Om oss

Vad är Föreningen Vårda Uppsala?

– FVU bildades 1961 för att främja en god stadsmiljö i Uppsala
– FVU vill värna om den klassiska uppsalamiljön men ser sedan 1990-talet hela kommunen som sitt arbetsfält
– FVU ser positivt på förnyelse men vill att den skall ske med hänsyn till stadens särprägel
– FVU vill bidra till ökad förståelse för vad som är karakteristiskt för just Uppsala
– FVU är ideell och partipolitiskt obunden

Hur arbetar Föreningen Vårda Uppsala?

– FVU arbetar främst genom skrivelser men också genom direktkontakter med berörda instanser
– FVU bereds genom remisser från kommunen regelbundet tillfälle att påverka förekommande ärenden
– FVU verkar också genom arrangemang av olika slag som t ex debatter och föreläsningar samt visning av aktuella objekt och miljöer
– FVU anordnar varje år ett årsmötesprogram samt tillställer i början av hösten medlemmarna ett brev med
uppgifter om kommande arrangemang
– FVU:s styrelse utför arbetet. Medlemmarna påverkar genom kontakter med styrelsen
– Fler medlemmar ökar Föreningens slagkraft.
– Bli medlem i FVU!

Om Föreningens rätt att överklaga detaljplanebeslut

Föreningen Vårda Uppsala har genom dom i Mark- och miljödomstolen tillerkänts rätt att överklaga detaljplanebeslut. Bakgrunden är att Länsstyrelsen 7 nov 2012 beslutade att avvisa FVU:s överklagande av kommunens beslut att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö. Föreningen överklagade detta beslut till Mark- och miljödomstolen, som i sin tur den 7 dec 2012 undanröjde Länsstyrelsens avvisningsbeslut och tillerkände föreningen rätt att överklaga kommunens beslut om antagande av detaljplan. Som skäl för beslutet konstaterar domstolen att föreningen bland sina stadgade ändamål har ett sådant miljöskyddsintresse som förutsätts enligt Miljöbalken (16 kap 13 §) och att föreningen allså skall ha rätt att överklaga detaljplanebeslut.

Vilka drag är karakteristiska för Uppsala och värda att värna om?

Staden på slätten: Ett särdrag för Uppsala är den oförmedlade övergången mellan stad och slättland. Detta kännemärke är idag hotat och till en del utplånat genom Uppsalas kraftiga expansion under senare år. FVU är sedan lång tid tillbaka intensivt engagerad i frågan om slättlandets bevarande åt framtiden. Hjälp till att bevara det som är kvar av slätten!

Stadsprofilen: Ett annat men föregående närliggande särdrag är stadens profil med domkyrkans spiror och slottet som karakteristika. Den vill vi se och njuta av också i framtiden. Att enligt tidens mode skapa “landmärken” som konkurrerar med den klassiska profilen eller som det ofta uttrycks, “sätta staden på kartan”, är missriktad omsorg och uttryck för svagt självförtroende å stadens vägnar. Uppsala finns  “på kartan” sedan tidig medeltid och behöver över huvud taget inte självhävdande åtgärder av detta slag. Profilen med domkyrkan och slottet är klassisk och bör inte störas!

Den måttliga skalan: Ett tredje särdrag är bebyggelsens måttliga skala, vilken gör Uppsala till en ljus, trivsam och mänsklig miljö att vistas och bo i. I Uppsalas innerstad har bebyggelsen tack vare lokala bestämmelser bibehållit hushöjder anpassade till gatubredden, vilket medger ljusa och trivsamma gaturum. En stor stad med med mänskliga mått är något att vara stolt över!

Vilka ärenden har varit aktuella på senare år? Vilka är det idag?

Bland de frågor som präglat Föreningens verksamhet under de senaste två decennierna har den kanske främsta rört trafiken förbi och genom staden. Bärbyledens förlängning och anslutning till den nu fullbordade nya E4 har förhoppningsvis gjort en “västerled” av vad slag den vara månde onödig samt bidragit till att minska trafiktrycket på centrala staden, där gator som t ex Luthagsleden tidigare var hårt utnyttjade. Föreningen har med tanke på den sårbara innerstadsmiljön också verkat för utbyggd kollektivtrafik. Helst skulle föreningen se en satsning på spårbunden trafik  med början snarast möjligt. Ett utbyggt spårvägsnät skulle dock på vissa håll behöva kompletteras med förbindande busslinjer. Spårtaxi är som föreningen ser det inte användbart annat än i mycket begränsad utsträckning, t ex mellan Resecentrum och Boländerna. Vad gäller biltrafik inom staden bör centrum kunna nås också med bil. Att centrum förblir en levande handels- och boendemiljö är viktigt. Det bör därför också vara möjligt att ta sig till Stora Torget med kollektiva transportmedel. En lösning av frågan om kollektivtrafiken är angelägen och bör prioriteras.

Bland de mer fundamentala ärenden som föreningen sedan 1990-talet driver är frågan om kransorternas roll i stadsbyggandet. Denna fråga har trots aktiva ansträngningar från föreningens sida ännu inte förmått väcka det nödvändiga intresset bland politiker och planerare. De problem som ligger i botten för föreningens åsikter i denna fråga är främst behovet av nya bostäder i ett växande Uppsala och den dagliga trafiken mellan dessa sovstäder och staden, en trafik som i dagens läge till stor del måste ske med bil och är till förfång för stadsmiljön. Föreningens linje är, att kransorterna  bör byggas ut ytterligare med varierande boendetyper och göras attraktiva för boende genom trivsamma och fungerande centra som tillhandahåller den service som ett någorlunda självständigt fungerande samhälle måste ha. Goda kollektivförbindelser mellan dessa samhällen och Uppsala måste, om de inte redan föreligger, tillkomma, gärna som ett första steg. På så vis kan man bidra till att åtgärda det utökade behov av bostäder som befolkningsökningen skapat. Men utan att en väl fungerande kollektivtrafik ställs i utsikt kommer inte det befolkningsunderlag som skall bära denna utbyggnad till stånd. En fortsatt utbyggnad av Uppsala stad åt olika håll över i odlingshänseende dyrbart och kulturhistoriskt sett till stora delar omistligt slättland kan inte få fortsätta. Inte heller bör de lungor som Stadsskogen, Lunsen och Nåsten utgör tas i anspråk för utbyggnad. Förtätning inom staden kan tillämpas till en viss gräns men får inte innebära en miljömässig försämring av redan befintlig boendemiljö. Inte heller bör den ske genom att stadens parker och dess andra grönområden tas i anspråk.  En utbyggnad av ett antal väl valda kransorter enligt ovan med varierande slag av boendeformer samt kanske också  förläggande till dessa orter av en del arbetsplatser skulle på sikt kunna innebära en lösning av Uppsalas nu sedan länge stora behov av ett ständigt utökat antal bostäder och samtidigt innebära ett lyft i flera hänseenden för dem som redan bor i dessa orter. Snabba, täta och miljövänliga trafikförbindelser till aktuella orter är som nämnt en förutsättning för ovanstående lösning. Det är i den änden man måste börja.

Föreningen har också genom åren haft att ta ställning till enskilda ärenden av varierande slag. Bland lyckade insatser i gången tid kan nämnas, att föreningen stoppade planerna på biltrafik genom Skytteanska trädgården (1964) och att föreningen tillsammans med en grupp för Saluhallens bevarande lyckades hindra att den revs eller fick annan användning än handel, vilket var de två alternativ som var aktuella (1974-82). Särskilt glad var föreningen åt att kunna hindra rivningen av Villa Åsen i Kåbo, Frithiof och Ann-Marget Holmgrens “hem med de öppna dörrarna”, och därtill kunna leverera förslag till hur den skulle kunna bevaras och komma till sin rätt med den nya funktion som Universitetet tänkt sig. På dess plats var det tänkt att bostäder för gästforskare skulle uppföras (1977–80). Och så blev det men med en bevarad Villa Åsen i centrum. Tyvärr hade föreningen inte samma framgång i sin kamp för att förhindra exploateringen av angränsande kvarter vid Villavägen med samma typ av stora stadsvillor i parkliknande omgivning, unika till typen i Uppsala.

Under rivnings- och nybyggnadsvågen på 1960–70-talen var den ovärderliga bebyggelsen kring Övre Slottsgatan i fara. Föreningen bistod Ö Slottsgatans byalag (bildat 1971) i deras kamp för miljöns bevarande. Allt blev inte kvar men det nya infogades varsamt och atmosfären bevarades.

Andra miljöer som föreningen sedan länge håller ögonen på är Odinslunds framtida utformning och kv Seminariet med tillhörande park. Nämnda ärenden utgör endast exempel. Det gångna årtiondet har varit en period av intensivt arbete för föreningen, då tiderna gynnat byggnadsverksamhet och kommunens aktivitet på detta område i intensitet påmint om 1960- och 70-talen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *