2022-12-19

Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2022-11-24 (PBN 2017 000074) att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med  yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap.  12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell  förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats,  bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas.

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta  tingsrätten i sig.

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Riksintresset och de kulturhistoriska värdena har inte beaktats

I rapporten Uppsala stad C 40 A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat  kunskapsunderlag, (Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1) framhålls att det är angeläget att  byggnaderna inom riksintresseområdet kan fortsätta att brukas med beaktande av deras särart  och kulturhistoriska värde. Vidare sägs att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer  bidrar till upplevelsen och förståelsen av stadens utveckling.

Inom planområdet finns ett före detta tingsrättshus som tidigare har bedömts ha ett så högt  kulturhistoriskt värde att det motsvarar kravet för byggnadsminnesförklaring. Att en sådan  förklaring inte skett beror enbart på att fastighetsägaren inte har lämnat sitt medgivande.  Länsstyrelsen framhåller i det nu aktuella planärendet att det före detta tingsrättshuset väl  motsvarar uttrycken för riksintresse C40A Uppsala stad och att ett genomförande av  detaljplanen skulle skada byggnadens höga kulturhistoriska värde. Samtidigt säger man att ett  genomförande av detaljplanen inte riskerar att väsentligt skada riksintresset för  kulturmiljövård. FVU finner det anmärkningsvärt och gör en annan bedömning. Även om den  aktuella planen är begränsad till sin omfattning bidrar den tillsammans med effekterna av  andra planer (exv. den nu aktuella detaljplanen för del av kvarteret Bredablick, diarienummer  PLA 2012-020195) att sammantaget påtagligt skada riksintresset, varför beslutet att anta den  nu aktuella detaljplanen bör upphävas.

FVU har i yttranden i samband med samråd och granskning framfört konstruktiva synpunkter  på hur planförslaget enligt föreningens mening kan bearbetas för att tillgodose riksintresset  och de kulturhistoriska värdena.

Planen är av principiell betydelse varför den bör prövas av kommunfullmäktige

Frågan om hur riksintresset C40A Uppsala stad ska tillämpas vid detaljplaneringen inom  riksintresseområdet är en fråga av principiell art. Det framgår bland annat av de synpunkter  som kommit fram vid samråd och granskning (se granskningsutlåtandet) och av vad vi  framhållit i föregående avsnitt. FVU konstaterar vidare att plan- och byggnadsnämnden är  oenig med kulturnämnden eller i varje fall inte har beaktat de synpunkter och argument som  denna nämnd har framfört. Enligt granskningsutlåtandet har även miljö- och  hälsoskyddsnämnden framfört synpunkter som inte har beaktats av plan- och  byggnadsnämnden. FVU drar därmed slutsatsen att plan- och byggnadsnämnden har frångått  bestämmelserna i 5 kap. 27 § plan- och bygglagen, varför beslutet att anta detaljplanen bör  upphävas.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Bo Aronsson, styrelseledamot

2022-12-09

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planen och anser att den har stora
kvaliteter för förskoleverksamheten. Byggnadens placering på tomten och dispositionen av
utemiljön är bra. Vi uppskattar att normen 40 m2 per barn tillämpas. FVU har dock vissa
tveksamheter inför storleken på förskolan, antalet barn blir mycket stort i den planerade
verksamheten.
Förskoletomten innehåller ett trevligt parti naturmark. Sådan mark är svår att nyskapa enligt gällande regler för förskolors lekmiljö. Ansträngningar bör därför göras för att i största möjliga omfattning bibehålla naturmarken. Den utgör en stimulerande lekmiljö och minskar kostnaden för underhåll av planerad mark.
Framför allt är vi principiellt kritiska till att parkmark tas i anspråk för byggnation. Särskilt i en tid då det ofta sker, då många stora träd skattas åt förgängelsen i samband med
exploatering, som i kv. Seminariet eller i Östra Sala Backe, och då stora träd i många alléer i staden tas ner utan att ersättas.
Den bristande respekten för den i gällande detaljplan fastlagda parkmarken visar på en risk
för att också den återstående parkmarken i framtiden kommer att ianspråktas, vilket skulle
kunna medföra en allt för intensiv förtätning av området som helhet. En god förskolemiljö
kan också komma att äventyras om det i framtiden ses som möjligt att uppföra bostäder på en del av den nu föreslagna, till synes rymliga tomten. Föreningen förordar därför en
utformning för förskolan som långsiktigt säkrar det utrymme som nu reserveras för denna
verksamhet.

Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Per Hedfors, styrelseledamot

Uppsala 2022-12-08
Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed Uppsala kommunfullmäktiges beslut 2022-11-07 (KSN-2021-03376) att godkänna detaljplanen för del av kvarteret Bredablick i Uppsala kommun i enlighet med plan- och byggnadsnämndens beslut 2022-04-28 med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

Antagande av detaljplanen är lagstridigt med följd att beslutet därom ska upphävas av främst och i huvudsak följande skäl:

• Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset.
• Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag.

Dessa delvis sammanhängande skäl för upphävande, vilka utvecklas i det följande, görs gällande utan inbördes rangordning.

Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset

Planområdets läge inom den centrala staden och inom riksintresseområdet för kulturmiljövården  har inte beaktats på rätt sätt. Rätt beaktat innebär intrånget som den föreslagna byggnaden utgör ett hinder mot antagande av detaljplanen, eftersom planens genomförande påtagligt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset. Denna påtagliga skada består i att läsbarheten för stadens siluett försämras genom att den tio våningar höga byggnaden blir synlig i vissa viktiga vyer och sätter en ny, kraftigt försämrande standard för intrångsbedömning avseende bebyggelse som framöver kan komma att föreslås.

Ett intrång, som det aktuella, ska inte betraktas separat utan hänsyn ska tas även till kumulativa effekter. Sådana kan uppstå genom samverkan inte endast med andra, tidigare eller nutida utan också framtida intrång. Riksantikvarieämbetet har i sin bedömning inte tagit hänsyn till kumulativa effekter (jfr redovisningen under rubriken Stadsbild och kulturmiljö i planbeskrivningen, s. 46 ff.)

Vad det närmare bestämt handlar om är att avsett skydd inte kan upprätthållas, när något intrång väl har börjat tillåtas. Ett första intrång kommer nämligen att utgöra argument för nästa och så vidare tills skyddet har kommit att visa sig vara helt illusoriskt. Redan i den aktuella planbeskrivningen kommer detta sätt att argumentera till uttryck när det där uttalas angående Linnéträdgården (s. 46):

Studier har även gjorts av påverkan på stadssiluetten från andra strategiska platser i staden såsom från Linnéträdgården och från slottets utsiktspunkter. Slutsatsen är att påverkan på stadens siluett är liten eller obetydlig. Undantaget är Linnéträdgården varifrån byggnaden kommer att bli synlig i fonden sett mot orangeriet. I fonden finns dock redan idag nytillkommen kvartersbebyggelse i 4-5 våningar. Byggnaden inom kvarteret Bredablick komme[r] att utgöra ett bakomliggande, högre tillägg, till detta.

Om just Linnéträdgården uttalas tidigare i planbeskrivningen (s. 16): ”Planområdet ligger i närhet till Linnéträdgården som är ett statligt byggnadsminne. Orangeriet i Linnéträdgården är även Q-märkt. Vid ny bebyggelse eller tillägg i Linnéträdgårdens omgivning ska dess mycket höga kulturvärden beaktas.” Det sistnämnda framgår på s. 77 i Uppsalas innerstadsstrategi – Stadsliv i mänsklig skala 2016 som är en del av översiktsplanen. Därtill kan noteras att Linnéträdgården jämte andra Linnéminnen i Uppsala, Sverige och övriga världen är avsedd att bli en del av ett internationellt världsarv (se https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/ varldsarv.html, tillgänglig 2022-12-08).

Ifall ett resonemang som det förda kan godtas avseende en plats som Linnéträdgården så kan snart sagt varje ytterligare intrång godtas med hänvisning till Bredablick, om godkännandet av den överklagade detaljplanen skulle upprätthållas. Detta kan inte vara förenligt med det avsedda skyddet.

Det är i sig anmärkningsvärt att planbeskrivningen i åtminstone ett väsentligt avseende inte alls innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå detaljplanen. I sitt yttrande över förslaget till den aktuella detaljplanen uttalade FVU:

Siktstudien från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då
10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala.

Efter att ha konstaterat att inte heller den godkända detaljplanen innehåller någon illustration av efterfrågat slag har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta en sådan. Resultatet bifogas (bilaga 1) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens siluett är stor och betydlig. Med hänsyn till att det är fråga om påverkan på en av stadens viktigaste platser, Linnéträdgården med dess mycket höga kulturvärden, skadar detaljplanens genomförande redan på detta sätt kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

FVU noterar i anslutning härtill att det illustrationsmaterial som faktiskt finns i den godkända detaljplanen delvis är missvisande och därmed är otillräckligt för att förstå detaljplanen. Den mest anslående illustrationen är illustration 32 på s. 49 i planbeskrivningen, ”Vy från Vattholmavägen, vypunkt M, med byggnaden svagt synlig bredvid slottet”. Även här har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta kompletterande illustrationer i form av siktstudier från två olika andra vypunkter på Vattholmavägen, närmare innerstaden. Resultatet bifogas (bilaga 2) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens klassiska siluett är stor och betydlig, vilket innebär att detaljplanens genomförande även på detta sätt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag

När det gäller den aktuella detaljplanens förenlighet med översiktsplanen uttalas i planbeskrivningen (s. 57, ordagrant citerat väl att märka):

Detaljplanen avviker från översiktsplan i termer av hushöjd då det anges i denna att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma endast om dessa utgörs av särskilda märkesbyggnader. Bostadsbebyggelse kan generellt inte betraktas som märkesbebyggelse. Detaljplanen reglerar dock att byggnaden ska utföras med hög arkitektonisk kvalitet och på så uppfylla översiktsplanen genom att bidra med kvalitet i stadsrummet

Förutom att den citerade passagen är svårbegriplig är det som ändå möjligen kan utläsas därav felaktigt. I gällande översiktsplan (från år 2016) anges inte att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma om sådan bebyggelse utgörs av särskilda märkesbyggnader. I den sedan flera år ersatta 2010 års översiktsplan uttalas förvisso (s. 42): ”Byggnationer över kvartersstadens höjder kan tillkomma i form av särskilda märkesbyggnader.” Uppsalas innerstadsstrategi Stadsliv i mänsklig skala 2016 är, som nämnts, en del av (den gällande) översiktsplanen. Bland riktlinjerna som anges i innerstadsstrategin återfinns följande (s. 77): ”För att inte äventyra stadens siluett får nya hus och påbyggnader inte överskrida de nu dominerande hushöjderna.” Varför prövning skulle ske mot skrivningar i 2010 års utdaterade översiktsplan i stället för 2016 års översiktsplan förklaras inte; detta torde vara en rest av tidigare, nu inaktuella överväganden.

Som också synes vara kommunens uppfattning, enligt vad som kan utläsas av planbeskrivningen, avviker detaljplanen från översiktsplanen ifråga om den föreslagna byggnadens höjd. Skulle byggnationer i form av särskilda märkesbyggnader av någon anledning anses kunna medges undantag från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd är förutsättningarna för ett sådant undantag definitivt inte uppfyllda i det aktuella fallet. Den föreslagna byggnaden utgör uppenbarligen inte en byggnation i form av en särskild märkesbyggnad med mindre än att detta begrepp förlorar all vettig mening. Motiveringen är därmed ohållbar.

Må det här räcka att erinra om att kommunens egen uppfattning – i ett begripligare och mer betydelsefullt sammanhang än planbeskrivningen – är att endast en märkesbyggnad har tillkommit och gjort Domkyrkan, Slottet, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och Universitetshuset sällskap som sådan i Uppsala under 2000-talet: Uppsala Konsert och Kongress. Se innerstadsstrategin s. 66 under rubriken Gamla och nya märkesbyggnader i avsnittet Hushöjder och siktlinjer.

Ifall varje byggnad som är avsedd att utföras med hög arkitektonisk kvalitet – vilket kan vara det som avses i planbeskrivningen citerad ovan – skulle anses utgöra en märkesbyggnad i betydelsen att översiktsplanens krav därför kan åsidosättas, skulle det skydd översiktsplanens krav ska innebära bli närmast meningslöst. Av innerstadsstrategin (s. 15) framgår att ”kvaliteten på arkitekturen i innerstaden [måste] vara den högsta möjliga.” Därmed skulle varje nybyggnation som uppfyller det kravet vara en märkesbyggnad med därav följande möjlighet att åsidosätta översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd.

Den föreslagna byggnad som avses med detaljplanen ifråga avviker från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd. Det finns inte grund för avsteg från detta krav och kommunen har i alla händelser inte klargjort vad som motiverar ett undantag för den föreslagna byggnaden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
P-O Sporrong, vice ordförande
Eric Bylander, styrelseledamot

Bilagor:

Siktstudie från Linnéträdgårdens entré utarbetad av P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 1 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudie från Linneträdgårdens entré utarbetad av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Siktstudier från två olika vypunkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 2 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudier från två olika punkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA

2022-10-28

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerat planförslag anföra följande:

Tekniska anläggningar och byggnader är viktiga inslag för att ett samhälle ska fungera och de kräver för sina funktioner ofta en framträdande placering i stadsbilden. FVU vill därför betona vikten av att dessa anläggningar utformas med stor omsorg och med hänsyn till omgivningens karaktär. Planbeskrivningen i den nu aktuella planen visar upp en ambition i det avseendet, där framhålls ”att anläggningar, mark och fastighetsgränser ska utformas som en arkitektonisk helhet” och det ställs krav på fasadmaterial (rött tegel). FVU konstaterar att nuvarande anläggning och byggnad har en grov utformning och att omkringliggande ytor idag uppfattas som ovårdade impediment. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna visar att de föreslagna byggnaderna riskerar att få samma grova karaktär som den befintliga. Det är FVU:s mening att när nu en ny anläggning ska uppföras är det angeläget att såväl de nya byggnaderna som marken får en omsorgsfull och vårdad utformning och en skötsel som svarar upp mot omgivningens.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson  styrelseledamot

2022-10-28
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, får med anledning remissen av rubr. detaljplan anföra följande vill anföra följande:

Vi ser positivt på att Uppsala får fler offentliga mötesplatser för idrott och evenemang, för konserter och banketter. Uppsala behöver idrottsplatser med standard för tävlingar och mästerskap inom flera idrotter. Det är också positivt med de samordningsvinster som uppkommer genom en samlokalisering av hotell och evenemangs- och idrottsanläggningar. Arenan kan bli en viktig målpunkt i Uppsala. Vi anser att en arena för upp till 6000 besökare är en viktig målpunkt som kräver särskild omsorg för att åstadkomma en värdig utformning.

FVU är också positiv till ambitionen att idrottsanläggningarna ska placeras och utformas så att platsen blir välfungerande, trygg och välkomnande, både vid ett stora evenemang då platsen är fylld med besökare och då arenan är stängd och platsen inte är lika befolkad.

Flera av Uppsalas befintliga sportanläggningar har emellertid fått en relativt torftig exteriör utformning. Detaljplanens referensbilder med exempel på utformning av byggnader inger inte känslan av professionellt utförande av en märkesbyggnad.

Det är olämpligt att lämna gestaltningen av arenan fritt till byggaktörens ambitioner. I stället bör Arkitekturpolicyns riktlinjer om utformning preciseras och göras tillämpliga för detta specifika fall. Ärendet kan liknas vid nygestaltningen av Fyrishov, där med planering som utgick från en inbjuden arkitekt-tävlan. Samma ambition bör även gälla för bebyggelsen i kvarteren Kakelplattan och Tegelpannan. Vi förordar en arkitekttävling för att erhålla flera genomarbetade alternativ att ta ställning till.

Trafik och tillgänglighet

Fastighetsutvecklaren tänker sig att anläggningarna ska vända sig mot och förhålla sig till Edith Södergrans gata. Detta märks tydligt i planeringen för biltrafik och parkering. För GC- och kollektivtrafik blir härmed lösningarna cykeltrafik inte lika väl tillgodosedda.

En allmän mötes- och evenemangsplats av det här slaget måste ha en god tillgänglighet till kollektivtrafik. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är styvmoderligt tillgodosedd med alltför långa gångavstånd till hållplatser. Det är oacceptabelt. Badhuset kommer att användas för klubbverksamhet och simskola, men också för motionssim vilket gör att den bör ha en god lösning för kollektivtrafik. Att som i planen hänvisa till att Region Uppsalas planering av trafikering inte sträcker så långt fram i tiden är svepskäl för att inte planera för bättre kollektivtrafiklösning. Planen bör innehålla busshållplats i centralt läge på Edit Södergrans gata med exempel på linjesträckningar för en tillfredsställande kollektivtrafikförsörjning av idrottsanläggningarna.

Genom planområdet finns en gång- och cykelväg som utgör en del av huvudcykelstråket mellan Nyby och innerstaden. I detaljplanen säkras stråket genom att det planläggs som allmän plats. Det är en bra lösning för GC-trafik i nord-sydlig riktning. För GC-trafik längs Edit Södergrans gata finns idag lösning på södra sidan medan norr om vägen finns inget angivet för förbindelse till simsportanläggningen eller till Gränbystaden. Om man inte planerar för en bra lösning finns risk för improviserade trafikfarliga initiativ.

Grönska och vegetation

Hela Gränbyfältet innehåller mycket stora parkeringsanläggningar som är ödsliga, blåsiga och trista. De kan även upplevas som otrygga. För att minska det ödsliga intrycket och blåsiga gång- och cykelvägar bör planteringar med buskage och träd tydligt anges i planen. Markanvändning som beskrivs utgör stora hårdgjorda ytor. I Gränby finna alla chanser att göra tillägg som blir till förbättring av området. De stora parkeringsytorna bör kompletteras med vegetation kopplat till park och natur inom området.

Området verkar planeras endast för tävlingsidrott med hårdgjorda parkeringsytor för besökare. Men området är av stor betydelse för östra stadsdelarna och bör ha en klar inriktning att vara en plats även för rekreation och friluftsverksamhet. Då är ett friluftsbad med vanligt badliv med en välkomnande plage en självklar samlingsplats sommartid.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund    Ordförande
Mats Börjesson,  Carl Erik Bergold, Per Hedfors,  Styrelseledamöter

2022-10-19

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerat samrådsförslag anföra följande:

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd kring och granskning av detaljplaner för Fullerö och Södra Storvreta och då med eftertryck framhållit vikten av en tätortsutveckling som skapar helhet och sammanhang. Fullerö, såsom det hittills har kommit till utförande, uppvisar trots det fortsatt bilden av ett isolerat bostadsområde baserat på arbetspendling, med brister i grundläggande lokal service och avsaknad av ett fungerande samband med det närliggande stationssamhället Storvreta. Fokus i planeringen av Fullerö och Södra Storvreta bör, enligt FVU:s mening, vara att stärka Storvreta som samhälle, dess underlag för befintligt centrum och samtidigt erbjuda tillkommande storvretabor fördelarna av att bekvämt kunna pendla per järnväg.

Utformningen av de första etapperna av Fullerö visar på en vilja att skapa vissa stadsbyggnads-kvaliteter, som en sammanbindande allé i östvästlig riktning och en, i dagsläget, centralt belägen allmänning/park, som till delar har fått en ambitiös utformning. Tyvärr har inte dessa ambitioner följts upp vid genomförandet av de olika delområden som till dags datum har kommit till utförande. Sammantaget ger dessa i stället bilden av ett lapptäcke; ett antal väsensskilda, till varandra adderade projekt av olika karaktär, i vissa fall med mindre lyckad utformning, bristande terränganpassning och inbördes samband. I Fullerö hade det varit möjligt att fullt ut arbeta med en utformning efter den moderna trädgårdsstadens principer. Tyvärr har kunskapen om dessa principer inte förmåtts omsättas i de hitintills genomförda etapperna.

Det är FVU:s uppfattning att den fortsatta utvecklingen av Fullerö bör koncentreras på dels att knyta området till Storvreta, dels att tillskapa den grundläggande service som en fungerande tätortsdel behöver; dvs skola och närbutik. Skolans läge bör väljas så att den utgör en sammanbindande länk för Fullerö och Södra Storvreta som helhet. Ett läge längre österut, utmed den nyligen planlagda vägen mot Storvreta och i enlighet med den stadsbyggnadsvision som presenterades i detaljplanen för Södra Storvreta, etapp 1, skulle ge dessa fördelar. Skolområdet i Lindbacken med där tillhörande lek- och idrottsområde kan tjäna som förebild för utformningen av en centralt belägen mötesplats i en perifert belägen stadsdel med ett ensidigt innehåll.

Det är värt att poängtera en avgörande skillnad mellan Lindbacken, som en isolerad företeelse i landskapet, och Storvreta, som en stor kransort med en station på stambanan. Storvreta uppvisar en historisk kontinuitet som Lindbacken totalt saknar. Fulleröprojekten har som viktigaste uppgift att stärka Storvreta som kransort till Uppsala. Det är Storvreta centrum som måste gynnas, i stället för att riskera att utarmas, genom att Fullerö planeras och utformas med detta mål i sikte. De sammanbindande funktioner som Fulleröprojekten bör ha är därför i riktning mot Storvreta snarare än åt på- och avfarterna till E4. Denna generella uppgift är grannlaga i den fysiska planeringen: att utveckla ett befintligt ortscentrum och samtidigt undvika att det utarmas av ny, konkurrerande verksamhet i närhet till en nyanlagd motorvägskorsning.

Slutligen vill vi framhålla att planeringen av de nu aktuella kvarteren bör avvakta tills verksamhets- och handelsområdet väster därom har bebyggts eller dess utformning klarlagts mer i detalj. Först då är det möjligt att fullt ut pröva lämpligt innehåll, omfattning och utformning av tillkommande bebyggelse inom kvarteren, liksom även behov av skyddsavstånd-/plantering mot den sannolikt storskaliga karaktär som verksamhetsområdet kommer att uppvisa. Illustrationerna av den tilltänkta bostadsbebyggelsen visar dessutom att den inte skulle tillföra några kvaliteter till området som helhet, de är snarast dystopiska i sitt uttryck och skulle, om de kom till utförande, förstärka bilden av ett osammanhängande lapptäcke.

För Föreningen Vårda Uppsala

2022-10-07

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
lan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss i rubricerade ärende får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Detaljplanen är i det stora hela väl genomarbetad. Men det vore önskvärt att man varit mera varsam med form och placering av de byggnader som ersätter de redan rivna.

Det gäller särskilt stenhuset i tre våningar med inredd vind på karamellfabriken Sonjas plats. Den föreslagna byggnaden skapar trånga prång, ca 2,5– 4 m breda, omgivna av 2–3 våningar höga byggnader, vilket negativt påverkar ljusförhållandena i nya och befintliga byggnader.

Uppenbarligen har den tidigare bebyggelsens struktur varit förebild för de föreslagna nya byggnaderna, vilket en genomgång av läget 1964 i Stadsbildens Framtid och dess karta visar. Då var emellertid stenhuset endast två våningar högt och flera av de omgivande byggnaderna endast i en våning med eller utan inredd vind. Vilket gav en klart bättre miljö med tanke på ljus och sol i de trånga passagerna och gårdarna.

I dag ställer vi också helt andra krav på bostäder.

FVU anser att stenhuset måste minskas till yta och/eller höjd så att rimliga ljus- och insynsförhållanden för nya och omgivande bostäder uppnås.

Allmänt måste också stor varsamhet iakttas vid uppförande av nya takkupor, deras storlek och utformning.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund   Ordförande
PO Sporrong         Vice ordförnde