Yttrande över detaljplanerna för Gottsunda stadsstråk och Gottsunda östra Diarienummer: PBN 2020–002658 och PBN 2020–002655

2022-09-19

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade samrådsförslag anföra följande:

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd över planprogrammet för Gottsundaområdet och för detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik (yttranden daterade 2018-06-04 och 2021-05-20). I dessa yttranden lyfte vi bland annat fram nackdelarna med förtätning, betydelsen av grönskan och tveksamheten till utbyggnad av ett spårvägssystem. Dessutom framhöll vi att en första prioritet bör vara, att tillståndet som särskilt utsatt område åtgärdas före alla andra åtgärder. Vidare att kulturen kan ges en avgörande stor roll vid förnyelsen. FVU står fortsatt fast vid dessa synpunkter.

FVU:s övergripande bedömning av de nu framlagda planerna är att planförslagen bygger på en alltför stark tilltro till att det som en gång skapades som förortsmiljöer utifrån ett grannskapstänkande nu ska göras om till sammanhängande stadsmiljöer och stadsstråk. Det nu aktuella fallet visar att det riskerar att göra våld på Gottsundas speciella karaktär. FVU förordar en försiktigare, stegvis omvandling där erfarenheterna från de första etapper som kommer till utförande läggs till grund för kommande steg i omvandlingen.

Planprogrammet är mycket tydligt på att när Gottsunda förändras ska lokala krafter och idéer från såväl dagens som framtida Gottsundabor tillvaratas. Där talas om en inkluderande planprocess; att invånarna i Gottsunda ska ha möjlighet att påverka områdets utveckling genom dialog och aktivt medskapande. Vi kan inte läsa ut av de nu framlagda planförslagen att de föregåtts av ett sådant inkluderande arbetssätt eller vad ett eventuellt sådant har resulterat i.

De nu framlagda planerna har flera kvalitéer som FVU uppskattar. Särskilt tilltalas vi av att parkeringsytor och onödiga trafikytor används för bebyggelse. De trista parkeringarna längs Hugo Alfvéns väg ersätts av ny bostadsbebyggelse som kan bidra till ett attraktivt gatuavsnitt. Värdet av denna bebyggelse förstärks av naturområdet öster om Hugo Alfvéns gata. Detta grönområde är i hög grad karaktärsskapande och har stor betydelse för upplevelsen av Gottsunda som helhet. Vi föreslår därför att hela skogspartiet mellan Hugo Alfvéns väg och Blomdahls väg sparas.

I området mellan Gottsunda allé och nuvarande parkering för Gottsunda centrum planeras ett torg mellan två nya kvarter, varav det ena utgörs av en simhall. FVU ser positivt på denna typ av förtätning för att ge bättre underlag för både kollektivtrafik och intilliggande centrumfunktioner. Vi föreslår också därför att simhallen flyttas närmare skolan. En simhall hör inte till de viktigaste funktionerna i ett så centralt läge. På den platsen föreslår vi i stället att det byggs ett högre hus med bostäder och centrumfunktioner för att markera områdets centrala del och inrama det nyskapade torget. Hela detta område bör dock studeras närmare i relation till nuvarande centrum. Planförslagets utformning visar upp ett otydligt entréförhållande till den befintliga centrumanläggningen, vilket är olyckligt då utbudet där har stor betydelse för ett betydlig större omland än Gottsundaområdet i sig.

Bebyggelsen i kvarteret Flygeln (Henry Wemans väg) ligger som en död ö i det levande stadsdelscentrum som planen vill åstadkomma. Kvarterets fasad mot Gottsunda Allé avviker på ett trist sätt mot planerad bebyggelse, som avses få butiker och andra centrumfunktioner i gatuplanet. Vi ser det som ett exempel på hur snabbt idéer om stadsbyggnad kan växla, vilket gör oss tveksamma till att hela planen bygger på att praktiskt taget all bebyggelse ska ha lokaler i gatuplanet.

De fyra nya kvarter samt förskola och idrottshall som planeras i öster innanför den nya sträckningen av Elfrida Andreés väg har en betydande potential att bli attraktiva genom sitt läge intill centrum och med sin anknytning till natur och park. Dessa kvarter bör utformas med stor omsorg och med en sammanhållen och vänlig karaktär. FVU avråder från den ”brokighet” som planerna förordar. Välj i stället att hålla en samlad höjd på tillkommande bebyggelse, gärna med en begränsning till sex våningar. Bebyggelsens uttryck mot det nord-sydliga naturområdet i öster bör ägnas särskild uppmärksamhet.

FVU ser positivt på att grönområdena i planens östra del sparas jämfört med vad som redovisas i planprogrammet för Gottsundaområdet. Däremot menar vi att det är ett omotiverat intrång i den park norr om Gottsunda allé som i planprogrammet benämns som Skogsparken.

En svårighet för att kunna lämna synpunkter på planerna är att det saknas illustrationer som visar hur man avser hantera de nivåskillnader som finns inom området. Särskilt svårt är det att förstå vilket intrång ny bebyggelse kommer att utgöra för befintlig bebyggelse norr om Gottsunda allé. Boende i fastigheter vid Linrepevägen och vid Hövägen kommer att ha svårt att förstå planerna och riskerar därmed att känna sig lurade av det framlagda förslaget. Det är FVU:s mening att den föreslagna bebyggelsen norr om Gottsunda allé, från Skogsparken till Hövägen tills vidare bör utgå ur planen och avvakta tills erfarenheter från de första etapperna föreligger.

FVU ser positivt på att området får en kapacitetsstark kollektivtrafik, där vi fortsatt förordar en BRT-lösning. Den kapacitetsstarka kollektivtrafiken är bra beskriven i handlingarna, det är däremot inte lösningen för den kompletterande kollektivtrafiken. Det är otillfredsställande att denna endast beskrivs med avstånd till hållplats.

Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg utgör idag betydande barriärer. Dessa kan endast med svårighet omvandlas till stadsstråk med stadsliv och verksamheter. I planens centrala del är gatubredden 45 m vilket riskerar att bli en markant trafikbarriär som minskar förutsättningarna för att skapa ett attraktivt stadsstråk. För att skapa det önskade stråket och torgbildningen bör man överväga att genom den centrala delen minska bredden på gatan och där skapa ett gångfartsområde. Vidare är det av stor vikt hur gaturummet utformas med träd och grönska.

Avslutningsvis vill vi framhålla att det från demokratisynpunkt skulle ha varit en styrka om planprogrammet för Gottsundaområdet, som är ytterst innehållsrikt och omfattande, hade fått statusen av en fördjupad översiktsplan och antagits av kommunfullmäktige. Vi utgår från att de nu upprättade detaljplanerna, när de bearbetats och granskats, kommer att föreläggas kommunfullmäktige för antagande.

För Föreningen Vårda Uppsala

 Sten Åke Bylund, ordförande          Bo Aronsson       Mats Börjesson         Jonas Tengborn

Ang. DP del av Ramsta-Lund 10:1, PBN2019-001494

            2022-09-13

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av samråd om rubricerade DP får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

I planbeskrivningen för rubricerade DP betonas att terränganpassning på platsen är viktig och tillämpas i planen. FVU noterar och värdesätter att detta framgår av illustrationer för hur tillkommande byggnader ansluter till terrängen genom att deras färdiga golvhöjd stegvis trappas upp/ned för att följa den naturliga lutningen.

Dessvärre har inte angöringsgatorna inordnats med terrängen på motsvarande sätt. Ett linjärt system av gator föreslås i DP som FVU uppfattar som en främmande lösning på platsen. Det framgår tydligt av höjdkurvorna som redovisas i underlaget att omfattande massor skulle behöva flyttas för att åstadkomma den föreslagna gatusträckningen. I detta avseende bidrar inte en sådan DP till en hållbar bebyggelseutveckling.

FVU föreslår istället att även gatorna anpassas till befintliga höjdförhållanden på platsen och därmed ges en friare organisk sträckning. Detta skulle innebära att det historiska kulturlandskapet blir bättre respekterat och att förutsättningar skapas för ett svängt och mer spännande gaturum som passar landsbygdsbebyggelsen i övrigt.

På detta sätt kan DP göras mer terränganpassad och bättre uppfylla den strävan som anges i planbeskrivningen. Terränganpassningen skulle således inte begränsas till de nya byggnaderna, utan på ett naturligt sätt även omfatta angöringsgatorna. Därmed skulle terränganpassning karaktärisera enklaven som helhet.

I nuvarande förslag till DP har en lekyta placerats i anslutning till en gatukorsning. Även om trafikflödet bedöms bli litet i korsningen så finns mer avskilda lägen inom DP som är bättre lämpade för barn. Den s.k. lekytan bör ingå i den befintliga skogshöjden som erbjuder goda vistelserum.

FVU föreslår sammanfattningsvis:

–     att gatorna anpassas till befintliga höjdförhållanden, vilket innebär att utplaceringen av byggnader behöver justeras i relation till angöringen av dem.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Per Hedfors   Styrelseledamot

 

Ang. detaljplan för del av kv. Trudhem, Uppsala kommun. Granskning. Dnr PBN 2017-000074

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                           2022-09-09
Stadsbyggnadsförvaltningen
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, och har  följande synpunkter.

Kv. Trudhem är ännu ett exempel på när politiska ambitioner att förtäta innerstaden gått överstyr. Det är FVU:s uppfattning att det inte går att bebygga tomten enligt detaljplaneförslaget och samtidigt ge f.d. tingshuset den respekt det förtjänar.

Den självklara utformning av taket på byggnaden mot Österplan, som förordades av FVU och som nu presenteras, är ett steg i rätt riktning, men inte alls tillräckligt för att motivera den övertunga exploateringen av fastigheten. Denna byggnad måste kortas med minst två fönsteraxlar för att ge rimliga ljusförhållanden på bakgården mot f.d. tingshuset, ett arkitektoniskt spelutrymme i stadsbilden som anstår denna funktionalistiska komposition samt som ger rimliga ljusförhållanden på bakgården mot det före detta tingshuset.

Om den smala byggnaden mot Storgatan över huvud taget skall uppföras måste den absolut ansluta till tvåvåningsskalan på granntomtens flygel och tillsammans med den och tingshuset skapa en lugn inramning av tingshusets förgård.

En kommentar till bilden av nybyggnaden mot Storgatan: det känns utmanande att visa en fasad som vetter åt nordväst så intensivt solbelyst.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Sten Åke Bylund   Carl Erik Bergold    Per Hedfors    Tomas Klang      PO Sporrong

Angående detaljplan för Hammarparken PBN 2015–001418

2022-06-21
Mark- och miljödomstolen

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens i Uppsala beslut att anta rubricerad detaljplan och anhåller om att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet. FVU har tidigare yttrat sig i samråds- och granskningsskedena (samrådsyttrande daterat 2019-05-13 och granskningsyttrande daterat 2021-06-03 bifogas) och vill nu anföra följande skäl för ett upphävande:

1. Som framgår av den till detaljplanen hörande kulturmiljöutredningen speglar Västra Eriksberg efterkrigstidens stadsplaneringsideal och är tydligt planerat med utgångspunkt från landskapets förutsättningar, både vad gäller topografi och växtlighet. Området är planerat i avgränsade grannskapsenheter och naturen har fått bilda utgångspunkt vid planeringen av gårdsmiljöerna enligt tidens rådande ”hus i park”-ideal. Naturmark med uppvuxna träd och berg i dagen ger gårdsmiljöerna koppling till den omgivande skogen.

Detaljplanen innebär ett kraftigt ingrepp i denna ursprungliga planidé för Eriksberg som helhet. Stora delar av Eriksberg ligger samlat som en grannskapsenhet uppe på en höjdsträckning omgivet av skogspartier och med ett centralt placerat stadsdelscentrum. Om de avgränsande skogarna reduceras förvanskas såväl planidén som de miljövärden som gör Eriksberg attraktivt. Det bör särskilt noteras att den ursprungliga stadsplanen säkerställde dessa grundläggande kvaliteter genom att bestämma Hammarparken som allmän plats, park. Det ska till ytterst starka skäl för att ändra denna planlagda allmänna plats, park till enskilt ändamål. FVU kan inte se att sådana starka skäl föreligger i det nu aktuella ärendet.

2. Den nu föreslagna bebyggelsen tar ett värdefullt naturområde i anspråk. Som vi framhållit tidigare så har naturvärdet under det fortsatta planarbetet Förutom att som tidigare klassas som ett påtagligt naturvärde klassas en del nu som högt naturvärde. I planbeskrivningen framhålls att här finns bland annat äldre tallar, blåsippor, grodor och fladdermöss. Därtill har under planarbetets gång framkommit ny information om bland annat miljögifter i området. Efter att ha tagit del av planbeskrivningen och de under planprocessen framförda synpunkterna är det svårt att förstå varför området nu planeras för bebyggelse. Enligt FVU:s bedömning utgör områdets naturvärden redan i sig en tillräcklig grund för att lämna området orört. Även om länsstyrelsen i ett tidigt skede anfört att betydande miljöpåverkan inte föreligger så har det fortsatta planarbetet enligt FVU:s mening visat att den bedömningen inte stämmer. En ny prövning av frågan borde därför ha skett och en miljökonsekvensbeskrivning upprättats enligt 6 kap miljöbalken.

3. Enligt 5 kap 27 § plan- och bygglagen ska en detaljplan antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

FVU menar att rubricerad detaljplan är av såväl principiell beskaffenhet som av större vikt varför antagandet i plan- och byggnadsnämnden skett på felaktig beslutsnivå. Vad vi framfört under punkterna 1 och 2 ovan visar att detaljplanen inrymmer att antal principiellt viktiga frågeställningar och även i övrigt får anses vara av större vikt. Den föreslagna bebyggelsen innebär ett betydande intrång i ett sedan gammalt säkerställt parkområde och en känslig naturmiljö. Den påverkar dessutom i hög grad det stadsbyggnadsmönster som är typiskt för den period som stadsdelen representerar samt den visuella stads- och landskapskaraktären i Ekebydalen som helhet.

Till vad som anförts ovan ska läggas att det stora antalet synpunkter som utan gehör har framförts under planprocessen påtagligt visar att det föreligger ett mycket stort allmänintresse för Hammarparken och dess framtid, vilket borde ha varit ett tillräckligt skäl för plan- och byggnadsnämnden att tillställa kommunfullmäktige planen för en slutlig prövning (se samrådsredogörelse och granskningsyttrande).

Vi noterar slutligen att bland annat mark- och miljööverdomstolens beslut MÖD 2012:31 ger stöd för att plan- och byggnadsnämndens antagande av nu aktuell detaljplan strider mot 5 kap 27 § plan- och bygglagen.

För Föreningen Vårda Uppsala

 

Sten Åke Bylund, ordförande

Bo Aronsson, styrelseledamot

Per Hedfors, styrelseledamot

Detaljplan för kv. Hindsgavl, granskning. PBN 2019- 002975

2022-06-16

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och ser, att bland de ändringar som gjorts sedan samrådet finns ingen åtgärd gjord mot den allvarligt oarkitektoniska volymuppbyggnaden, som FVU då visade på.

Vi citerar:

”FVU har dock starka invändningar mot den ostuderade volymgrupperingen. Motivet mot Nordengatan med två framskjutande gavlar som inramar den indragna byggnaden däremellan fungerar inte alls på grund av den osnygga sammankopplingen av volymerna i hörnet Nordengatan – Köpenhamnsgatan. För att få detta viktiga arkitektoniska motiv att fungera krävs att den indragna delen längs Nordengatan sänks till samma höjd som flygeln mot Köpenhamnsgatan, d.v.s. fyra våningar.

För att motivet skall bli tydligare och intressantare föreslår vi också att taken spetsas – takvinkeln ökas – på byggnaderna längs torget och Köpenhamnsgatan för att ge gavlarna ytterligare pregnans.

FVU invänder också mot de slätstrukna fasader som planen redovisar mot torget och Nordengatans stråk – här krävs betydligt mer. Det handlar inte bara om vanliga bostadshus – här byggs Ekeby centrum!”

Eftersom våra invändningar beträffande förslagets volymuppbyggnad tydligen inte uppmärksammats eller förståtts bifogas några enkla volymskisser.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund , Ordförande
PO Sporrong       Vice ordförande

Yttrande över detaljplan för Rickomberga 9:5. Diarienummer PBN 2016- 001640

2022-05-18

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade remiss anföra följande:

Planens syfte i tidigare samråd:

Att möjliggöra bygge av 25 radhus (upp till 3 våningar), utformad ”så att den möter gaturummet på ett intressant och respektfullt sätt.”

Det aktuella förslaget till granskning är i det närmaste identiskt med samrådsförslaget. Gestaltningsmässigt dock 3 decimeter lägre tacknockhöjd, gatubredd/trottoar ökad med 1,5 meter!

Förutsättningar

I planbeskrivningen framhålls att planen inte reglerar bostadstyp eller exakt placering utan möjliggör andra alternativ. Angivet förslag förutsätts dock skall komma till utförande. Bostäderna ses då till sin typ ”tillföra stadsliv och arkitektoniska kvaliteter” åt området.

Valet av byggnadssätt som medges kan fortsatt innebära en stark förtätning. Radhustypen kan inte heller i någon stor utsträckning kunna bidra till en mer blandad befolkning i området, varken gällande ålder eller inkomstnivå. Den föreslagna byggplatsen är därtill ytterst attraktiv. Det handlar om ett av Uppsala första egnahemsområden. Ett område klassat som kulturmiljö, i lugnt och centrumnära läge med såväl tillgång till naturområde och friluftsmark som all slags service på gång- eller cykelavstånd. Enbostadshus där ”stadsradhuset” ger optimal plats- och planlösning. På begränsad tomtplats en maximerad bostadsyta. På en långsmal byggnadstomt, i sluttningsläge mot öster, begränsad av lokalgata och naturmark, tar husraderna och kvartersgatan en stor yta i anspråk. Det lämnar fortsatt minimal plats för frirum vid bostaden. De mot gatan snedställda huskropparna, med en smal spalt förgårdsmark och med bakre husraden förskjuten mot tomtgränsen direkt mot en bergsvägg, ger få solbelysta uteplatser på terrasserna på den tredje våningen. En beskrivning som också belyser bristen på ljusstudier i planhanteringen.

Den föreslagna nybebyggelsen kommer att kraftigt avvika från befintlig kultur- och naturmiljö. Inte bara med materialverkan, det gäller hela byggnadsordningen. På en begränsad yta uniforma hus, tätt ställda och för högt uppdrivna, närmast med stenstadsreferens. Trängsel hotar också gaturummen. Målgruppen, rimligtvis hushåll med tillgång till bil för framtida trafikflöden på förstadsgator med bibehållen bredd anpassad i huvudsak för gång och cykeltrafik. Färd inom området kan bli en slussning med knepiga övergångar till och från omgivningens trafikstråk.

FVU: s synpunkter:

FVU motsätter sig inte nybyggnad på platsen men hävdar liksom Kommunens Arkitekturpolicy: Varje byggprojekt måste utgå från den befintliga miljön och de kvaliteter som är värdefulla och möjliga att bevara. I detta fall ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö på en tomt med sluttningsläge mot öster nedanför en hög bevuxen bergsklack. En plats med dåligt ljusinfall särskilt årstiden mellan höst- och vårdagjämning. Planförslaget sätter byggnadsvolym framför långsiktig bostads- och livskvalitet. Kommunen måste här ta ett långsiktigt helhetsansvar för stadsmiljön.

FVU föreslår därför fortsatt en bebyggelse som tar fasta på en anpassning till befintlig kulturmiljö och som utgår från platsens ljus- och terrängförhållanden. Vårt förslag är en friare gruppering av huskroppar i ett mer varierat utförande, lägenhetshus, ”stadsvillor” och längor med volym 2-2,5 våningar och med plan som tillåter bostäder i skiftande storlek och med sättning som bildar gårdsrum. Det är ett bebyggelsemönster som anknyter till variationen i det ursprungliga Rickomberga och som bidrar det som här eftersträvas, en social hållbarhet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund  Ordförande
Carl Erik Bergold Styrelseledamot
Per Hedfors  Styrelseledamot

 

Detaljplan för Karlavagnens förskola, PBN 2021–001335

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                           2022-05-15
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av ett samrådsförslag till detaljplan för Karlavagnens förskola och vill med anledning härav framföra följande synpunkter:

Planförslaget möjliggör att befintlig förskola, som är utförd i ett plan, kan ersättas med en ny förskola i två plan. Enligt planbeskrivningen är ambitionen att skapa största möjliga friytor och möjliggöra för goda vistelsekvaliteter för förskolebarnen. I beskrivningen framhålls att planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och intill kommunala kulturmiljöer och att ambitionen är att den nya förskolan ska anpassas till kulturmiljön i skala och materialval.

FVU tillstyrker ett högre utnyttjande av den aktuella tomten i syfte att tillgodose de behov av förskoleplatser som finns. Planen visar att det går att säkerställa en god utemiljö i anslutning till den föreslagna byggnaden som enligt illustrationen är tänkt att placeras i väster mot gatan. Plankartan medger dock även andra lägen för byggnaden. De intentioner avseende vistelseytorna som redovisats i planbeskrivningen bör säkerställas genom att begränsa byggrätten åt öster.

FVU uppskattar ambitionen att anpassa den tillkommande byggnaden till de kulturhistoriska värdena i omgivningen. Dock finner vi det i planbeskrivningen redovisade förslaget till byggnad som väl ”klossig” och stram i sin gestaltning. Hur kan den lite klumpigt formgivna byggnaden anses följa den uttalade ambitionen att anpassas till de kulturhistoriska värdena? En varmare, vänligare och mer lekfull arkitektur skulle på positivt sätt kunna bidra till förskolebarnens och de närboendes miljö. En sådan utformning skulle dessutom vara i linje med vad som uttalas i kommunens arkitekturpolicy.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund             Bo Aronsson             Per Hedfors

ordförande                      styrelseledamot      styrelseledamot

Detaljplan för del av kvarteret Fröj, Uppsala kommun

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

                                           2022-04-22

Med anledning av samråd ang. detaljplan för kvarteret Fröj får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Förslaget avser dels en tillbyggnad av befintlig fastighet (kallad Pantbanken; Kvarngärdet 34:9) i kvarteret Fröj, närmare bestämt hörntomten Vaksalagatan/Salagatan samt dels om en rivning av ett mindre gårdshus plus avverkning av en äldre lönn belägen inne på tomten. Det befintliga huset, beläget längs Vaksalagatan, är uppfört i nyrenässans i två våningar efter ritningar av C.A. Ekholm, tidigt 1880-tal. Tillbyggnaden, också den i två våningar, och med inredd vindsvåning, är avsedd för främst kontorsändamål, men bottenvåningen mot Salagatan reserveras för handel. En takterrass ingår också. Tillbyggnaden tar en stor del av den resterande tomten i anspråk.

Förslaget har flera förtjänster. Först och främst att hålet mellan Pantbanken och Grekiska föreningens hus fylls ut med en ny byggnad i tomtgränsen, till fördel för det offentliga gaturummet. Handel i bottenvåningen kan komma att verka i samma riktning. Eftersom ett antal parkeringsplatser samtidigt försvinner kan den blandade trafikmiljön på Salagatan också komma att förbättras en del. Tillbyggnaden ansluter dessutom i sin skala väl till den befintliga bebyggelsen i söder och norr. Taknockhöjden hålls på samma nivå som den befintliga byggnaden. Att nybyggnaden byggs samman med 1880-talshuset maskeras också något genom att dra in ett mindre parti av den förra från gatulinjen – åtminstone gör det sammanfogningen mer diskret. En ytterligare fördel med förslaget är därmed att det gör hela fastigheten tillgänglig för funktionshindrade genom en gemensam hiss.

Nybyggnaden ansluter till den befintliga byggnaden i hela dennas längd, till nackdel för solljusinsläppet, en sak som lämnas till bygglovsprövningen att beakta. Samtidigt ger nybebyggelsens utformning från utsidan sett illusionen av en mindre horisontell exploatering än som faktiskt är för handen. Genom sin skala och övriga utformning ansluter den nya huskroppen väl till den befintliga bebyggelsen från gatan sett – men med ett undantag.

Undantaget framgår pregnant av illustrationen i Bild 15 (vy från Vaksala torg), identisk med planbeskrivningens framsida. Trots samma taklisthöjd som den befintliga byggnaden, tornar nu nybyggnadens södra gavel upp sig på ett sätt som stör dess visuella anslutning till det äldre huset. Vårt förslag är därför att nybyggnadens tak valmas (åtminstone i dess södra ända).

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande

Mats Franzén,  Styrelseledamot

 

Angående detaljplan för Södra Gunsta, etapp 2, dnr PBN 2016 – 003135. Standardförfarande

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

I samrådet som var om planen (2017) framförde Föreningen Vårda Uppsala (FVU) i sitt yttrande positiva omdömen, både om upplägg och innehåll. Om en satsning på samhällen utanför central-orten, ”staden”. Och en planläggning som utgick från platsen, med detaljerad genomgång av kvaliteter att tillskapa inom området, som svarar mot terräng och landskap. I det senare fann dock FVU anledning att visa på brister i hantering av naturvärden.

I den reviderade planen framgår att inventering och värdering av naturvärden skett för att bättre tillvarata befintliga kvaliteter. Det gäller dock inte kulturmiljön, fornlämningar som ”ligger i vägen” för en bästa etablering av centrumplats. I övrigt ser FVU planen ha hög ambitionsnivå med målsättningar som bibehållits och förtydligats/förbättrats efter samrådet. Exempelvis flerfamiljshusen i centrum med sänkt våningshöjd, 2-4 i.st.f. 5 våningar. Att förskolorna flyttats i läge med bättre kontakt till natur.

Planen har som varumärke ”en hemtrevlig småstad med karaktär av trädgårdsstad”. I det här fallet inte en svepande formulering utan noga underbyggd med anvisningar om detaljer i byggnader, gatu- och parkrum, som skapar sammanhang och sammanhållning. Med aspekter på livsföring som utgår ifrån ”lokalsamhället”, som det var innan bilstaden. ”10-minuters-orten” med allt inom räckhåll på gång- eller cykelavstånd. Med god differentiering av byggnads- och bostadstyper, med utrymmen för gemensamt bruk, kommersiell och kommunal service.

Illustrationerna av byggnader och gaturum vill FVU se som just förslag till utförande. I vissa fall dock lite stereotypa. Som byggnaderna kring centrum och närliggande punkthus. Om än här behov av betoning finns behöver miljön inte framstå ”kompakt”. Nu att likna vid förslagen i Ekeby och Torbjörns torg. Pröva alternativ med hantering av volymer som ger ett mjukare anslag. Gäller särskilt punkthusen som i förslaget ligger som klossar längs gatan. Skolbyggnader och idrottshall bör ägnas den största omsorg, som kulturbärare inom den nya bygden. Här kan man också tänka sig visa sträckningar av forntidens stensträngar inom området. Ett pedagogiskt redskap och en kulturmiljökonst.

En plats med ökad betydelse i det nya och hållbara samhället är miljöstationen. Ett socialt rum och mötespunkt, som brunnsplatsen en gång i staden. Viktigt då med val av plats och gestaltning. Lättillgänglig och med vårdad utformning som gör återvinningen till en angenäm handling.

FVU ser planen stå i positiv kontrast till låghusexploatering som sker och skett nyligen. ”Grann-byn” mot Bärby på andra sida Almungevägen med utställda styckelagda kataloghus. Eller Lind-backen, villaenklaven vid Jälla, liksom Fullerö, båda ”bilsamhällen”. Här finns nu i Gunsta utomordentliga förutsättningar för kollektiv transport. Lännabanan; som inte bör ses som en relikt, bara med ett nostalgivärde. Gör den farbar också för modern spårbruk, vidare till Marielund, Länna, Almunge och Faringe – ett band av utvecklingsorter.

FVU ser planen som ett trendbrott i kommunens planhantering. I samrådshandlingen (2017) framhölls i avsnitt om samhällsbyggnadsvision, vikten av ”att formulera en övergripande vision

(…) som kan fungera som vägledning för detaljplaner och utbyggnadsprojekt.” En omsorgsplan: den att utgå från platsen. Som nu – uttryckligen – framhålls i kommunens Arkitekturpolicy. Varför inte utveckla och genomföra utbyggnaden av Gunsta till att stå som exempel i 2030 års stadsbyggnadsutställning, med trädgårdsstaden, inte pendlarsförstaden (Bergsbrunna) som föredöme.

Avslutningsvis, en läsanvisning. En manual för skapande av god stad och bostad, en vägvisare till Stadsbyggnadskonst: Osvald Almquist, ”Byggnadsplaner för bostadsområden. Några allmänna synpunkter”, ss.185-277, i Praktiska och hygieniska bostäder. Betänkande och förslag (…) för utredning av frågan om bostadssociala minimifordringar (…), (Stockholm 1921). En framställning om tidlös kvalitet, med människan som mått.

Sammanfattning

FVU anser att detaljplanen för Gunsta har många kvaliteter och att fler förbättringar gjorts:

* sänkta hushöjder i centrum
* placeringen av förskolorna och
* bättre tillvaratagande av naturvärden och trädinventering

FVU önskar att planen följs upp i bygglovsskedet genom att torgrum och byggnader i centrum ges en mer nyanserad gestaltning, samt att punkthusen ges en mer varierad volym, som också medger utblickar mot kullen bortom byggnaderna.

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                         Carl Erik Bergold

Föreningen Vårda Uppsalas yttrande avseende föreläggande i mål P 7406-21

Föreläggande mål P 7406-21
Svea hovrät Rotel 0603
Mark- o miljööverdomstolen
svea.hovratt@dom.se

Kvarteret Seminariets värde

 Folkskoleseminarieanläggningen som anlades för drygt 100 år sedan med sina högklassiga byggnader och sin historiska trädgårds- och parkanläggning, är inte opåverkad av tiden, men utgör en komplett helhet med alla sina delar bevarade. Den är därigenom unik i Sverige. Kvarteret har höga värden i byggnadsminnesklass, inte bara som trädgårds- och landskapsarkitektur med konstnärliga värden utan också som dokumentation av en historisk samhällspolitisk händelse, med stora socialt och pedagogiskt positiva konsekvenser för samhällsutvecklingen lång tid framöver.

Den centrala frågan som ställs i Mark- och miljööverdomstolens tidigare dom P 8800-13, 2014-03-24, sid. 17-21, lyder: Utgör kvarteret Seminariet riksintresse för kulturmiljövården?

Den frågan besvaras så starkt och entydigt jakande i domen att Föreningen Vårda Uppsala (FVU) och Svenska byggnadsvårdsföreningen (SBF) utgår från att kv. Seminariet, förutom att vara en del av riksintresset Uppsala stad, också i sig är ett riksintresse för kulturmiljövården och att det utgörs av den helhet som består av byggnader, park, trädgård och idrottsplats. Kvarteret Seminariet bedömdes också utgöra en av flera monumentala miljöer med offentliga byggnader.  Den då aktuella planen ansågs påtagligt skada riksintresset.

Som underlag för domstolens bedömning ligger utredningarna från Upplandsmuseet 2008 och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 2011.

I den riksintressebilaga som ingår i ÖP 2016 för Uppsala finns dock inte kv. Seminariet upptaget som eget riksintresse, vilket FVU finner anmärkningsvärt om än väntat med tanke på kommunens fortsatta arbete med den nu aktuella planen för bostadsbebyggelse i en del av kvarteret och Länsstyrelsens kompromissande med sin tidigare distinkta syn på helhetens betydelse för riksintresset.

Alltså, kv. Seminariet utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, som en del av riksintresseområdet för kulturmiljövården i Uppsala stad (C40), och det utgörs av den helhet som består av byggnader, park, trädgård och idrottsplan.

Synpunkter på Uppsala kommuns yttrande, aktbilaga 41

 Här sägs att, trots intrånget med ny bostadsbebyggelse, att de väsentliga delarna av anläggningen kommer att skyddas och bevaras. Vidare att läplanteringen, som nedvärderande oriktigt benämns granhäck, inte längre är avläsbar eftersom den glesats ur och till stora delar tagits bort. Det kulturhistoriska värdet av läplanteringen idag bedöms därför vara av mindre betydelse.

FVU anser inte att man i en anläggning som är ett riksintresse genom sin välbevarade helhet, kan peka ut delar av mindre värde på grund av att de har vanvårdats eller därför att den omgivande växande staden har förändrats, och därmed bebygga dessa delar under påstående att helheten bevaras.

Idrottsplanen med sin lä- och sortimentsplantering, i SLUs skrift benämnd det naturromantiska nordiska skogsbrynet är väsentliga delar i seminarieanläggningens komposition och skulle för alltid vara förlorade om planen förverkligas. Totalt omfattar de båda delarna ca 25 % av anläggningen, som om planen genomförs, inte längre skulle hålla det ursprungliga ytkravet på 4 ha.

I kommunens skrivning nämns inte alls problemen med en stor ny parkering, nybildade fastigheter kring rektors- och vaktmästarbostad och ett tänkt kafé, vilka säljs privat och kommer att splittra trädgårdsanläggningens helhet. Totalt privatiseras ca 30 % av anläggningen, vilket enligt FVU:s mening innebär påtaglig skada på riksintresset. Se den mer omfattande analysen av detta på sid 3-4 i FVU: s överklagande.

Synpunkter på Bonavas yttrande, aktbilaga 49

Här ger man sig också på lä- och sortimentsplanteringen, och kallar den en gles samling av gran och lövträd samt konstaterar att stora delar av läplanteringen försvunnit under årens lopp. Det stämmer, men detta har till stor del ägt rum under den tid NCC/Bonava och Genova ägt fastigheterna. Man åberopar alltså sin egen bristande vård av ett riksintresse för kulturmiljövården till stöd för att få vidta ytterligare skadliga åtgärder. Det är en allmän rättsgrundsats att ingen ska ha vinning av sina egna ogärningar. Planteringen kan dock återskapas med ledning av den dokumentation av anläggningen som finns.

Man hävdar också att de tillkommande bostadsbyggnaderna, där denna plantering och idrottsplatsen idag ligger, innebär en förstärkning av platsens kulturhistoriska värde som helhet – inte en skada. Det är ett häpnadsväckande påstående som FVU inte till någon del kan instämma i.

Synpunkter på Riksantikvarieämbetets (RAÄ) yttrande, aktbilaga 51

 Bland de handlingar som anges som underlag för myndighetens yttrande saknar vi Upplandsmuseets utredning från 2008 och SLUs från 2011. Om de inte ingått i granskningen måste RAÄ enligt FVU: s mening komplettera sin granskning.

FVU ser positivt på att RAÄ har beretts tillfälle att yttra sig och instämmer i många stycken med innehållet i yttrandet, utom på några avgörande punkter, framför allt slutsatsen att den tillkommande bebyggelsen inte innebär påtaglig skada på riksintresset och att inga av de mest centrala värdena i miljön, som utgör grunden för riksintresset, försvinner. FVU delar inte heller RAÄs uppfattning att möjligheten att förstå Seminariets ursprungliga funktion och utformning minskar endast i begränsad omfattning.

Här blir RAÄs bedömning av effekterna abstrakt och distanserat teoretisk. Man talar om huskroppar och deras gestaltning och om idrottsplanen som minskar i storlek. I själva verket blir förändringarna och intrånget dramatiska! Den generösa och tydligt avskilda lugna rumslighet som utgörs av idrottsplatsen ersätts med ett bostadskvarter som öppnar upp för sjudande aktivitet, drygt 100 lägenheter med 300 barn och vuxna som flyttar in. Hela den nordöstra delen av anläggningen öppnas för bil- och cykeltrafik, bostadsgårdar med sina ljud och sin belysning. Fönster som observerar, butik och restaurant. Mycket av detta innebär aktiviteter som tar ännu större ytor av anläggningen i anspråk. Den lilla bollplanen kommer snarast att upplevas som en lekyta gemensam för bostäderna och skolan som nu huserar i seminariebyggnaden. Enligt FVU kommer detta att påtagligt minska förståelsen för folkskollärarutbildningens verksamhet och miljö.

Idrottsplatsen är, tvärtemot vad RAÄ menar, ingen mindre viktig, perifer del av anläggningen. Den var i utbildningens pedagogik lika viktig som kunskapen om odling och botanik, och när kunskapen om idrott och fysisk fostran spreds över landet kom den att ha stor betydelse för idrottsrörelsens framväxt. Inramningen och storleken på idrottsplanen, anläggningens största rum, beskriver dess vikt.

Till skillnad mot RAÄ anser FVU, att de förändringar som detaljplanen kommer att medföra på ett av huvudelementen i anläggningen, idrottsplatsen med sin inramning av lä- och sortimentsplantering, innebär en irreversibel påverkan på en av de centrala delarna i helheten och därmed en påtaglig skada på riksintresset.

RAÄ tar inte heller ställning till problemen, som FVU påtalat ovan i anslutning till kommunens yttrande, med den nya stora parkeringen i kvarteret och de nya fastigheterna som säljs av privat och kommer att splittra helhetsupplevelsen av trädgårdsanläggningen.

Avslutningsvis

Avslutningsvis bör nämnas att i Guide till svensk landskapsarkitektur, Arkitektur Förlag AB 2013, nämns Seminariekvarteret bland Uppsalas fem sevärdheter, vid sidan av bl.a. Uppsala Botaniska trädgård med slottsträdgården samt Linnéträdgården och Linnémuseet. Detta visar på anläggningens värde som ett besöksmål i paritet med Botan och Linnéminnena, och vikten av att anläggningen bevaras oförvanskad i sin helhet för att kunna återställas i väsentliga delar. Restaurering/rekonstruktion är som sagt möjlig. Byggnaderna restaurerades i samband med tillbyggnaden på 1990-talet och skolverksamheten har kunnat flytta in i seminariebyggnaden utan några större ingrepp.

Dokumentation av trädgård, park och idrottsplats finns i form av plan, planteringsplan med växtförteckning, flygfoto från 1950 mm. Till det materialet har också lagts Upplandsmuseets Kulturhistoriska analys, 2016, som värderar de olika delarnas överensstämmelse med den ursprungliga anläggningen. Denna möjlighet till återställande ger anläggningen ett förhöjt värde. Metodiken och tekniken, trädgårdsarkeologin, finns och beskrivs bl.a. i Florensdeklarationen, antagen av ICOMOS 1982.

Sammanfattning

Inget i Mark och miljödomstolens dom eller i granskningen och analysen av aktbilagorna 41-42, 49-51, ändrar den uppfattning vi gett uttryck för i FVU:s och SBF:s tidigare överklaganden.

FVU anser att kvarteret Seminariet inte skall förvanskas utan bevaras och skyddas i sin helhet.

FVU anser att de förändringar som detaljplanens genomförande medför innebär en irreversibel påverkan på en av de centrala delarna i anläggningen, idrottsplatsen med sin inramning av lä- och sortimentsplanteringen. Förändringarna kommer också att påtagligt minska förståelsen för folkskollärarutbildningens verksamhet och miljö.

FVU anser vidare att åtgärder som stärker värdet i en del, inte i detta fall kan rättfärdiga att irreversibel skada orsakas på värdet i en annan del, och därmed på helheten, när det i dom konstaterats att just helheten är det karaktärsdrag som riksintresset skyddar. Med stöd i Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap 6 § andra stycket Miljöbalken), NFS 2005:17, där endast ”obetydlig” skada bedöms kunna accepteras utan att förorsaka påtaglig skada och där irreversibel påverkan med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset som regel anses utgöra påtaglig skada, anser FVU att detaljplanens genomförande skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. FVU anser därför att förslaget till detaljplan strider mot 3 kap 6 § miljöbalken och att kommunens beslut att anta detaljplanen bör upphävas.

I övrigt hänvisar FVU till sitt överklagande 2021-02-20 med bilagt utlåtande från Svenska byggnadsvårdsföreningen

Yrkande

Föreningen Vårda Uppsala yrkar att Uppsala kommunfullmäktiges beslut att anta förslag till detaljplan för kv. Seminariet, den 25 januari 2021, § 17, ärendenummer KSN-2019-0951, upphävs, och att Mark- och miljödomstolens dom i målet P 1743-21, av den 3 juni 2021 upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund PO Sporrong Eric Bylander
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot