Överklagande av Uppsala kommuns beslut angående detaljplan för Börjetull 2017- 000287

Till Mark- och miljödomstolen
För kännedom till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har som ideell förening enligt 16 kap 13§ miljöbalken talerätt enligt 13 kap 12§ PBL.

Föreningen har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till huvuddragen i rubricerad. detaljplan: ambitionen att skapa eller förstärka stadsnoden som etablerats vid Mimmi Ekholms plats, de nya bostäderna som tillsammans med Galdermas industribyggnader bildar en eftersträvansvärd blandstad, ansatsen till kvarterspark i den östra delen med kopplingar till grönstråk längs Librobäcken och Fyrisån och de nya gång- och cykelbroarna.

Men FVU har också påtalat allvarliga brister i planförslaget utifrån de kvalitetskrav som ställs på den planerade och byggda miljön i kommunens beslutade arkitekturpolicy, Arkitektur i Uppsala. Krav som man säger sig ha utgått ifrån och beaktat vid arbetet med planen.

I utlåtande granskning 2 framförs kritik mot 11-våningshuset. Även Länsstyrelsen har visat betänkligheter. Kritik framförs också mot de alltför små förskolegårdarna, bl. a. från kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Då planen antogs i kommunfullmäktige reserverade sig 19 personer också mot detta. Slutligen påtalas det bristande solljuset på dess trånga gårdar, särskilt i kvarteren längs Fyrisvallsgatan, samt problematiken med att de boende här måste ta de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av saneringen av en tidigare deponi.

Skäl för överklagande

Obalans i planens delar ger stora skillnader i livsmiljöns kvaliteter.
Planen är inte genomarbetad utan har stora brister ur ett medborgerligt rättviseperspektiv. Kvarteren i områdena 1 och 7, mellan Fyrisvallsgatan, Börjegatan, Seminariegatan och Vallongatan, är missgynnade, då de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor som samtliga andra kvarter har, där en godsida vetter mot park eller parkstråk. Bebyggelsen centralt i område 1 och 7 blir en regelrätt ”bakgårdsmiljö”, och gårdarna här ligger längst ifrån parker och parkstråk. De omges dessutom av de hårdast trafikerade gatorna.

Jämför här med en av Arkitekturpolicyns portalparagrafer som avslutas: ”Den byggda miljön skall utformas utifrån väl definierade arkitektoniska visioner”.

FVU anser att först om det instängda kvarteret, enligt bild 1, helt eller delvis görs om till kvarterspark, som då via fastigheten 9:2,”Skeppet”, bildar en sammanhängande stor kvarterspark, uppfylls kravet på konsekvens i visionen och därmed den kvalitet Arkitekturpolicyn avser. Den säger vidare: ”Att förtäta och bygga urbant samtidigt som gröna värden tillgodoses ska inte ses som en motsättning utan som en möjlighet och utmaning”.

I Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande sägs att en stadsnod skall ha hög koncentration av bebyggelse men det får ju inte motivera en tätare och mörkare och därmed sämre boende- och vistelsemiljö. Lika tveksamt är det att saneringen av deponin skall kräva en högre exploateringsgrad med sämre boendemiljö som följd.

Byggnadshöjder, sammanhang, skala. God livsmiljö, dagsljus, solljus.
Hänsyn tas inte till platsen. Bebyggelsen längs Fyrisvallsgatan är till övervägande del 4 – 5 våningar, de nya byggnaderna mot denna gata bör ha samma höjd.  Dels för att skapa ett harmoniskt gaturum men också och framför allt för att ge ökat dagsljus och solljus åt bakomliggande gårdar. Särskilt då i hörnet Börjegatan där de högsta husen ligger mot söder.  Mot norr och industribyggnaderna kan 6 – 7 våningshusen vara motiverade. När det gäller de för god livsmiljö och integration så viktiga bostadsgårdarna saknar vi dem i uppräkningen i Arkitekturpolicyns andra portalparagraf: ”Byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. Som en följd därav läggs intresset i planen på gatubild före gårdsrum. Solstudierna som visar på klara brister och mörka gårdar avfärdas med att Boverket inte ställer krav på mängden solljus. Uppsala måste i så fall ställa sina egna krav för att leva upp till Arkitekturpolicyn, sid 25: ”I Uppsala skall goda, trygga och attraktiva miljöer skapas. Bostäder som har stora boendekvaliteter med ljusa gårdar och utblickar.(…). Möjlighet till sol och ljus till bostäder, gårdar och vistelsemiljöer är mycket viktigt för vår livskvalitet och i det växande Uppsala blir det ännu viktigare”.

Hushöjden mot Fyrisvalls- och Börjegatorna motiveras också som skydd mot buller från de starkt trafikerade gatorna. Ett femvåningshus dämpar bullret lika effektivt som ett sexvånings. I en snar framtid kan bullerproblemet vara borta medan behovet av ljus och sol består. I dag gör man solstudier mellan vår- och höstdagjämningarna. Med hänsyn till den pågående klimatförändringen sträcks utevistelsetiden ut till att omfatta mars och oktober med ännu flackare solinfall och därför blir sol- och dagsljusförhållandena på gårdarna än viktigare.

11-våningshuset, hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet. Skala.
I hörnet Fyrisvallsgatan– Seminariegatan visar planen en accentbyggnad i 11 våningar. FVU har i sina tidigare skrivelser varit starkt kritisk till denna med hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet, vilket också betonas i Arkitekturpolicyn. 11-våningshuset stör bilden av domkyrkan från en av de siktlinjer man värnar i planeringen, vilket också länsstyrelsen påtalat. FVU anser på goda grunder att den efterfrågade accenteffekten nås med en byggnad i 8 våningar, i ett stadsrum där all annan bebyggelse har höjden 4 – 5 våningar. Särskilt om hushöjden i planen justeras till 5 våningar mot Fyrisvallsgatan, se bild 2.

Arkitekturpolicyn slår fast, sid 19:” Höga hus ska kunna motiveras utifrån ett verkligt behov och en analys av vad de kan tillföra till stadsmiljön och stadssilhuetten och endast projekt av särskilt hög arkitektonisk kvalitet och som reellt tillför nya och stora värden skall kunna prövas i centrala Uppsala”.

FVU finner att ingen av dessa förutsättningar gäller här eftersom den avsedda effekten kan uppnås med en lägre byggnad som inte står i konflikt med stadens silhuett.

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis och med beaktande av vad som ovan anförts, att detaljplanen för Börjetull planen på grund av sina stora brister ska dras tillbaka, att den ska omarbetas samt bättre anpassas till staden och platsen och till vad som i övrigt läggs fast i kommunens Arkitekturpolicy.

 För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                      PO Sporrong                   Carl Erik Bergold

Ordförande                               Vice ordförande              Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.