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med
ändring av mark- och miljödomstolens dom, fastställer kommunens beslut att anta
detaljplan för Kv Seminariet i Uppsala kommun.
Brf 98 Fyrisvallen, Föreningen Vårda Uppsala, S och T R, AB och L L,
Samfällighet Stefan 33, H G, Brf Fyrisäng, G L, M A och K K har bestritt ändring.
Föreningen Vårda Uppsala, M A och K K har yrkat syn.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Kommunen har anfört i huvudsak följande.
Detaljplanen avviker inte från kommunens översiktsplan
Detaljplaneförslaget är förenligt med intentionerna i översiktsplanen. Kommunen har i
utlåtande inför beslut att anta detaljplanen konstaterat att planförslaget inte avviker
från översiktsplanen. I utlåtandet angavs bl.a. följande. Seminarieträdgården är idag
privat och stadsdelen kring kvarteret Seminariet saknar en allmän park. I planförslaget
säkerställs en allmän park på 1,5 hektar. Värdefulla kultur- och naturmiljöer tillvaratas
och utvecklas samtidigt som behovet av grönytor tillgodoses. Parken skapar
möjligheter till ett flertal aktiviteter och ett hälsosamt lokalklimat. I enlighet med
riktlinjer för hållbart stadsbyggande sparas parken till så stor del det är möjligt med
tanke på ny bebyggelse. Planförslaget följer riktlinjer i översiktsplan 2010. Planen
ligger inom stadsbygd där bebyggelsekompletteringar kan tillkomma och
Fyrisvallsgatan i norr är angiven som stadsstråk. En yta motsvarande den som ska bli
park i planförslaget har markeringen – grönstruktur – parker och naturområden med
sociala och/eller ekologiska värden. Detta ska i sina huvuddrag bevaras och/eller
utvecklas och avgränsningen på kartan ska inte ses som definitiv enligt översiktsplan
2010. Utöver detta finns riktlinjer om hur dessa värden bör hanteras i stadsväven. Det
står att grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i
angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas av annan

Sid 4
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
lagstiftning. Så är också fallet i planförslaget. Grönstrukturen i stadsväven kopplas
samman med öppningar i bebyggelsen mot Ringgatan som planläggs som parkmark.
Seminarieparken kopplas samman med grönstrukturen vid Fyrisån.
När det kommer till tolkningen av översiktsplanen anser kommunen sig ha
tolkningsföreträde över denna. Figur 4.10, som det hänvisas till i den överklagade
domen, redovisar kommunens ambitioner med parkutvecklingen, men den är inte en
markanvändningskarta och de markeringar som anger var nya parker behövs är med
avsikt geografiskt oprecisa för att undvika just en sådan tolkning som domstolen gjort.
Kommunfullmäktiges ställningstagande om markanvändningen återfinns på de
särskilda markanvändningskartorna med tillhörande riktlinjer. För plankarta 1F noterar
domstolen att en stor del av kvarteret Seminariet är markerat som ”grönstruktur inom
stadsväven”. Utförligare riktlinjer för denna beteckning återfinns på s. 39 i
översiktsplanen där det anges att avgränsningen på kartan inte ska ses som definitiv.
Vid överlappande markanvändningar enligt plankarta 1A-1F får avvägningar göras
mot exempelvis bebyggelseintresset enligt principen att väsentliga värden för stadens
grönstruktur ska bibehållas eller stärkas. Detaljplanen innehåller visserligen ett
minskat grönområde i förhållande till nuvarande omfattning, men med
planbeteckningen ”allmän plats och park” blir kommunen huvudman för kvarvarande
del, vilket ger förutsättning för upprustning och förstärkning av områdets
parkfunktioner. Därmed bedöms ”väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehållas
eller stärkas”. Området ligger i övrigt inom den markanvändning som kallas för
”stadsväven” (s. 30 i översiktsplanen). Riktlinjerna för denna är följande. ”Inom
stadsväven förutsätts förändringar ske i riktning mot intensivare markanvändning.
Dessa ska visa hänsyn till platsens karaktär och tillföra kvaliteter för närmiljön så att
väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller stärks. Kompletteringar bör
stödja gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ska även bidra till att minska
barriäreffekter och förbättra samband av olika karaktär och mötesfunktioner, där det är
relevant. Möjligheter till funktionsblandning ska alltid övervägas.” Detaljplanen
uppfyller dessa riktlinjer. Det kan dessutom konstateras att planområdet ligger i kanten
av innerstadsområdet (enligt översiktsplanens markering) vilket bäddar för stor andel
gång- och cykeltrafik; planutformningen förstärker sambanden med omgivningen
genom öppningar och platsbildningar; planen föreskriver funktionsblandning mellan

Sid 5
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
bostäder och lokaler. Detaljplanen kan därmed inte anses avvika från intentionerna i
kommunens översiktsplan. Mot denna bakgrund kan kommunen inte anses ha haft
skyldighet att vidta de åtgärder som anges i 5 kap. 24 och 26 §§ ÄPBL. Det saknas
således skäl att upphäva antagandebeslutet på denna grund.
Detaljplanen medför inte påtaglig skada på område av riksintresse för
kulturmiljövården
Mark- och miljödomstolen har prövat de allmänna intressena utan några längre gående
begränsningar i prövningen. Bedömningen av om en detaljplan strider mot
riksintressen ska i första hand göras av länsstyrelsen vid dess ställningstagande enligt
12 kap. ÄPBL. Vilken prövning som ska ske av överprövande instans måste bedömas
utifrån hur kommunens handlingsutrymme ser ut. Det är då av betydelse hur
bestämmelserna om riksintresse är utformade och hur de aktuella riksintressena har
preciserats. Mark- och miljödomstolen har bedömt att genomförandet av planen
innebär att ett område av riksintresse för kulturmiljövården skadas påtagligt och
irreversibelt. Vad som utgör påtaglig skada innebär i viss mån en bedömning och
denna ska i första hand göras av länsstyrelsen i dess 12-kapitelprövning.
Kommunen ifrågasätter mark- och miljödomstolens resonemang kring vad domstolen
kallar en ”snabbspårs”-granskning som möjliggörs genom 12 kap. ÄPBL. I 12 kap.
ÄPBL anges nämligen ramarna för den statliga kontrollen över de kommunala besluten
om planer och tillstånd. Vad som regleras är alltså statens möjligheter att på eget
initiativ granska och i vissa fall upphäva sådana beslut. I länsstyrelsens uppgift att
bevaka de statliga intressena ligger ett ansvar för att kunna beskriva och precisera de
statliga intressen som aktualiseras i planärendet. Länsstyrelsen ska också precisera och
visa i vilket avseende den kommunala planen inte är förenlig med relevanta statliga
intressen. Endast om länsstyrelsen kan göra sannolikt att ett statligt intresse inte visas
tillräcklig hänsyn har länsstyrelsen stöd för att upphäva en detaljplan efter prövningen
enligt 12 kap. ÄPBL. En annan form av statlig överprövning regleras i 13 kap. ÄPBL,
nämligen den som sker med anledning av att sakägare och andra intressenter för
ärenden vidare till statliga instanser i form av överklagande. Skillnaden är alltså att
staten enligt bestämmelserna i 12 kap. ÄPBL uppträder som bevakare av främst

Sid 6
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
statliga intressen, medan den enligt 13 kap. ÄPBL har en domstolsliknande funktion i
en intresseavvägning, påkallad av enskilda intressenter.
Till stöd för uppfattningen att överprövningen är begränsad i de fall där enskilda
klagande för fram andra argument än sådana som direkt berör dem såsom sakägare
hänvisas bl.a. till Prop. 2009/10:215 s. 87 f och 91, RÅ 1994 ref. 39, Mark- och
miljööverdomstolens domar i mål nr P 11296-12 och mål nr P 11451-12.
I förevarande ärende har länsstyrelsen såsom regional planmyndighet överprövat
kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för kvarteret Seminariet då det kunde
befaras att beslutet innebar att ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken inte kunde
tillgodoses. Länsstyrelsen har i beslut den 4 december 2012 funnit att kvarteret
Seminariet är ett riksintresse för kulturmiljövården och att ett genomförande av den nu
aktuella detaljplanen medför en irreversibel skada på centrala element i
seminarieanläggningen och att den helhet som byggnader, park, trädgård och
idrottsplats utgör idag går förlorad. Länsstyrelsen har bedömt att detaljplanen orsakar
skada på riksintresseområdet Uppsala stad C 40 A, men att skadan – om än med viss
tvekan – inte kan anses vara påtaglig på riksintresseområdet i sin helhet. I den slutliga
bedömningen har länsstyrelsen lagt särskild vikt vid att kommunen under
detaljplaneprocessens gång skjutit ut bebyggelsen och placerat den närmare omgivande
gator, visat större hänsyn till siktlinjer samt bevarat delar av trädgården som park så att
det finns förutsättningar att delvis tillvarata den ursprungliga trädgården. Länsstyrelsen
har också anfört att det är väsentligt att de ambitioner och syften avseende
seminarieträdgården som kommer till uttryck i planhandlingarna, inklusive den
särskilda sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen, genomförs. Vidare är
det väsentligt att de varierade höjder och i övrigt tillåten variation för bebyggelsen som
planen medger detaljstuderas i bygglovsprövningen så att volymerna tar största
möjliga hänsyn till siktlinjer och det monumentala i seminarieanläggningen.
Länsstyrelsen har således i denna egenskap funnit att riksintresset har tillgodosetts och
att detaljplanen inte har behövt upphävas.
Länsstyrelsen har härutöver såsom överprövningsinstans av överklaganden i
konsekvens med detta funnit att vad som framkommit i överklagandena inte heller på

Sid 7
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
denna punkt har gett anledning att bedöma frågan om påverkan på riksintresset på
någon annat sätt.
I detaljplanens planbeskrivning beskrivs miljöns förhållande till riksintresset på
följande sätt.
Kvarteret Seminariet tillhör den typ av miljöer som i översiktsplanen kallas
”institutionsstaden” och är därför av riksintresse för kulturmiljövården. Dessa
miljöer speglar viktiga skeden i den historiska och kulturhistoriska utvecklingen
på såväl nationell som regional nivå. Institutionsområden har ofta
karaktärskapande byggnader och en vacker parkmiljö med ett värdefullt inslag av
stora lövträd. När institutionsstaden kompletteras med ny bebyggelse, ska den
utformas så att området behåller sin karaktär av institutionsmiljö med
parkliknande grönytor och rikligt med uppvuxna träd.
Av planbeskrivningen framgår vidare att det kulturhistoriska skyddet förstärks och de
stora värdena i seminarieträdgården tas till vara genom detaljplanen. De befintliga
byggnaderna bevaras och skyddas genom q-märkning i planen. Den stora
seminariebyggnaden står även fortsättningsvis fritt och välexponerat. Parkeringsytan
framför byggnaden tas bort och den friställda marken ingår i den nya parken.
Seminariebyggnadens exponering mot Gamla Uppsalagatan säkras genom att ett torg
anläggs mellan byggnaden och gatan. Stora delar av seminariets gamla trädgård
bevaras, varvid merparten av de mest karaktärsfulla träden behålls och bildar stommen
i den nya parken.
Enligt kommunens mening har de kulturhistoriska värdena beaktats genom att de
befintliga byggnaderna har bevarats med en tydlig och avläsbar inbördes ordning, fritt
placerade i ett obebyggt parkrum. Beträffande parkmiljön blir det vid en jämförelse
mellan den tidigare varierade park- och seminarieträdgården (se t.ex. foto från år 1950,
s.10 i studie av Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land,
Avdelningen för landskapsarkitektur 2011) och dagens mer parkliknande grönyta
mycket tydligt att området genomgått en påtaglig förändring sedan seminarietiden.
Därför kan uppgiften i mark- och miljödomstolens dom ”att anläggningen är unik i sitt
slag i landet såsom en i dess helhet bevarad exponent för anläggningar uppförda i
enlighet med 1914 års seminariestadga” starkt ifrågasättas. Områdets kulturhistoriska

Sid 8
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
värde och dignitet av riksintresse kan därför i denna del av anläggningen anses vara
något överdriven.
Mot bakgrund av att riksintresset i Uppsala stad inte är utförligare definierat än vad
som ovan beskrivits blir handlingsutrymmet för kommunen större vid bedömningen
om detaljplanen innebär påtaglig skada på riksintresset. Kommunen har bedömt att
planen inte innebär påtaglig skada på riksintresset även om förslaget innebär viss
negativ miljöpåverkan på delar av kulturmiljön och länsstyrelsen har såsom ovan
angetts vid sin prövning enligt 12 kap. ÄPBL funnit att detaljplanen kan godtas utifrån
bestämmelserna om riksintressen. Kommunen menar att det inte har framkommit skäl
att frångå länsstyrelsens bedömning att planen kan godtas utifrån bestämmelserna om
riksintresset. Vad som framkommit genom överklagandena kan inte anses ge
anledning att bedöma denna fråga på något annat sätt. De förändringar av kulturmiljön
som planen kan medföra för de närboende kan inte anses utgöra sådana betydande
olägenheter som medför att planen inte kan godtas.
Sammanfattningsvis saknas skäl att upphäva detaljplanen, varför mark- och
miljödomstolens dom ska upphävas och kommunfullmäktiges antagandebeslut ska
fastställas.
Brf 98 Fyrisvallen har instämt i mark- och miljödomstolens bedömningar samt
därutöver anfört följande. Uppsala kommun menar att detaljplanen inte strider mot
översiktsplanen och att en allmän park om 1,5 hektar innebär att väsentliga värden för
stadens grönstruktur bibehålls eller stärks. I förhållande till översiktsplanens utpekande
av området som en stadsdelspark om cirka 5 hektar i ett område som i övrigt saknar
större grönområden blir denna beskrivning en smula märklig. Kommunen menar även
att parken egentligen inte finns eftersom den idag är privat trädgård. Det bör påpekas
att området används som rastområde för skolan i Seminariebyggnaden med cirka 400
elever och är dessutom – som mark- och miljödomstolen beskriver det –
allemansrättsligt tillgänglig. Kommunen menar vidare att Seminarieparken kommer att
kopplas samman med grönstrukturen vid Fyrisån. De hus, fem – sju våningar höga, de
smala öppningarna mellan husen som planen medger och det torg som mynnar ut i en
trafikkorsning med en stor parkeringsplats på andra sidan gatan, innebär betydande

Sid 9
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
avskärmnings- och begränsningseffekter och inbjuder inte till allmänt nyttjande av en
liten park mellan de nya byggnaderna och den gamla Seminariebyggnaden. Det är inte
osannolikt att de boende i de 220 nya lägenheterna kommer att betrakta parken som sin
innergård snarare än en park för alla. Kommunen för ett vacklande resonemang om hur
stort ingrepp en byggnation i Seminarieparken skulle innebära i detta unika område av
riksintresse. Det är svårt att se hur nya byggnader av samma höjd och i omedelbar
närhet till Seminariebyggnaden, speciellt i områdets norra del, innebär ett så fritt och
välexponerat läge som kommunen påstår.
Föreningen Vårda Uppsala har hänvisat till vad den anfört tidigare och till mark- och
miljödomstolens domskäl, samt tillagt i huvudsak följande. Detaljplanens
genomförande skulle innebära påtaglig skada på riksintresset och planen strider mot 2
kap. 2 § ÄPBL och mot 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. De utlåtanden som finns
i ärendet av Upplandsmuseet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt av
länsstyrelsens egna experter åberopas som bevis. Utlåtandena är samstämmiga.
Expertorganen lyfter tydligt fram vilken påtaglig skada på riksintresset ett
genomförande av detaljplanen skulle innebära. Vikten av att bevara helheten i miljön
för att inte påtagligt skada riksintresset framhålls. Det är således helheten, de
högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, den bevarade gröna strukturen och
sambandet mellan parkens olika delar som ett representativt exempel på
seminarieträdgårdar enligt 1914 års seminariestadga som konstituerar det höga
kulturhistoriska värdet. Detta värde går förlorat om stora delar av området exploateras
på sätt som föreslås.
Syftet med att ett område utpekas som riksintresse är att det ska garanteras ett starkt
skydd. SLU anför i sitt utlåtande att ”anläggningen är i princip oförändrad vilket gör
den unik i sitt slag i landet”, så unik att SLU har bedömt att miljön är av
byggnadsminnesklass. Ansökan om byggnadsminnesförklaring föreligger också.
Seminariebyggnaderna med park och trädgård är en välbevarad miljö av så högt värde
att den angår hela Sverige. Det faktum att anläggningen är unik i landet stärker
ytterligare behovet av att hela miljön bevaras. Enligt Florensdeklarationen, ICOMOS
1982, den internationella deklarationen för bevarande och restaurering av historiska
trädgårdsanläggningar, ska sådana anläggningar bevaras som historiska minnesmärken.

Sid 10
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
Det ankommer på ansvariga myndigheter att skydda historiska trädgårdsanläggningar
och därtill hörande byggnader. Bevarandet ska säkerställas inom ramen för den fysiska
planeringen.
Kommunens kritik mot mark- och miljödomstolens snabbspårsliknelse vad gäller
prövningen enligt 12 kap. ÄPBL framstår som poänglös. Det är knappast rimligt att
uppfatta domstolens resonemang på annat sätt än att prövning enligt 12 kap. ÄPBL
inte hindrar en besvärsprövning enligt 13 kap. ÄPBL som innebär att
riksintresseskyddet bedöms på talan av besvärsberättigade. Föreningen delar i och för
sig kommunens inställning att riksintresseskyddet är en primär uppgift för
länsstyrelsen enligt 12 kap. ÄPBL, men hävdar att länsstyrelsens bedömning kan
överprövas i samband med prövning av ett överklagande av ett planbeslut på så sätt
som skett av mark- och miljödomstolen. Detta stämmer överens med stadgad praxis i
Regeringsrätten. Grannar m.fl. skulle annars inte kunna få en fullständig prövning av
sin sak om de inte fick åberopa enskilda såväl som allmänna intressen, och
miljöorganisationer skulle vara begränsade till att anföra andra allmänna intressen än
riksintressen, vilket varken framstår som meningsfullt eller i överensstämmelse med
Århuskonventionen. Jan Darpös artikel ”Allmänna och enskilda intressen. Om
prövningens omfattning vid överklagande av detaljplaner” åberopas.
Detaljplanen strider mot 5 kap. 24 § första stycket och 26 § andra stycket ÄPBL. I
stadsplaneringen brukar man tala om parker på olika nivåer – närparker, lokala parker
och stadsdelsparker (enligt Boverkets terminologi). Motsvarande nomenklatur
återfinns i Uppsalas översiktsplan nämligen småparker, kvartersparker (1,5 ha) samt
stadsdelsparker (cirka 5 ha eller större). I översiktsplanen anges vidare att i en del
stadsdelar saknas större parker och att där bör nya planeras in. I aktuell stadsdel saknas
en stadsdelspark och i översiktsplanen redovisas en sådan i kvarteret Seminariet, till
skillnad mot den betydligt mindre kvarterspark som redovisas i aktuell detaljplan. En
viktig omständighet i sammanhanget är att det inom rimligt avstånd från
bostadsbebyggelsen inte finns någon alternativ lika stor yta i stadsdelen, som skulle
kunna fungera som stadsdelspark. Seminarieområdet är således det enda återstående
området där det är möjligt att få till stånd en sammanhängande park av en storlek som
kan anses motsvara en stadsdelspark. Ett genomförande av detaljplanen skulle innebära

Sid 11
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
att denna möjlighet går till spillo. Kontakten med mindre grönområden i anslutning till
Fyrisån är ingen ersättning för en stadsdelspark. En stadsdelspark blir för övrigt
alltmer angelägen med hänsyn till den omfattande nyexploatering som skett och sker i
stadsdelen med bostadsområden med hög exploateringsgrad. Detaljplanen avviker
således på ett avgörande sätt från översiktsplanens intentioner utan att detta redovisats
vare sig i kungörelsen eller i planhandlingen.
Det leder tanken fel att enbart påstå att Seminarieparken idag är privatägd utan att även
nämna att gällande detaljplan anger allmänt ändamål och att parken således i dag är
tillgänglig för allmänheten. I denna del hänvisas till figur 4.10 på sid. 63 i
Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun.
S och T R har anfört följande. De bosatte sig i området för mer än 25 år sedan.
Områdets kvaliteter i form av en skälig exploateringsgrad och välbevarad bebyggelse i
parkmiljö var avgörande för valet. Den exploateringsgrad som nu föreslås ska de som
närboende inte behöva tåla. Vidare lämpar sig inte föreslagen bebyggelse till den
kulturhistoriska miljön. Kvarteret Seminariet är en unik helhetsmiljö med pedagogiska
värden som visar hur Folkskollärarseminariet med sina trädgårds- och
idrottsanläggningar är en unik bild av ett bildningsideal och en undervisningsmiljö
som den såg ut för nästan hundra år sedan. Att förstöra kvarteret Seminariet med den
exploatering som förslaget visar är inte förenligt med riksintresse K 40 A i Uppsala
stad som innefattar monumentala offentliga miljöer som t.ex. kvarteret Seminariet. I
uttrycket för riksintresset K 40 A står det även om trädgårdsanläggningar och parker
som en viktig del av Uppsalas stadsbild. Detaljplanen går uppenbarligen emot
riksintresset K 40 A. Syftet med riksintressena är att dessa nationella intressen ska
hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning.
Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av
riksintresse, vilket nu aktuell detaljplan uppenbarligen gör.
AB och L L har hänvisat till vad de tidigare anfört och tillagt följande. Kommunen har
i sitt överklagande felaktigt gett läsaren intryck av en enighet inom kommunen och
länsstyrelsen. I kommunen har fyra partier med fem kommunalråd och ett stort antal
fullmäktigeledamöter sagt nej till detaljplanen och vill i stället omvandla kvarteret

Sid 12
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
Seminariet till den stadsdelspark som området enligt kommunens översiktsplan ska ha,
men nu saknar. I länsstyrelsen handlades ärendet av fem personer. En minoritet, dvs.
landshövdingen och stadsjuristen, ansåg att planen inte skulle innebära en påtaglig
skada på området, medan majoriteten, de tre experterna, anmälde avvikande mening.
Motparterna i målet representerar i praktiken ett stort antal Uppsalabor. Enbart
föreningen Vårda Uppsala och bostadsföreningarna representerar flera hundra
personer. Föreningen Seminarieparkens vänner lämnade i april 2012 in cirka 6 500
namnunderskrifter till kommunen för att få till en folkomröstning i ärendet. Även om
namnunderskrifterna inte räckte för en folkomröstning, utgör de ändå en kraftig
opinionsyttring.
Samfällighet Stefan 33 har vidhållit vad som anförts tidigare och hänvisat till markoch
miljödomstolens domskäl. Samfälligheten har därtill anfört bl.a. följande.
Kvarteret Seminariet är i dess helhet ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
Detaljplanen medför en irreversibel skada på centrala element i seminarieanläggningen
och strider mot intentionerna i kommunens egen översiktsplan. Samfälligheten anser
att det vid tillämpningen av 3 kap. 6 § miljöbalken inte är möjligt att genom en
intresseavvägning tillmäta behovet av bostäder i kommunen större betydelse än ett
riksintresse för kulturmiljövården. Vidare påpekas att man av Uppsala kommuns
överklagande kan bibringas intrycket att kommunstyrelsen och länsstyrelsen varit
eniga i sina respektive beslut. Så är inte fallet.
H G har yrkat att saken ska prövas i hela sin vidd. Hon har sammanfattningsvis anfört
att detaljplanen strider mot översiktsplanen och att exploatering i enlighet med planen
innebär påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården.
Brf Fyrisäng har anfört i huvudsak följande. Föreningen påverkas såsom granne till
Seminarieparken. Bristen på parkmark i närområdet blir alltmer påtaglig. Att behålla
och utveckla Seminarieparken som en stadsdelspark enligt översiktsplanen skulle vara
av stort värde för föreningens medlemmar. Detaljplanen anger en ny fastighetsgräns
där gränsen dras på föreningens sida av Ringgatan. Föreningen motsätter sig en sådan
förändring. Farhågorna för negativ påverkan av den kraftiga exploateringen i nära
anslutning till föreningens byggnader kvarstår. Det finns en uppenbar risk, inte minst

Sid 13
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
för att markförhållandena förutsätter pålningsarbeten, att föreningens byggnader
skadas vid genomförande av planen. Föreningen hänvisar till vad som uttalats av
professor Per Berg vid SLU som genomfört en resursanalys av Seminarieparken,
daterad den 23 mars 2012.
G L har sammanfattningsvis anfört följande. Ett genomförande av planen innebär
påtaglig skada på kulturhistorisk miljö av riksintresse. Planen strider således mot 2
kap. 2 § ÄPBL samt 3 kap. 6 § miljöbalken. Enligt översiktsplanen är en stadsdelspark
(cirka 5 ha) planerad i trakten av Seminariet, och Seminarieparken är det enda
sammanhängande området i stadsdelen som är tillräckligt stort för en stadsdelspark. En
kvarterspark om 1,5 ha utgör ingen ersättning härvidlag. Parken är idag öppen för
allmänheten. Om den planerade bebyggelsen genomförs är risken stor att parken
uppfattas som privat mark för bostadsrättsägarna. Planen strider mot 5 kap. 24 § första
stycket och 26 § andra stycket ÄPBL.
M A och K K har anfört bl.a. följande. Det ska inte gå att godta en påtaglig skada på
ett riksintresse med hänvisning till att andra riksintressen finns kvar. G Bs artikel,
publicerad i Svenska Dagbladet 2013-05-28, åberopas till stöd för denna uppfattning. I
kungörelsen uppgavs inte att detaljplanen strider mot översiktsplanen, vilket är nog för
att upphäva planen.
Vidare har mark- och miljödomstolen bortsett från en ytterligare omständighet som
strider mot översiktsplanen. Gällande buller har Uppsala kommun i översiktsplanen,
istället för att följa EU:s och svensk lag, skrivit in Boverkets undantagsnorm dvs. att
55 dBA räcker på ena sidan byggnaden. Att på detta sätt göra undantaget till norm ska
inte vara möjligt. Trots detta går kommunen mot sin översiktsplan eftersom det för
sexvåningshusen gäller 55 dBA i genomsnitt under hela dygnet, och inte 55 dBA mot
ena husväggen. Bullerutredningen visar på både 70 och 80 dBA för husen på sista
baksidan. Utifrån oriktig översiktsplan, oriktig beräkning, för människornas och
barnens skull kan detaljplanen inte godkännas ur bullersynpunkt.
Skulle någon tvekan råda anhåller de om att Mark- och miljööverdomstolen håller syn
i området.

Sid 14
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Av underinstansernas avgöranden framgår att det är den äldre plan- och bygglagen
(1987:10), ÄPBL, som ska tillämpas i målet.
Frågorna i målet är om det föreligger förfarandefel på grund av att detaljplanen avviker
från översiktsplanen och om detaljplanen innebär påtaglig skada på riksintresse för
kulturmiljövården samt om beslut att anta detaljplanen därför ska upphävas.
Frågan om förfarandefel
Kommunens översiktplan är inte bindande men har vägledande betydelse för
efterföljande rättsverkande beslut. Av översiktsplanen ska grunddragen i fråga om den
avsedda användningen av mark- och vattenområden framgå, och översiktsplanens
innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Enligt 5 kap. 26 andra
stycket ÄPBL ska, om ett detaljplaneförslag avviker från översiktsplanen, avvikelsen
och skälen till denna redovisas i planbeskrivningen. Vidare ska, enligt 5 kap. 24 §
ÄPBL, av kungörelsen om utställningen av planförslaget bl.a. framgå om förslaget
avviker från översiktsplanen. Enligt förarbetena till ÄPBL (prop. 1985/86:1 s. 618 f)
finns det inte någon strikt låsning mellan översikts- och detaljplanen. Det är dock
viktigt att sakägare och myndigheter uppmärksammas på att kommunen ändrar sin
planeringsinriktning och att skälet till detta anges.
Av Uppsala kommuns översiktsplan (s. 30) framgår att plankartorna 1A-1F
sammanfattar grunddragen i markanvändning och bebyggelseutveckling.
Enligt översiktsplanen ligger kvarteret Seminariet inom den s.k. stadsväven, och
förändringar förutsätts ske i riktning mot intensivare markanvändning. Sådana
förändringar ska visa hänsyn till platsens karaktär och tillföra kvaliteter för närmiljön
så att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller stärks.

Sid 15
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
I plankarta 1F redovisas grönstruktur och särskilt bevarandevärt grönt område inom
stadsväven. Kvarteret Seminariet är till den största delen markerat som ”Grönstruktur –
parker och naturområden med sociala och/eller ekologiska värden”. Även med
beaktande av att markeringarna är något oprecisa måste markanvändningen läsas som
grönområde för större delen av nu detaljplanelagt område, bl.a. där ny bebyggelse har
lokaliserats. Detaljplanen får därmed anses avvika från översiktsplanen redan till följd
av detta. Vad kommunen anfört om att kommunen anser sig ha tolkningsföreträde när
det gäller tolkning av översiktsplanen leder inte till något annat ställningstagande.
En annan sak är att det vid överlappande markanvändningar i efterföljande planering
får göras slutliga avvägnar, t.ex. mellan grönstruktur och bebyggelse och att
avvägningen då bör göras enligt de principer som redovisas i översiktsplanen. I
översiktsplanen anges på flera ställen principen att väsentliga värden för stadens
grönstruktur ska bibehållas eller stärkas.
Kommunens intentioner avseende grönstruktur inom stadsväven finns redovisade i
översiktsplanen (s. 62 f.) och i Parkprogram för Uppsala 2002. Sammanfattningsvis
framgår att tillgången till parkmark är mycket begränsad bl.a. i stadsdelen Luthagen,
där kvarteret Seminariet ingår, men att en ny stadsdelspark – genom en markering över
bl.a. kvarteret Seminariet – föreslås i området (se figur 4.10 s. 63). Enligt
Parkprogram för Uppsala 2002, som återges i översiktsplanen, ska en stadsdelspark
omfatta minst 5 ha. Därmed får nu aktuell detaljplan, vilken medger kvartersmark i
stora delar av kvarteret Seminariet, även anses avvika från de intentioner som kan
utläsas av översiktsplanen.
Att avvikelsen inte har redovisats i planärendet på det sätt som ÄPBL anger innebär en
sådan brist i handläggningen att mark- och miljödomstolen haft fog för att upphäva
planbeslutet redan på denna grund.
Frågan om påtaglig skada på område av riksintresse för kulturmiljövården

Sid 16
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
Prövningens omfattning
Mark- och miljööverdomstolen har i tidigare avgöranden uttalat att överprövningen av
detaljplaner kan sägas vara begränsad (MÖD 2013:44 och 2013:47). I dessa
avgöranden har även hänvisats till RÅ 1994 ref. 39. Att överprövningen av detaljplaner
avsetts vara begränsad framgår även av förarbetena till ÄPBL (prop. 1985/86:1 s. 364
f.) samt förarbetena till lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar (prop.
2009/10:215 s. 86 f. ). I den sistnämnda propositionen föreslog regeringen en
bestämmelse i nya PBL som avsåg att begränsa prövningen. Bestämmelsen, som liknar
den som finns i 7 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, finns
numera i 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Enligt den bestämmelsen
ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser endast pröva om det överklagade
beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som
annars framgår av omständigheterna. I propositionen 2009/10:215 s. 88 sägs bl.a. att
”Överprövningen kommer att innebära en kontroll av om kommunens beslut ryms
inom det handlingsutrymme som kommunen har enligt bestämmelserna i plan- och
bygglagen och de krav som kan ställas på beslutsunderlag och beredningsförfarande.”
Anledningen till att bestämmelsen i 13 kap. 17 § PBL infördes var att det fanns
farhågor att domstolarna skulle avvika från den praxis som etablerats genom
regeringens och Regeringsrättens avgöranden i fråga om utrymmet för det kommunala
självbestämmandet.
Att tala om en begränsad överprövning kan möjligen vara vilseledande och föra
tankarna till att klagande fråntas möjligheten till prövning. Att prövningen är
begränsad innebär dock i detta sammanhang att överprövningens omfattning är
beroende av utformningen av de bestämmelser som det överklagade beslutet grundas
på. Den materiella prövningen av ett överklagande stannar i många fall vid en
prövning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det
handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Om kommunens beslut
ryms inom detta handlingsutrymme, kommer de avvägningar som en kommun gjort
mellan olika samhällsintressen inte att bli föremål för överprövning. Detta innebär
dock inte att klagandena fråntas rätten till prövning. Detta framgår också av RÅ 1994

Sid 17
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
ref. 39 där Regeringsrätten förklarade att en besvärsmyndighet inte av processuella
skäl bör kunna undandra sig prövningen av de grunder som en enskild person, som har
klagorätt, åberopar till stöd för sitt besvärsyrkande, men att det materiella innehållet i
ÄPBL:s regelsystem ändå kan leda till att prövningen i realiteten blir mycket
begränsad.
I detta mål är frågan om åtgärder enligt detaljplanen kan påtagligt skada ett riksintresse
för kulturmiljövården. Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska mark- och vattenområden
samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras
naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Områden som
är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot
sådana åtgärder. Genom bestämmelserna om skydd mot påtaglig skada i 3 kap. 6 §
miljöbalken kan kommunens handlingsutrymme sägas vara mindre, särskilt om
riksintresset är preciserat. Det är dock länsstyrelsen som i första hand bevakar statliga
intressen och som, inom ramen för sin prövning enligt 12 kap. ÄPBL, bedömer om
åtgärden innebär påtaglig skada på riksintresset. Länsstyrelsen har ett övergripande
ansvar för att bl.a. riksintressen tillgodoses vid den kommunala planeringen såväl
under samråds- och utställningsförfarandena enligt 5 kap. 20 och 22 – 24 §§ ÄPBL
som vid prövningen enligt 12 kap. ÄPBL. Enligt 3 § förordningen (2007:825) med
länsstyrelseinstruktion har länsstyrelsen uppgifter bl.a. i fråga om kulturmiljö.
Länsstyrelsen förväntas därmed ha tillgång till den särskilda sakkunskap som behövs
för bedömning av dessa frågor. Det saknas därför i många fall skäl för överprövande
myndigheter att, på talan av enskilda, frångå länsstyrelsens bedömning.
Utgör kvarteret Seminariet riksintresse för kulturmiljövården ?
Riksantikvarieämbetet har bedömt Uppsala stad vara ett område av riksintresse för
kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Underlag om riksintressen och den
närmare bedömningen och avgränsningen av vad som utgör riksintresse och hur
riksintresset ska tillgodoses tas fram i en dialog mellan Boverket, länsstyrelsen och
berörda myndigheter samt mellan länsstyrelsen och kommunen (se bl.a. 2 §

Sid 18
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
förordningen [1998:896] om hushållning med mark- och vattenområden m.m. samt 4
kap. 1 § ÄPBL). Det är dock först när en avvägning mellan olika intressen avgörs
slutligt i t.ex. ett beslut om antagande av en detaljplan som det fastställs att området är
av riksintresse för de värden som tas upp i 3 kap. 6 § miljöbalken.
Av handlingarna i målet framgår att det genom hela planprocessen funnits farhågor om
att riksintresset för kulturmiljövården inte har tillgodosetts i planförslaget. I målet finns
ett betydande underlag i fråga om påverkan på riksintresset, bl.a. kulturhistoriskt
underlag och länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. ÄPBL. Av såväl samrådsredogörelsen
som utställningsutlåtandet framgår också att länsstyrelsen under samrådet ansett att
planförslaget medför påtaglig skada på riksintresset.
Nu aktuellt riksintresse för kulturmiljövården har enligt handlingarna i målet av
Riksantikvarieämbetet redovisats enligt följande.
K 40 A Uppsala stad (beteckning som används i översiktsplanen, s. 126).
Motivering:
Stadslandskap, sedan medeltiden präglat av kyrkans, centralmaktens och
universitetets monumentala byggnader, med rutnätsplan och raka
tillfartsvägar från 1600-talet.
Uttryck för riksintresset:
Domkyrko- och universitetsstadens bebyggelse med institutioner och
studentnationer från medeltid och framåt samt slottet från 1500-talet.
Gatunät med kvarvarande medeltida drag, rutnätsplan och tillfartsvägar
från 1600-talet samt tomtstrukturen med bevarade rester av oregelbundna
tomter från tiden före 1643 års reglering. Partier av småskalig trästadsbebyggelse,
stora regementsområden och flera monumentala miljöer med
offentliga byggnader. Vetenskapshistoriskt unika trädgårdsanläggningar
samt parker. I anslutning till den äldre stadskärnan finns även bostadsområden
från 1900-talets första hälft och efterkrigstiden av plan- och
arkitekturhistoriskt intresse.
Länsstyrelsen har i sitt beslut enligt 12 kap. ÄPBL, den 4 december 2012, utförligt
redovisat kvarteret Seminariets kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen har funnit att
kvarteret Seminariet utgör riksintresse för kulturmiljövården. Mark- och
miljööverdomstolen finner, liksom mark- och miljödomstolen, inte anledning att
frångå länsstyrelsens bedömning att kvarteret Seminariet ingår i ett område av
riksintresse för kulturmiljövården.

Sid 19
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen har noterat att Riksantikvarieämbetet den 18 december
2013 reviderat värdetexten beträffande riksintresset Uppsala stad. Eftersom Mark- och
miljööverdomstolen nu överprövar mark- och miljödomstolens dom utgår Mark- och
miljööverdomstolen från den värdetext som framgår av handlingarna och som legat till
grund för kommunens och länsstyrelsens ställningstaganden.
Innebär detaljplanen en påtaglig skada på riksintresset ?
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att aktuellt riksintresse, såsom dess uttryck
är utformat, bl.a. består av flera särskilda skyddsvärda miljöer och att kvarteret
Seminariet har bedömts utgöra en av flera monumentala miljöer med offentliga
byggnader. Frågan kan således isoleras till att gälla påtaglig skada på de värden som
kvarteret Seminariet representerar.
Vid bedömningen av om åtgärder enligt detaljplanen kommer att påtagligt skada
riksintresset Uppsala stad, kan en viss ledning hämtas från Naturvårdsverkets
allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken), NFS
2005:17. Enligt dessa råd kan påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön uppstå om en
åtgärd kan mer än obetydligt skada något eller några av de natur-, kultur- och
friluftsvärden som utgör grunden för riksintresset. Vidare anges att en negativ inverkan
som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset
bör som regel anses utgöra påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön.
Länsstyrelsen har vid sin prövning enligt 12 kap. ÄPBL uttalat att ett genomförande av
nu aktuell detaljplan medför irreversibel skada på centrala element i
seminarieanläggningen och att den helhet som byggnader, park, trädgård och
idrottsplats idag utgör går förlorad. Länsstyrelsen har i beslutet, om än med viss
tvekan, inte ansett att skadan på riksintresseområdet i sin helhet kan anses vara
påtaglig. Vid bedömningen har länsstyrelsen lagt särskild vikt vid att kommunen under
detaljplaneprocessens gång skjutit ut bebyggelsen och placerat den närmare omgivande
gator, visat större hänsyn till siktlinjer, samt bevarat delar av trädgården som park så

Sid 20
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
att det finns förutsättningar att delvis tillvarata den ursprungliga trädgården.
Länsstyrelsen har, enligt beslutet, funnit det väsentligt att de ambitioner och syften
avseende seminarieträdgården som uttrycks i planhandlingarna, inklusive den särskilda
sammanställningen för miljökonsekvensbeskrivningen, genomförs. Vidare är det
väsentligt att de varierade höjder och i övrigt tillåten variation för bebyggelsen som
planen medger detaljstuderas i bygglovsprövningen så att volymerna tar största
möjliga hänsyn till siktlinjer och det monumentala i seminarieanläggningen.
Det underlag som finns i målet som rör bedömningen av riksintresset består i övrigt
bl.a. av Kulturhistorisk utredning, Bebyggelse inom kvarteret Seminariet, av
Upplandsmuseet 2008, och Kompletterande kunskapsunderlag från Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för stad och land 2011. Enligt underlaget
från Upplandsmuseet har den samlade bebyggelsemiljön inom kvarteret Seminariet
sammantaget ett mycket högt värde med hänsyn till såväl dokumentvärden som
upplevelsevärden. Vidare framgår vid en objektinriktad kulturhistorisk värdering att
seminariebyggnaden, trädgård/park samt rektorsvillan har ett mycket högt värde. Av
underlaget från SLU framgår att förskoleseminariet i Uppsala utgör en mycket
värdefull helhetsmiljö med seminariebyggnaden, tjänstebostäder, park, trädgård och
idrottsplan samt att anläggningen i princip är oförändrad vilket gör den unik i sitt slag i
landet.
Mot bakgrund av det underlag som finns avseende kvarterets höga värden som
helhetsmiljö kan Mark- och miljööverdomstolen dela mark- och miljödomstolens
bedömning att detaljplanen, såsom plankartan och dess bestämmelser är utformade,
medger åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Vad kommunen anfört leder
inte till någon annan bedömning. Det finns därför skäl att upphäva planen även på den
grunden att den kan påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården.
Sammanfattning

Sid 21
SVEA HOVRÄTT DOM P 8800-13
Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis att mark- och
miljödomstolen haft fog för att upphäva antagandebeslutet. Överklagandet ska därför
avslås.
Med denna utgång saknas skäl att företa syn på platsen. Yrkandena om syn ska därför
avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte
överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv, Malin Wik och Margaretha
Gistorp, referent, samt tekniska rådet Tommy Åström.
Föredragande har varit Linn Gloppestad.
Mål nr P 1483-13
Rättelse/komplettering
Dom, 2013-09-09
Rättelse, 2013-09-12
Beslutat av: rådmannen Åke Söderlind
Genom domslutet upphävs beslutet att anta detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala. Till
följd av en felskrivning har i domslutets andra rad angivits bl.a. ”kommunstyrelsens i Uppsala
kommun beslut den 19 september 2012″. Rättelse sker nu, så att den citerade delen i stället
lyder ”kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut den 23 april 2012″.

_________________________________________________________________

NACKA TINGSRÄTT
Avdelning 4
NACKA TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-09-09
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr P 1483-13
Dok.Id 332908
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen
20
08-561 656 00 08-561 657 99 måndag – fredag
08:30-16:00
-
E-post: mmd.nacka@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
KLAGANDE
1. M A,
2. Brf.98 Fyrisvallen
3. Föreningen Vårda Uppsala, ,
4. H G,
5. K K,
6. G L,
7. AB L,
8. L L ,
9. S R,
10. T R,
11. Samfällighet S
12. Samfälligheten Stefan-Rälsen,
13.Brf Fyrisäng,
MOTPART
Uppsala kommun, 753 75 Uppsala
SAKEN
Detaljplan för Uppsala kvarteret Seminariet
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2013-02-11 i ärende nr 403-7887-12 och 403-
3491-12, se bilaga 1
____________
DOMSLUT
Med ändring av det överklagade beslutet upphäver Mark- och miljödomstolen
kommunstyrelsens i Uppsala kommun beslut den 19 september 2012, § 100, att anta
detaljplan för kvarteret Seminariet.
1
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
YRKANDEN M.M.
M A och K K har yrkat att Mark- och miljödomstolen med ändring av
Länsstyrelsens beslut dels tillåter deras överklagande, dels dömer i enlighet med
domslutet.
Föreningen Vårda Uppsala, AB L, L L , Brf 98 Fyrisvallen, H G, Samfälligheten
Stefan 33, T R och S R, G L och Brf Fyrisäng har yrkat i enlighet med domslutet.
Även Samfälligheten Stefan-Rälsen har, som dess överklagande får förstås, yrkat i
enlighet med domslutet.
Till grund för sina överklaganden har klagandena i det väsentliga anfört detsamma
som vid Länsstyrelsen. Flera av klagandena har begärt att Mark- och miljödomstolen
håller syn.
Uppsala kommun har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandena men inte avhörts.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att Länsstyrelsen har prövat
överklagandena från M A och K K i sak, sedan Länssty-relsen ändrat Uppsala
kommuns beslut att avvisa deras överklaganden. M As och K Ks yrkanden såvitt
gäller rätten att överklaga antagan-debeslutet föranleder därför inte något Markoch
miljödomstolens vidare yttrande.
Mark och miljödomstolen gör härefter i sak följande bedömning.
Frågan om förfarandefel
Sammanfattning
Planförslaget avviker från Uppsala kommuns översiktsplan. Avvikelsen och skälen
till denna är inte redovisade vare sig kungörelsen om utställning av planförslaget
2
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
eller i den av kommunen utställda planbeskrivningen. Förfarandet vid tillkomsten
av planförslaget strider alltså mot 5 kap. 24 § första stycket 2 och 26 § andra stycket
in fine ÄPBL. Beslutet att anta detaljplanen ska därför hävas.
Närmare redogörelse för Mark- och miljödomstolens överväganden
Varje kommun ska enligt 1 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) [ÄPBL], som
ska tillämpas i målet, ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen och
som ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden,
samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.
Översiktsplanen är visserligen inte bindande för myndigheter eller enskilda, men
om detaljplaneförslag avviker från de riktlinjer för den kommunala planeringen som
framgår av översiktsplanen ska detta framgå av den kungörelse om utställning av ett
planförslag som ska ske senast en vecka före utställningstidens början (se 5 kap.
24 § första stycket 2 ÄPBL).
När planförslaget, sedan kungörelse skett, ställs ut ska detta åtföljas av bl.a. en
planbeskrivning. Om planförslaget avviker från den vid utställningstillfället gällande
översiktsplanen, ska avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen
(se 5 kap. 26 § andra stycket sista meningen ÄPBL). Anledningen till att en sådan
redovisning ska ske är att det är viktigt att sakägare och myndigheter görs uppmärksamma
på att kommunen ändrar sin planeringsinriktning och skälen till att en
sådan ändring görs (se prop 1985/86:1 s. 613 och 618). Om kungörelsen och den
utställda planbeskrivningen inte innehåller uppgifter om en avvikelse från översiktsplanens
intentioner strider ett därpå följande antagande av detaljplanen alltså
mot 5 kap. 24 § första stycket och 26 § andra stycket ÄPBL. Om inte någon omständighet
kommer fram som visar att det är uppenbart att förfarandefelen saknar
betydelse för antagandebeslutet ska detta upphävas (se RÅ 2010 not. 30).
Vid tidpunkten för kungörelse och utställning av planförslaget gällde en den 18 juni
2010 antagen översiktsplan för Uppsala kommun. I denna anges under rubriken
PARK OCH NATUR som övergripande inriktning bl.a. att kommunen bör aktivt
3
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
skydda värdefull rekreationsmark i form av parker och naturområden eller utveckla
mark som har potential att fylla rekreativa funktioner i en ny struktur eller ett nytt
sammanhang. Det anges vidare att – under planperioden – mark bör reserveras för
rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden och för ny grönstruktur i befintliga
områden där det råder brist i dag (se översiktsplanen s. 62).
Under rubriken Grönstruktur inom stadsväven hänvisas i översiktsplanen (a. s.) till
Parkprogram för Uppsala 2002, i vilket en indelning av parker görs i tre kategorier;
småparker (mindre än 1 ha, intill bostaden), kvartersparker (1-5 ha, inom 300 m
från bostaden) och stadsdelsparker, som är stora parker, som kombinerar flera olika
funktioner och därför används av hela stadsdelen. Det anges vidare (ibid.) att det
saknas större parker i en del stadsdelar, bl.a. i Luthagen (där kvarteret Seminariet är
beläget) och att nya sådana bör planeras in där. De föreslagna tillskotten och de
större parkerna redovisas i översiktsplanen i en figur; 4.10 (planen, s. 63.) I figuren
redovisas en föreslagen tillkommande stadsdelspark på ett område som uppenbart
täcker bl.a. kvarteret Seminariet, dvs. det nu aktuella planområdet. I stadsdelen Luthagen
i övrigt redovisas i översiktsplanen inte andra planerade parker, och det
framgår av figuren 4.10 att redan befintliga parker i stadsdelen utgörs av några
kvartersparker, dvs. sådana parker som är mindre än stadsdelsparker.
På översiktsplanens s. 66 förekommer rubriken ”Riktlinjer för planläggning, lovprövning
och annan ärendehantering för grönstruktur inom stadsväven” över texten
i en skuggad ruta. Där hänvisas också till en plankarta med beteckningen 1f. I fyra
punkter i rutan anges sedan – som det får förstås – sammanfattningar av planeringsriktlinjerna.
I den första punkten anges att det inom grönstrukturen får tillkomma
bebyggelse under förutsättning att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls
eller stärks. I den nyss nämnda plankartan (1f) är kvarteret Seminariet till den
största delen grönmarkerat, vilken markering enligt teckenförklaringar på samma
karta anges betyda ”Grönstruktur – parker och naturområden med sociala och/eller
ekologiska värden”.
4
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Sammanfattningsvis anger alltså översiktsplanen att det är brist på parker i stadsdelen
Luthagen, att en stadsdelspark (dvs. en park som är större än 5 ha) lämpligen
ska tillkomma i kvarteret Seminariet med omgivningar, att Seminarieparken ingår i
den s.k. grönstrukturen och att det i grönstrukturområden får tillkomma bebyggelse
under förutsättning att väsentliga värden för stadens grönstruktur bibehålls eller
stärks.
Genom den antagna planen, som inte i något nu betydelsefullt avseende avviker
från det utställda förslaget, reduceras den befintliga ”grönstrukturen” i kvarteret
Seminariet påtagligt till följd av den tillkommande bebyggelsen. Som Länsstyrelsen
har konstaterat får detaljplanen till följd, att det som park betecknade området får en
storlek om ca 1,5 ha. Genom de planerade fem, sex, resp. sju våningar höga planerade
sammanhängande bostadsbyggnaderna i kvarterets norra del avskärs dessutom
parken nästan helt från förbindelse med det område, beläget på andra sidan Fyrisvallsgatan,
som nu används för parkering men som möjligen kan utvecklas till
parkområde och som i sin tur leder ner till ett smalare grönt stråk som följer
Fyrisån.
Den utställda planbeskrivningen antyder, som förut nämnts, inte att planförslaget
kan avvika från intentionerna i kommunens översiktsplan. Under huvudrubriken
MILJÖBALKEN anges i stället att detaljplaneförslaget är förenligt med
intentionerna i översiktsplanen för Uppsala stad. Uppgiften härom återkommer därefter
i Plan- och stadsbyggnadsnämndens utlåtande (daterat den 9 januari 2012, ej
paginerat) efter utställningstidens slut. Där anges vidare – under huvudrubriken
”Inkomna synpunkter på författningar och översiktsplan m.m.” – att öppningarna i
bebyggelsen mot Ringgatan planläggs som parkmark (till följd av ett syftningsfel i
texten anges där att det är Ringgatan som planläggs som parkmark, men det framgår
av plankartan att det är öppningarna som avses) och att Seminarieparken ”kopplas
samman” med ”grönstrukturen” vid Fyrisån. De öppningar som omtalas i utlåtandet
utgörs enligt illustrationsplanen, som hör till detaljplanen, av mellan huskropparna
belägna 3-4 meter breda gångvägar kantade på var sida av 2-3 meter breda gräsytor.
Dessa öppningar kommer knappast att av allmänheten uppfattas som utgörande de-
5
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
lar av den blivande Seminarieparken. Öppningarna leder ut mot Ringgatan. Ringgatans
motsatta sida (området Fyrisvallen) är helt nyligen exploaterat med bl.a. en
rad längre flerbostadshus mot gatan. Även mellan dessa hus finns några öppningar,
som i sin tur leder in till en passage mellan större bostadsbyggnader innanför de hus
som flankerar gatan, och först därefter ned mot det tämligen smala grönstråk som
följer Fyrisån. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det är drygt 150 meter
mellan de förut nämnda ”öppningarna” från Seminarieparken, planlagda som parkmark,
och grönstråket vid Fyrisån samt att mellan dessa öppningar och grönstråket
vid Fyrisån finns dels den omkring 15 meter breda Ringgatan, dels en lokalgata med
samma sträckning och dels slutligen väg inne i bostadsområdet med en längd av
omkring 90 meter. Mot denna bakgrund är det enligt Mark- och miljödomstolens
mening inte möjligt att genom de ”kopplingar” som öppningarna utgör uppfatta
Seminarieparken och grönstråket vid Fyrisån som delar av en park.
Förutom öppningarna mellan de planerade husen i kvarteret Seminariet finns i den
antagna planen ett torg (alltså inte planlagt som parkmark), med omkring 40 meters
längd och 25 meters bredd, som leder ut mot den större trevägskorsning i vilken
Fyrisvallsgatan, Ringgatan och Gamla Uppsalagatan möts. Från denna korsning kan
man – via den nu befintliga parkeringsplatsen – också ta sig vidare ner till Fyrisåns
grönstråk. Det avbrott som torget, bebyggelsen längs Fyrisvallsgatan och den trevägskorsning
som möter torget kommer att åstadkomma i förbindelsen mellan Seminarieparken
och grönstråket vid Fyrisån medför utan tvekan att det inte kommer
att bli möjligt att uppfatta dessa områden som delar av samma ”park”.
Såvitt kan utläsas av handlingarna i akten är vidare den nuvarande grönytan i Seminarieparken
normalt så gott som i dess helhet allemansrättsligt tillgänglig. Detaljplanen
innebär en kraftig minskning av denna yta. För denna bedömning saknar det
betydelse huruvida marken hittills har varit planlagd som park. Genom detaljplanen
för kvarteret Seminariet stärks eller bibehålls alltså inte väsentliga värden för stadens
grönstruktur. Detaljplanen motverkar dessutom direkt översiktsplanens
intentioner att inom översiktsplanens 20-åriga giltighetstid skapa en stadsdelspark
på i planen angiven plats inom detaljplaneområdet på så sätt att den planerade be-
6
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
byggelsen längs Fyrisvallsgatan omöjliggör en sammankoppling mellan Seminarieparken
och det område som för närvarande används för parkering (Svartbäcken),
och som troligen skulle kunna omdanas till parkmark.
Enligt Mark- och miljödomstolens bedömning står det till följd av det anförda klart
att det av kommunen utställda och sedermera antagna planförslaget avviker påtagligt
från intentionerna i kommunens nyligen antagna översiktsplan.
Eftersom detta inte har angivits i vare sig kungörelsen eller planbeskrivningen har
ett förfarandefel begåtts (se i det föregående angivna bestämmelser).
Det är inte uppenbart att förfarandefelet har saknat betydelse för antagandebeslutet.
Beslutet att anta detaljplanen ska därför, med ändring av Länsstyrelsens beslut,
upphävas.
Skada på ett område av riksintresse för kulturmiljövården
Sammanfattning
Genomförande av planen innebär att ett område av riksintresse för kulturmiljövården
(Seminarieparken med dess byggnader) skadas påtagligt och irreversibelt. Beslutet
att anta planen strider därför mot 2 kap. 1 § ÄPBL och 3 kap. 6 § miljöbalken.
Beslutet ska även på denna grund upphävas.
Närmare redogörelse för Mark- och miljödomstolens överväganden
Prövningens ram när det gäller frågan huruvida ett detaljplanebeslut åsidosätter
s.k. allmänna intressen
Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (MÖD) har i ett avgörande i ett
detaljplanemål den 19 juni 2013 (mål P11296-12) för sin del gjort det principiella
uttalandet att prövningen i samband med ett överklagande begränsas om enskilda
åberopar allmänna intressen, vare sig dessa omfattas av länsstyrelsens prövning
enligt 12 kap. ÄPBL eller inte. MÖD uttalade därvid att de avvägningar som en
kommun har gjort mellan olika samhällsintressen inte kommer att bli föremål för
7
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
överprövning, om det överklagade detaljplanebeslutet ryms inom den handlingsfrihet
som de materiella reglerna ger. MÖD uttalade vidare att, i samband med ett
överklagande som berör sådana samhällsintressen som bevakas av länsstyrelsen
enligt 12 kap. ÄPBL, i regel ”dock” bara kan prövas a) huruvida underlaget för
länsstyrelsens prövning varit godtagbart, b) det som tillförts i målet efter länsstyrelsens
prövning och c) huruvida detaljplanen medför att planen för berörda inte blir
acceptabel (Mark- och miljödomstolens litterering). MÖD:s avgörande är överklagat.
Till grund för sitt principiella uttalande lade MÖD, såvitt uttryckligen redovisades i
domen, ett rättsfall från Regeringsrätten (RÅ 1994 ref. 39).
Enligt Mark- och miljödomstolens mening ger det av MÖD anförda avgörandet från
Regeringsrätten emellertid inte underlag för antagande att mer omfattande begränsningar
ska eller bör göras när det gäller omfattningen av den prövning som ska ske
då ett detaljplanebeslut överklagas till domstol.
Regeringsrättens avgörande avsåg rättsprövning av ett regeringsavgörande. Även
om målet vid Regeringsrätten gällde just omfattningen av prövningen av en detaljplan
när en enskild hade åberopat allmänna intressen, gällde saken alltså prövningens
omfattning vid överklagande till förvaltningsmyndigheter. Regeringen är en
förvaltningsmyndighet, låt vara den högsta bland dessa, och inte en domstol (jfr.
1 kap. 8 § regeringsformen).
Regeringen hade i sitt beslut dels anfört att enskilda sakägare inte ska kunna åberopa
motstående allmänna intressen för att kunna få ett kommunalt beslut omprövat,
dels funnit att klagandens invändningar rörde allmänna intressen som det ankom på
kommunen och länsstyrelsen att bevaka och att vad klaganden anfört i de hänseendena
därför inte utgjorde skäl att ändra länsstyrelsens beslut.
Regeringsrätten hade därefter att pröva om regeringens beslut stred mot någon rättsregel
i ÄPBL rörande prövningens omfattning.
8
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Regeringsrätten inledde med att konstatera att det är en huvudprincip inom förvaltningsrätten
att den som har rätt att överklaga ett beslut också kan grunda sitt överklagande
på alla omständigheter som är av betydelse för den fråga som överklagandet
rör, men att undantag från principen kan vara uttryckligen föreskrivna eller ändå
följa av bestämmelser som rör den aktuella frågan.
Härefter slog Regeringsrätten fast att varken ÄPBL eller förarbetena till lagen innehåller
något som kan anses begränsa de processuella möjligheterna för den som har
klagorätt att åberopa och vid prövningen få beaktade också de allmänna intressen
som står emot planen. Regeringsrätten framhöll även att ett sådant förbud inte sällan
skulle hindra att besvärsmyndigheten gör den avvägning mellan allmänna och enskilda
intressen och utövar den kontroll av kommunernas tillämpning av 2 och 3
kap. ÄPBL som regelsystemet förutsätter.
Regeringsrätten förklarade därpå att en besvärsmyndighet följaktligen inte av processuella
skäl bör kunna undandra sig prövningen av de grunder som en enskild
person, som har klagorätt, åberopar till stöd för ett besvärsyrkande, men att det materiella
innehållet i ÄPBL:s regelsystem ändå kan leda till att prövningen i realiteten
blir mycket begränsad.
Med utgångspunkt i att plan- och bygglagstiftningen bygger på kommunal självbestämmanderätt
i frågor som rör bl.a. riktlinjerna för markanvändningen inom kommunen
fann Regeringsrätten, att den statliga kontroll som besvärsprövningen innefattar
i många fall bör stanna vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut
ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger
kommunen. När det sedan särskilt gällde frågan om beaktande av det som enligt den
dåvarande naturresurslagen utgjorde riksintresse anförde Regeringsrätten att ÄPBL
förutsätter att den statliga tillsynen och kontrollen i första hand utövas av länsstyrelsen
under samrådsförfarandet och vid prövning eller beslut enligt 12 kap. ÄPBL
och att även detta kan föranleda en väsentlig begränsning av den materiella prövning
som ska göras i ett besvärsärende.
9
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Regeringsrätten konkluderade att regeringens uttalande i det överklagade beslutet
inte syntes oförenligt med de av domstolen angivna principerna för besvärsprövningens
inriktning och avgränsning, och att det i varje fall inte fanns grund för bedömningen
att en tillämpning av de principerna i ärendet skulle ha föranlett en mera
omfattande besvärsprövning än den som regeringen hade gjort. Regeringsrätten
fann därför att regeringens besvärsprövning inte hade begränsats på ett sätt som
strider mot bestämmelserna i ÄPBL och att regeringens beslut alltså inte skulle
upphävas.
Regeringsrätten fann alltså att regeringen inte hade åsidosatt någon rättsregel genom
att inskränka prövningen. Enligt Mark- och miljödomstolens mening innebär detta
konstaterande inte att Regeringsrätten har slagit fast att regeringen i och för sig saknade
befogenhet att materiellt ta ställning till frågan huruvida Länsstyrelsen hade
bedömt frågan om riksintresse felaktigt, utan endast att regeringen inte förfor i strid
med lag när den valde att begränsa omfattningen av prövningen i denna del.
I egenskap av högsta förvaltningsmyndighet kunde alltså regeringen vid sin prövning
stanna vid att den statliga kontrollen i fråga om riksintressen var anförtrodd en
annan, lägre, statlig förvaltningsmyndighet.
I 12 kap. ÄPBL regleras de statliga förvaltningsmyndigheternas kontroll beträffande
områden av riksintresse m.m. vid beslut rörande detaljplaner, områdesbestämmelser
och regionplaner. Regleringen innebär att förvaltningsmyndigheterna i fråga kan
upphäva kommunala beslut och även i vissa fall förelägga en kommun att anta,
ändra eller upphäva planbestämmelser utan att saken blir föremål för prövning i
domstol. Om en länsstyrelse beslutar att med stöd av 12 kap. 2 § ÄPBL pröva ett
antagandebeslut enligt 1 § samma kap. och därefter för sin del finner att det prövade
beslutet inte ska upphävas får det senare beslutet inte överklagas; se 13 kap. 4 §
första stycket sista meningen ÄPBL.
10
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Varken av dessa bestämmelser eller av Regeringsrättens i det föregående berörda
avgörande kan emellertid enligt Mark- och miljödomstolens mening den slutsatsen
dras, att domstolsprövningen av allmänna intressen i detaljplanemål skulle vara mer
inskränkt än som följer av kommunernas självbestämmanderätt rörande den fysiska
planeringen (vilken rätt ju är underkastad vissa inskränkningar i bl.a. just 2 kap.
ÄPBL). Syftet med överklagandeförbudet i 13 kap. 4 § ÄPBL kan svårligen uppfattas
som annat än en strävan att förebygga processer som rör formerna för statens
kontroll (se Didón m.fl., Kommentar till plan- och bygglagen (1987:10), Zeteo, under
13 kap. 4 §). Det förhållandet att lagstiftaren genom regleringen i 12 och 13 kap.
ÄPBL har förbehållit vissa statliga förvaltningsmyndigheter (regeringen och länsstyrelserna)
möjligheten att i ett särskilt snabbt förfarande – utan krav på överklagande
eller domstolsprövning – upphäva eller meddela föreskrifter om ändring
m.m. av en detaljplan berättigar alltså enligt Mark- och miljödomstolens mening
inte till slutsatsen att domstolarna, sedan ett antagandebeslut har överklagats dit,
skulle vara förhindrade att göra en fullständig prövning av frågan huruvida detaljplanen
är förenlig med de författningskrav plan- och bygglagen ställer på den kommunala
planeringen och därvid komma till ett annat resultat än de statliga förvaltningsmyndigheterna
gjort när de företagit den särskilda ”snabbspårs”-granskning
som möjliggörs genom 12 kap. ÄPBL.
Mark- och miljödomstolen finner i sammanhanget skäl att även erinra om Regeringsrättens
i det föregående återgivna uttalande att ett förbud mot prövning av de
allmänna intressena, när sådana åberopas, inte sällan skulle hindra att besvärsmyndigheten
gör den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen och utövar den
kontroll av kommunernas tillämpning av 2 och 3 kap. ÄPBL som regelsystemet
förutsätter (se rörande denna fråga även RÅ 1993 ref. 97). Om domstolarna inskränker
sin kontroll till en prövning av åsidosättande av formföreskrifter, huruvida
beslutsunderlaget i och för sig varit godtagbart eller om nya omständigheter i ett
överklagande bör föranleda en annan bedömning innebär det att kommunernas och
förvaltningsmyndigheternas beslut i sak inte är underkastade någon egentlig domstolskontroll,
fastän begränsningar i kommunernas självbestämmanderätt följer av
lag.
11
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
När en fråga uppkommer huruvida ett område av intresse eller riksintresse för t.ex.
kulturmiljövården skadas påtagligt genom en detaljplan gör sig det nyss sagda gällande
med särskild styrka. Enligt 2 kap. 1 § ÄPBL ska nämligen bestämmelserna i 3
(och 4) kap. miljöbalken tillämpas vid bl.a. planläggning.
Enligt 3 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska områden som har betydelse för bl.a.
kulturvärden så långt möjligt skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.
Mark- och miljödomstolen finner inte någon grund för antagande att kontrollen,
av att detta krav (såväl såvitt avser innehållet i ”så långt som möjligt” som
om åtgärderna innebär en påtaglig skada på bl.a. kulturmiljön) är uppfyllt vid kommunernas
detaljplaneläggning, skulle vara undandragen domstolarnas bedömning
av endast det skälet att det allmänna intresset åberopas av en enskild klagande. Det
är en annan sak att domstolarna, för att den kommunala självbestämmanderätten
inte ska bli meningslös, bör ingripa i kommunernas avvägningar endast i mera klara
fall av felbedömningar eller när det redovisade underlaget för kommunernas ställningstaganden
är alltför bristfälligt för att berättiga till slutsatsen att det ens väger
någorlunda jämnt mellan två motstående allmänna intressen.
Till det anförda kommer att detaljplanebeslut som bedöms medföra en betydande
miljöpåverkan kan överklagas även av en miljöskyddsförening med stöd av 13 kap.
6 § ÄPBL. En sådan förening kan inte anföra annat än allmänna intressen till stöd
för sitt överklagande. Det kan knappast komma i fråga att utan stöd i lag begränsa
prövningen av ett sådant överklagande till huvudsakligen formfrågor och det saknas
också skäl att göra skillnad i prövningens omfattning beroende på om det är miljöskyddsföreningar
eller andra enskilda som överklagar beslutet, eftersom inte heller
en miljöskyddsförening företräder det allmänna.
Mark- och miljödomstolen finner mot bakgrund av det anförda att de allmänna intressen
som åberopats av enskilda klagande i målet ska prövas från här angivna utgångspunkter
och att någon längre gående begränsning i prövningens omfattning
således inte ska göras.
12
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Skada på område av riksintresse för kulturmiljövården
I 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken finns ett skärpt skydd för särskilt värdefulla
områden. Där sägs att områden som är av riksintresse för bl.a. kulturmiljövården
ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Bestämmelsen
medger inte att intresset att bevara ett visst område vägs mot andra betydelsefulla
ändamål än sådana som är av riksintresse (se 3 kap. 10 § samma lag).
Mark och miljödomstolen erinrar här först om att myndigheternas utpekanden av
riksintressen endast är att betrakta som anspråk på riksintressen. De är alltså inte
rättsligt bindande vid prövningen, utan det ankommer på prövningsmyndigheten att
i det enskilda fallet göra den bedömningen. Prövningsmyndigheten kan alltså
komma till en annan uppfattning i frågan än den ansvariga sektorsmyndigheten (se
Bengtsson m.fl., Miljöbalken, en kommentar, Zeteo, inledningen till 3 kap. miljöbalken).
När detaljplanen har överklagats är det följaktligen nu domstolens uppgift
att avgöra huruvida Seminarieparken med tillhörande byggnader ska anses vara av
riksintresse för kulturmiljövården och om planen i så fall innebär en sådan skada på
området som det enligt 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken ska skyddas mot.
Vid införandet av miljöbalken hänvisades beträffande 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
till vad som anfördes i propositionen till den motsvarande bestämmelsen i
6 § andra stycket lagen om hushållning med naturresurser m.m (prop. 1985/86:3).
Där anfördes (s. 164):
I andra stycket har tagits in bestämmelser angående skydd av områden av
riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet.
Ett område kan vara av riksintresse för naturvården, därför att det särskilt väl
belyser viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets utveckling eller är ostört
och inrymmer en stor mångfald av naturtyper och biotoper. Det kan vara av
särskilt stort intresse också därför att det hyser unika och hotade eller sårbara
naturtyper, biotoper eller arter. Områden med nu angivna kvaliteter ges genom
bestämmelsen i andra stycket ett särskilt starkt skydd. Bestämmelsen är vidare
avsedd att skydda sådana kulturmiljöer som dokumenterar olika utvecklingsperioder
i vårt lands historia och är av särskilt värde för forskningen och som sevärdheter
för en bred allmänhet. Bestämmelsen skyddar också områden för
friluftslivet som har så stora rekreationsvärden på grund av natur- och kulturkvaliteter
att de är attraktiva för besökare från stora delar av landet.
13
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
För att 6 § andra stycket skall vara tillämpligt bör krävas att området eller miljön
i fråga skall ha få motsvarigheter i landet. Det kan gälla områden med representativa
exempel på landskapstyper eller naturtyper. Områdena bör särskilt
väl belysa olika skeden i natur- och kulturlandskapets utveckling. Det kan också
gälla områden av stor betydelse som referensområden för utbildningen och den
vetenskapliga forskningen.
Länsstyrelsen prövade den 4 december 2012, med stöd av 12 kap. ÄPBL, Uppsala
kommuns beslut att anta den överklagade detaljplanen, men beslöt att inte upphäva
planen.
Prövningen skedde med utgångspunkt i betydelsen ur riksintressesynpunkt av den
kulturmiljö som skulle förändras genom antagandet av planen. Beslutet fattades
av landshövdingen P E ensam. Tre av de fem personer som deltog vid den slutliga
handläggningen anmälde avvikande mening; länsantikvarien A Å, länsarkitekten
E B och planhandläggaren R B.
Av beslutet framgår att bedömningar av kvarteret Seminariets institutionsmiljös
(med byggnader, trädgård, park och idrottsplan) kulturhistoriska värden har gjorts
av Riksantikvarieämbetet 1993, docenten C N 2000, Upplandsmuseet 2008 och av
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för stad och land, Avdelningen
för landskapsarkitektur 2011. Upplandsmuseets bedömning rangord-nar sina
bedömningar av anläggningens värde i olika delar i nivåerna ”mycket högt, högt,
och måttligt”. Som övergripande bedömning redovisas att den samlade bebyggelsemiljön
inom kvarteret Seminariet har mycket högt värde, och att – vid en
objektinriktad värdering – seminariebyggnaden, rektorsvillan och trädgården/parken
var för sig har ett mycket högt värde, att idrottsplanen har ett måttligt värde, men
utgör en viktig del i förståelsen av seminarieanläggningen som helhet och att övriga
byggnader tillhörande seminariet inom området har värden eller höga värden för
förståelse av seminarieanläggningen som helhet. Av SLU:s utredning framgår vidare
bl.a. att anläggningen utgör ett representativt exempel på de påkostade och
ambitiösa seminarieträdgårdar som uppfördes i enlighet med 1914 års seminariestadga,
att seminarieträdgården är en central länk i kedjan att via folkskollärarna
och eleverna vid landets folkskolor sprida kunskaper om odlingens nytta och nöje
14
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
till hela befolkningen, att folkskoleseminariet i Uppsala utgör en mycket värdefull
helhetsmiljö med seminariebyggnaden, tjänstebostäder, park, trädgård och idrottsplan,
samt att anläggningen, som placerades på en tomt om minst fyra hektar för att
inrymma de större element som skulle ingå, har en med få och mindre betydelsefulla
undantag oförändrad grundstruktur, vilket gör att anläggningen vid en jämförelse
med de i övrigt sällsynt förekommande bevarade miljöer av detta slag är unik i
sitt slag i landet.
Länsstyrelsen konstaterade bl.a. att seminarieträdgården är central för att förstå den
pedagogiska verksamhet som bedrevs i seminariet och att trädgården och idrottsplanen
var en del av undervisningsmiljön på samma sätt som lektionssalarna och gymnastiksalen.
Mot bakgrund av vad som anförts om kvarterets värden fann Länsstyrelsen
att kvarteret Seminariet är av riksintresse för kulturmiljövården och att ett
genomförande av detaljplanen skulle medföra irreversibel skada på centrala element
i seminarieanläggningen och att den helhet som anläggningen i dag utgör går förlorad.
Med konstaterande att skadan inträffar inom ett av ansvariga sektorsmyndigheter
utpekat riksintresseområde (Uppsala stad C 40 A) och – som det får förstås –
att det i Uppsala finns flera bevarade trädgårdsmiljöer av yttersta kvalitet som vittnar
om den vetenskapliga och pedagogiska verksamhet som fortfarande är en central
del av såväl akademi som övrigt stadsliv, fann Länsstyrelsen att skadan ändå –
med viss tvekan – inte kunde anses vara påtaglig på riksintresseområdet i dess helhet,
och beslutade därför att inte upphäva detaljplanen.
I det nu överklagade beslutet hänvisade Länsstyrelsen till det just nämnda avgörandet
enligt 12 kap. ÄPBL och anförde att Länsstyrelsen som besvärsmyndighet inte
på grund av vad som framkommit i överklagandena fann anledning att göra en annan
bedömning i fråga om skada på området av riksintresse för kulturmiljövården.
15
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Mark och miljödomstolens bedömning
Av det förut anförda följer att de i målet åberopade allmänna intressena ska prövas
utan några längre gående begränsningar i prövningen.
Mark- och miljödomstolen delar den bedömning som Länsstyrelsen gjorde, i såväl
det överklagade beslutet som i beslutet enligt 12 kap. ÄPBL, att kvarteret Seminariet
i dess helhet är ett område av riksintresse för kulturmiljövården och att detaljplanen
medför en irreversibel skada på centrala element i seminarieanläggningen
och att den helhet som byggnader, park, trädgård och idrottsplats utgör går förlorad
om planen genomförs. Utredningen i målet visar just på sådana värden som enligt
de tidigare återgivna förarbetena till 6 § andra stycket naturresurslagen skulle föranleda
tillämpning av skyddsbestämmelserna där. De bestämmelserna har sedermera
överflyttats till miljöbalken utan ändring i vare sig sak eller motivering.
Det framgår av såväl Länsstyrelsens beslut som av de utlåtanden som legat till
grund för detta att det kulturmiljöhistoriska intresset av kvarteret Seminariet med
dess park och byggnader m.m. är beroende av karaktärsdragen i just detta kvarter.
Det framgår vidare att anläggningen är unik i sitt slag i landet såsom en i dess helhet
bevarad exponent för anläggningar uppförda i enlighet med 1914 års seminariestadga
och, vidare, att anläggningen representerar ett betydelsefullt stadium i folkskoleseminariernas
och folkskollärarutbildningens utveckling samt visar den ökade
betydelse som då tillmättes folkskollärarutbildningen och undervisningen i folkskolorna.
Enligt Mark- och miljödomstolens mening står det utan vidare klart att detaljplanens
genomförande medför en påtaglig skada på dessa värden.
Vid bedömningen av frågan om detaljplanen påtagligt skadar den nu aktuella kulturmiljön
i fråga saknar det betydelse att anläggningen ligger inom ett större s.k.
riksintresseområde med byggnader och anläggningar som av andra skäl har bedömts
vara av riksintresse för kulturmiljövården och att området i övrigt inte skadas påtagligt
genom detaljplanen.
16
NACKA TINGSRÄTT DOM
2013-09-09
P 1483-13
Mark- och miljödomstolen
Eftersom det område av eget riksintresse för kulturmiljövården som utgörs av kvarteret
Seminarieparken skadas påtagligt om detaljplanen genomförs ska området enligt
3 kap. 6 § andra stycket skyddas mot detta. Detaljplanen ska alltså även på nu
anförda skäl upphävas.
Övrigt
Mark- och miljödomstolen gör i övriga frågor inte någon annan bedömning än den
Länsstyrelsen har gjort.
Vid de bedömningar Mark- och miljödomstolen nu har gjort är det inte behövligt att
hålla syn i målet.
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 30 september 2013.
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Åke Söderlind, ordförande, och
tekniska rådet Kristina Littke.
17