2025–10–31

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

I det växande Uppsala har innerstadens utbredning länge varit densamma. Föreliggande Detaljplan för Gärdets bilgata, som väl kanske egentligen borde ha hetat Detaljplan för del av Vaksalagatan, visar emellertid att något nu håller på att hända. Längs Vaksalagatans nordvästra sida, mellan Torkelsgatan och Tycho Hedéns väg, föreslås en rad bostadshus i fem våningar med innerstadskaraktär och inslag av verksamheter i bottenvåningarna. Ambitionen är att Vaksalagatan, den stora infartsvägen till Uppsala österifrån och en av de fyra huvudaxlarna i Drottning Kristinas stadsplan från 1643, ska bli ett tydligare och mer levande stadsstråk och att fler invånare ska kunna bo centralt.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) välkomnar denna ambition. Den kanske största utmaningen blir dock att balansera önskemålet om en storskaligare bebyggelse och ett tydligare stadsrum längs Vaksalagatan med de konsekvenser det kommer att få för det befintliga låghusområdet på andra sidan Gärdets bilgata. Tvåvåningshusen, ritade av Stig Ancker och byggda i början av 1960-talet som en föregångare till miljonprogrammet, hade då en förväntad livslängd på femtio år. Idag, sextio år senare, står husen fortfarande kvar och har dessutom genomgått en omfattande upprustning. Området är också utpekat som en särskilt värdefull kulturmiljö inom riksintresset Uppsala stad, C 40 A.

För de som idag bor längs Gärdets bilgata, kommer planens genomförande att innebära en märkbar förändring i miljön, med negativa konsekvenser i form av ökad insyn, färre soltimmar, sämre dagsljus och långa slagskuggor, särskilt vintertid. Att parkeringsplatserna kommer att försvinna innebär naturligtvis ytterligare en starkt negativ faktor för dem som är bilberoende. Kanske är detta omständigheter som i det långa loppet ändå får anses acceptabla med hänsyn till det centrala läget, vilket inte hindrar att man bör försöka minimera skadeverkningarna så långt som möjligt. Betongstomme istället för trästomme skulle exempelvis kunna ge lägre nockhöjder, och de som redan bor i området skulle kanske kunna få vara med och dela på parkeringsplatserna i det nya underjordiska garaget.

Synpunkter i övrigt:

1. Detaljplanen har många förtjänster när det gäller hur man tänker ta sig an den nya bebyggelsen, som när det gäller entréer och markerade bottenvåningar med mera. Däremot är det vår bestämda uppfattning att de båda punkthusen bör utgå. Punkthuset som byggnadstyp hör förorten eller ytterstaden till, och passar därför inte in i ett koncept för innerstadsbebyggelse.
2. Efterfrågan på affärs- eller verksamhetslokaler i liknande lägen är ofta låg, samtidigt som de är avgörande för att bebyggelsen ska uppfattas som ”innerstad”. Det är därför positivt att detaljplanen föreskriver att husen även ska innehålla verksamheter, och de hörnlägen som anges i planen känns logiska. En annan lösning skulle kunna vara som i kv. Håkan på andra sidan Torkelsgatan, med fristående bostadshus sammankopplade med envåningslängor innehållande verksamheter av olika slag. Då skulle man delvis ta ner den nya bebyggelsen på samma nivå som den befintliga längs Gärdets bilgata, samtidigt som man släppte in sol och dagsljus genom glappen mellan husen. Ett upprepande av konceptet i kv. Håkan skulle dessutom ge gatan en egen identitet.
3. Mötet mellan den nya och den gamla bebyggelsen i kv. Fjolner vid Torkelsgatan bör studeras noga. Punkthuset bör utgå och ersättas av ett bostadshus liknande de övriga. Kanske borde man här gå ner till fyra våningar för att få till en mjukare övergång.
4. De nya vistelseytorna längs Gärdets bilgata kommer inte bara att bli väldigt små, de kommer också att ligga ofördelaktigt till ur klimatsynpunkt, trots eftermiddagssol sommartid. Därför skulle vi gärna se att rivningstomten i kv. Kvarnluren reserveras för en lekplats och en liten kvarterspark i stället för ett mobilitetshus. Även om klimatförhållandena inte heller här kommer att bli optimala, kommer de dock att bli avsevärt bättre än på andra sidan gatan.
5. Det är också viktigt att trottoaren längs Vaksalagatan ges en bredd och en utformning som andas innerstad. De tillkommande målpunkterna i form av verksamheter tror vi också bör vara tillgängliga med bil. Det vore därför önskvärt om bilburna kunder kunde ges möjlighet att stanna till eller parkera en stund.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ,Ordförande
Tomas Klang, Ledamot
Carl Erik Bergold,  Ledamot

2025-10-30

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som har varit utsänt för granskning och avstyrker att förslaget förs fram till antagande.

Grunderna för vår avstyrkan

FVU stödjer tanken om att komplettera den enligt översiktsplanen prioriterade tätorten Almunge med ytterligare bostäder. Detta för att erbjuda fler bostäder i denna kommundel, stärka den lokala servicen och säkra ett underlag för en frekvent kollektivtrafik.

Kommunens översiktsplan, ÖP16, uttrycker höga ambitioner för de prioriterade tätorterna, ambitioner som FVU ställer sig bakom. Orterna ska utvecklas som inbjudande och levande lokalsamhällen, med ett varierat bostadsutbud, korta avstånd inom orten, närhet till omgivande natur, landsbygd och goda pendlingsmöjligheter. De prioriterade tätorternas olika delar ska utvecklas mot att vara sammanlänkade i ett nät av trafiksäkra gång- och cykelstråk. Stråken ska ha kopplingar till hållplatser för kollektivtrafik, servicefunktioner och målpunkter för rekreation och friluftsliv, inom och utanför orten.

Det nu framlagda detaljplaneförslaget lever inte upp till de i ÖP16 angivna ambitionerna. Bristen på sammanhang med övriga delar av Almunge är uppenbar, området ligger perifert i orten med långa avstånd till befintlig bebyggelse och etablerad service. FVU saknar en redovisning av hur Almunge är tänkt att utvecklas över tid och hur det nu framlagda planförslaget passar in i en sådan bild. Den föreslagna bebyggelsen uppvisar ett innehåll liknande det befintliga och bidrar därför inte till att ett bredda utbudet av boendetyper. Organiseringen av villabebyggelsen är ordinär och utformningen av flerbostadshusen kan inte ses som inbjudande. Planförslaget bör därför inte föras vidare till antagande.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande 
Bo Aronsson, vice ordförande

2025-xx-xx

Till Högsta domstolen
E-post: hogsta.domstolen@dom.se 

Beslut som överklagas

Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) beslut 2025-10-02 att inte ge prövningstillstånd i mål nr P 6985-25 avseende förslag till detaljplan för del av kvarteret Ubbo i Uppsala kommun. 

Yrkande 

Undertecknade föreningar begär prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD) avseende överklagande av förslag till detaljplan för del av kvarteret Ubbo i Uppsala kommun. 

Skäl till prövning av Högsta domstolen föreligger för att 

• det finns anledning att betvivla riktigheten av det beslut som mark- och miljödomstolen har kommit fram till
• det är av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol

Våra skäl utvecklas enligt nedan. 

Skäl för HD att pröva ärendet

Förslaget till detaljplan för kvarteret Ubbo/Odinslund avser ett av Uppsalas och hela landets kulturhistoriskt och historiskt mest värdefulla och känsliga kulturmiljöer i Uppsala gamla stadskärna. Uppsalas gamla stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken, Uppsala stad [C 40 A]. Inom hela stadskärnan klassas även all mark med dess kulturlager som fornlämning enligt kulturmiljölagen. Kvarteret Ubbo/Odinslund utgör urgammal historisk mark mitt mellan Uppsala slott, domkyrkan och Carolina Rediviva, d.v.s. i hjärtat och brännpunkten av det historiska Uppsala. Namnet Odinslund antyder inte minst hur den äldre svenska historieskrivningen och traditionen tillskriver platsen ett urtima forntida ursprung. Kvarteret ansluter till processionsvägen i stråket mellan slottet och domkyrkan och användes för de ceremoniella kröningarna av monarker under flera århundraden. 

Här föreslås ny bebyggelse för hotell m.m. i två respektive fyra våningar. Ett av få bevarade gårdshus från 1700-talet måste rivas. Den moderna bebyggelsen intill processionsvägen skulle utgöra ett påfallande inslag i den idag glesa och oregelbundna bebyggelsebilden och innebära en kraftig kontrast mot den i övrigt mycket äldre bebyggelsen från medeltiden till början av 1900-talet. De nya byggnaderna skulle också bryta vyn mellan domkyrkoområdet och Carolina Rediviva. Härigenom skulle läsbarheten av den historiska miljön avsevärt försvåras.

Riksantikvarieämbetet har utförligt redovisat att planförslaget kommer att medföra påtaglig skada på riksintresset, vilket strider mot miljöbalken 3 kap 6 §. Riksantikvarieämbetet anför sammanfattningsvis: ”Den tillkommande bebyggelsen kommer sammantaget att dölja den befintliga bebyggelsen och introducera en annan skala, ett främmande formspråk och en annan planstruktur som sammantaget raderar och försvårar läsbarheten av de ovannämnda uttrycken som ligger till grund för utpekande av riksintresset. Sammantaget uppstår därmed påtaglig skada på riksintresset.”

Planförslaget har också avstyrkts av annan expertis. Upplandsmuseet, Statens fastighetsverk, Svenska kyrkan, Uppsala kulturnämnd och undertecknade ideella föreningar vars ändamål är att värna kulturarvet. 

MÖD har inte meddelat prövningstillstånd trots ärendets stora vikt och trots att mark- och miljödomstolens (MMD) beslut uppenbart baseras på felaktiga och lagstridiga grunder enligt följande.

• MMD hänvisar till att länsstyrelsen tillstyrkt planförslaget då ”länsstyrelsen förväntas ha tillgång till den särskilda sakkunskap som behövs för bedömning av frågor om kulturmiljö”. MMD negligerar således att rikets högsta myndighet för kulturmiljövård har motsatt uppfattning med hänsyn till bedömd påtaglig lagstridig skada på riksintresset. 
• MMD motiverar rivningen av det kulturhistoriskt värdefulla gårdshuset med att planen ”syftar till att skydda de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i övrigt inom området samt att uppföra tre nya byggnader med hög arkitektonisk kvalitet…”. MMD:s motivering är lagstridig eftersom ett beslut om rivning av en kulturhistoriskt värdefull byggnad aldrig kan motiveras med åtgärder som avser andra byggnader. 
• MMD avvisar skyldigheten att tillgodose riksintresset med formuleringar som att ”riksintresset är övergripande och inte definierat på ett entydigt sätt”. I motsats till vad MMD påstår är det flera tydligt angivna uttryck för riksintresset som påverkas, vilket Riksantikvarieämbetet utförligt motiverat i sitt yttrande.
• MMD hänvisar till att Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets allmänna råd om påtaglig skada på riksintresset (endast obetydlig skada kan tillåtas) ”inte är bindande”. MMD tycks felaktigt se myndigheternas tolkning av begreppet påtaglig skada som ett hinder i stället för ett stöd för besluten. 

Sammanfattningsvis vill undertecknade påtala att MMD:s beslut vilar på olaglig grund, vilket lett till en felaktig dom samt att MÖD mot den bakgrunden borde ha tagit upp överklagandet  till ny prövning. Eftersom ärendet handlar om ett kulturarv av omistligt kulturhistoriskt värde av stor betydelse nationellt, och även internationellt, råder synnerligen starka skäl för att en ny prövning är motiverad. 

Undertecknade föreningar konstaterar i många ärenden att riksintressen inte ses som en resurs, utan snarare som ett hinder för exploateringsintressen som främjas av både kommun och byggherre. I processerna saknas en objektiv bedömning av projektens konsekvenser för uttrycken för riksintressen. Detta är ett allvarligt systemfel som bland annat innebär att innebörden av begreppet påtaglig skada urholkas i strid med avsikten enligt lagregeln. Eftersom det råder stor risk för att domen får en starkt prejudicerande effekt finns det även av denna anledning starka skäl för en ny prövning.  

2025-09-23

Till plan- och byggnadsnämnden och kommunrevisionen i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anmäler härmed misstänkt olaga byggande utmed Vårdsätravägen. De arbeten som utförs består till stor del av en omfattande sprängning i sluttningen söder om Vårdsätravägen. De omfattande schaktningarna medför betydande ändringar av marknivåerna, vilket kräver marklov (förändring större än 0,5 meter). Något sådant har enligt uppgift inte lämnats för de nu pågående arbetena, inte heller för de tidigare utförda arbeten utmed Hugo Alfvéns väg där marknivåerna ändrats väsentligt.

Enligt skyltar och informationsmaterial utför kommunen förberedande arbeten inför byggande av spårväg. Budskapet är att det handlar om ledningsomläggningar som behöver göras även om det skulle byggas körfält för så kallad BRT. Därmed skulle arbetet inte behöva avvakta en lagakraftvunnen detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka B.

FVU menar att detta är en felaktig slutsats relativt gällande regelverk. Delar av det arbete som nu utförs och som tidigare har utförts utmed Hugo Alfvéns väg har inte handlat om ledningsomläggningar. Det har omfattat nedläggning av nya elkablar för strömförsörjningen av den framtida spårvägen. Dessa ledningar behövs inte för ett BRT-system. Detta visar att arbeten utförs som rätteligen skulle ha avvaktat en lagakraftvunnen detaljplan. Fortsätt läsa →

2025-09-23

Till Mark- och miljödomstolen i Nacka

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed rubricerat beslut och yrkar att mark- och miljödomstolen upphäver detsamma tillika Uppsala kommuns beslut att lämna bygglov för spårvagnsdepå (PBN 2024–002728).

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och som i september 2025 har 162 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom föreningen utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för vårt yrkande

Det finns inte stöd i PBL för att ge ett villkorat lov.

FVU menar att länsstyrelsens beslut är felaktigt. Den av länsstyrelsen åberopade skrivningen (prop. 1990/91:146 s. 52) avseende förutsättningarna för att kunna ge ett villkorat lov är tydlig. Lagstiftaren skriver på samma sida:

”Jag vill emellertid understryka betydelsen av att utnyttjande av möjligheten till villkorade lov begränsas till fall i vilka någon konflikt om planbeslutet inte föreligger.”

Det kan knappast sägas tydligare. I det nu aktuella ärendet råder ett antal uppenbara konflikter kopplade till det planbeslut som kommunen tagit avseende den planerade spårvagnsdepån. De huvudsakliga konfliktlinjer som föreligger framgår av FVU:s överklagande i detaljplaneärendet (se bifogade handling, daterad 2024-07-12, mål nr P 6000–24). Fortsätt läsa →