Kallelse till årsmöte 19 mars 18.15

Lokal: Folkuniversitetets aula, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala
Årsmöteshandlingar kommer att vara tillgängliga på föreningens hemsida och vid mötet.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

1. Årsmötets öppnande.

2. Val av ordförande och protokollförare vid mötet.

3. Val av justeringsman.

4. Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga sammankallat.

5. Styrelsens verksamhetsberättelse(handling).

6. Revisorernas berättelse.

7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

8. Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.

9. Val av övriga ledamöter i styrelsen.

10. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

11. Utseende av valberedning.

12. Fastställande av årsavgiften.

13. Behandling av inkomna motioner.

14. Behandling av styrelsens förslag.

– Styrelsens förslag till nya stadgar.(handling).

– Styrelsens förslag till verksamhetsplan för Föreningen Vårda Uppsala 2024

– Styrelsens förslag till godkännande av verksamhetsplan för 2024.

– Förslag till extra föreningsmöte för slutligt antagande av nya stadgar. den 23.4 2024, kl. 18.15 på Folkuniversitetet, Bergsbrunnagatan 1,Uppsala.

15. Övriga ärenden

16. Årsmötets avslutande

För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, Ordförande

Föreningsbrev till årsmötet
Verksamhetsberättelse för år 2023
2023 Bokslut+Budget
FVU Förslag till nya stadgar
FVU Verksamhetsplan för Föreningen Vårda Uppsala

Angående detaljplan för del av kvarteren Blåsenhus och Trädgårdsmästaren, PBN 2021–003215

2024-02-20

Till Uppsala kommun
plan- och byggnadsnamnden@uppsala.se

Uppsala kommun har upprättat ett samrådsförslag av rubricerad detaljplan. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat förslaget och vill med anledning därav framföra följande:

Detaljplaneförslaget omfattar två delområden inom Blåsenhusområdet, ett område som i sin  helhet är detaljplanelagt sedan tidigare. Det aktuella samrådsförslaget innebär ändringar av de nu gällande detaljplanerna inom kvarteret Blåsenhus (obebyggt delområde idag) och kvarteret Trädgårdsmästaren (Skandionkliniken).

FVU har inget att erinra avseende den ändring som föreslås för det som i planbeskrivningen  benämns delområde 2 (Skandionkliniken). Den befintliga byggnaden har uppförts med stöd av  bygglov som har överklagats och upphävts. FVU instämmer i att det är både av enskilt och  allmänt intresse att Skandionkliniken har ett beviljat och laga kraftvunnet bygglov och slutbesked varför gällande detaljplan bör ändras i enlighet med vad som faktiskt uppförts inom  kvarteret.

FVU ställer sig däremot tveksam till att detaljplanen i nuläget ändras för delområde 1 (det  nordvästra delområdet). Av detaljplaneförslaget framgår att ingen ny bebyggelse för  närvarande är aktuell. För att ge framtida handlingsfrihet för vad som kan uppföras redovisar  samrådsförslaget en byggrätt med flexibel användning och utformning. Enligt 4 kap. 32 § PBL  får en detaljplan inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens  syfte och genomförandetid. Eftersom den föreslagna genomförandetiden endast är fem år och  det i dagsläget är oklart för vilket ändamål som området ska användas bör en  detaljplaneändring avvakta tills kommande inriktning har definierats.

Av planbeskrivningen framgår att Blåsenhusområdet är en del av en värdefull kulturmiljö som ingår i det omfattande riksintresseområdet för kulturmiljövården för Uppsala stad (C 40). Området är beskrivet i Översiktsplan 2016, innerstadsstrategin (del av översiktsplanen) och i  ett planprogram som utarbetats i samverkan mellan Uppsala kommun och Akademiska hus.  Budskapet i översiktsplanen och innerstadsstrategin är enligt vad som framgår av planbeskrivningen tvetydigt. Å ena sidan sägs att området utgör en del av innerstaden och ska utvecklas med en mycket hög koncentration av bebyggelse och offentliga miljöer. Det anges också att kvarters- och gatustrukturen ska bygga vidare på innerstadens befintliga struktur samt bidra till att stärka innerstadens roll som en inkluderande plats med ett rikt stadsliv. Å andra sidan preciseras i innerstadsstrategin att Blåsenhusområdet hör till park- och  institutionsstaden, där en öppnare, grönare och mer campuslik stadsmiljö eftersträvas som  kontrast till innerstadens stenstad.

I programmet för Blåsenhusområdet lyftes områdets campuskaraktär fram som en kvalitet.  Enligt planbeskrivningen angav inte programmet en bestämd struktur för områdets gator och  bebyggelse utan visade på ett antal möjliga idéer och förslag. Programmet betonade  möjligheten att komplettera med stråk och bebyggelse samt förtydliga de gröna parkrummen,  och att dessa åtgärder kan utveckla området och förbättra mötet med omgivningen.

FVU sympatiserar med tanken att utveckla områdets campuskaraktär. Idag uppvisar området  fortsatt en splittrad bild trots ett försök att förbättra miljön med stråk, grönytor och trädplanteringar. Det nu aktuella samrådsförslaget väcker en rad frågor. Hur ska mötet med  Botaniska trädgården utformas? Kan nord-sydliga och öst-västliga parkstråk säkras och utgöra  centrala, sammanhållande rum? Ska parkerings- och andra asfaltsytor fortsatt tillåtas dominera  stora områden? Hur ska tillkommande bebyggelse utformas för att stärka de rumsliga  sammanhangen?

Det är FVU:s uppfattning att innan ytterligare detaljplaneändringar görs, bör programmet från 2005 uppdateras och ge tydliga riktlinjer för vilka grundläggande värden som ska säkerställas och tillskapas för att Blåsenhusområdet ska uppvisa en sådan attraktiv miljö som kan förväntas  av en välrenommerad och attraktiv universitetsstad.

Avslutningsvis vill vi framföra att vi saknar en tydlig redovisning av vem som låtit ta fram underlagsmaterialet till planen. I 4 kap. 33 § 6 PBL ställs krav på att en sådan redovisning ska  finnas i planbeskrivningen i det fall underlag tagits fram av en enskild.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson styrelseledamot

Kvarteret Ubbo – det är dags för kommunen att agera!

Sedan flera år har ett antal olika planförslag lagts fram för Kvarteret Ubbo vid Odinslund. Stiftelsen Ubbo, som drivs av Uppsala studentkår och Kungliga Vetenskapssamhället, vill bygga övernattningsbostäder och hotell för gästforskare och studenter. Dessutom tänker man sig att det i gatuplanet ska finnas någon typ av verksamhet öppen för allmänheten, som exempelvis kafé och utställningslokaler.

Odinslund är stadens äldsta offentliga promenadplats. Den består bland annat av tre alléer med almar, vilka planterades av Carl von Linné 1759. Tillsammans med Slottet, Carolina Rediviva, Trefaldighetskyrkan, Domkyrkan, Ärkebiskpsgården, Dekanhuset, Gustavianum, universitetshuset med flera byggnader samt universitetsparken och Odinslund utgör området kärnan i riksintresset Uppsala stad C40 och är därmed också en central och omistlig del av det svenska kulturarvet.

Odinslund var redan på 1800-talet en viktig plats för studentsång och för den på 1840-talet hastigt uppblomstrande skandinavismen. Den spektakulära obelisken invigdes den 6 november 1832 och var en gåva av Karl XIV Johan till åminnelse av Gustav II Adolfs död i Lützen samma dag 1632. Den del av Kv. Ubbo som vetter mot Odinslund är också förknippad med konstnären Staffan Östlund, vars 1700-talshus med omgivande trädgård är rika på skulpturer. I samma hus har också August Strindberg och Karin Boye bott när de studerade i Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala har likhet med bland andra Riksantikvarieämbetet och Svenska Byggnadsvårdsföreningen med kraft motsatt sig att området bebyggs enligt stiftelsens intentioner. Vi saknar bland annat en övertygande argumentation för byggprogrammet. De gångna åren har dessvärre skapat det oroande intrycket av en markägare som har en fastighet men saknar en klar idé om hur den ska utnyttjas, Dessutom, och det som verkligen oroar i sammanhanget, är att de arkitektoniska ambitionerna inte har levt upp till den nivå och de krav som platsen förutsätter.

Uppsalas offentliga byggnader och miljöer är, som i det här fallet, ett uttryck för stadens mångsidiga funktion som residens-, förvaltnings- och regementsstad samt kyrkligt centrum och universitetsstad. De har ett värde inte bara på lokal och regional nivå utan också på riksnivå. De formar stadens siluett och ger karaktär åt stadsbilden. Det är inte minst området kring Odinslund som gör Uppsala till Uppsala. Ett genomförande av föreliggande planförslag, vilket bara är en bearbetning av tidigare hårt kritiserade förslag, skulle enligt Föreningen Vårda Uppsalas uppfattning medföra en oacceptabel skada på riksintresset Uppsala stad.

Den offentliga miljön kring Odinslund måste säkras för framtiden. Det skulle ligga i linje med kommunens vällovliga ambition att bli europeisk kulturhuvudstad år 2029.

Det är orimligt att Stiftelsen Ubbo ensam ska få ansvara för hur utvecklingen av detta till ytan lilla men till betydelsen stora projekt ska hanteras. Det här måste bli bra. Det är därför dags för kommunen att agera. Tillsammans med regionen, berörda statliga organ och ansvariga fastighetsägare bör man snarast möjligt ta sig an uppgiften med den varsamhet som platsen kräver. Det behövs ett nytt, brett och ekonomiskt förankrat planprogram där även möjligheten till markbyte övervägs. Ett sådant planprogram bör också innefatta den tilltänkta upprustningen av själva Odinslund samt den så kallade ”kröningsgatan” eller processionsvägen som går genom området.

Ett genomförande av planförslaget såsom det nu föreligger skulle medföra en påtaglig skada på riksintresset. Det strider därmed mot såväl miljöbalken som plan- och bygglagen. Inte heller uppfyller det kraven i de nationella miljökvalitetsmålen eller kraven i Uppsalas arkitekturpolicy.

Av flera goda skäl anser vi därför att planförslaget måste stoppas. Det är hög tid att Uppsala kommun griper in och tar sitt ansvar!

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Bo Aronsson

Eric Bylander

Tomas Klang

Förslag till detaljplan för kv. Ubbo

2024-01-11

Till Kommunstyrelsen, kommunstyrelsen@uppsala.se, Plan- och byggnadsnämnden,
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se, samt Kulturnämnden, kulturnamnden@uppsala.se

Förslag till Detaljplan för Kvarteret Ubbo

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående samråd angående rubricerade detaljplan anföra följande:

Utgångspunkter

Kvarteret Ubbo ligger vid Odinslund som tillsammans med intilliggande Slottet, Domkyrkan, Carolina Rediviva, Helga Trefaldighets kyrka, Ärkebiskopsgården, Dekanhuset, Gustavianum, Universitetshuset och Universitetsparken utgör centrala delar av Uppsala stad C 40 A, riksintresseområde för kulturmiljövården, vilket ska tillförsäkras det starka skydd mot påtagligt skadliga åtgärder som stadgas i 3 kap. 6 § miljöbalken. Planområdet gränsar till det historiska processionsstråket, Kröningsstråket, mellan Slottet och Domkyrkan. 

Den aktuella detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av tre nya byggnader för hotell, utställningslokaler och tillfällig vistelse på fastigheten Fjärdingen 20:3. De nya byggnaderna får enligt planförslaget uppföras till en höjd motsvarande två, tre och fyra våningar, dessutom med källare. Byggnaden utmed gränsen mot Odinslund är avsedd att innehålla någon form av publik verksamhet i bottenvåningen. 

Föreningen har senast 2021 yttrat sig över detaljplanen för kvarteret Ubbo och framhållit betydelsen av såväl en bredare folklig förankring av planförslaget som en tydlig politisk förankring i närmast berörda nämnder samt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Synpunkter

Planförslaget innehåller vissa förbättringar jämfört med tidigare planomgångar, den senaste från 2021, men svarar inte alls upp till platsens speciella krav. Det handlar om att säkerställa helhetsmiljön i och kring Odinslund såväl vad gäller gatu- och parkrummen som de historiskt värdefulla byggnaderna. Här har planförslaget stora brister och det måste därför avvisas.

Det gamla brygghuset har ett uppmärksammat bevarandevärde redovisat i bl.a. Upplandsmuséets tidigare remissvar. Byggnaden är troligen från 1700-talet och av ett slag som nu är sällsynt i Uppsala. Brygghuset beviljades rivningslov 2015-03-06 under förutsättning att en ny detaljplan vinner laga kraft. FVU motsätter sig rivning.

Offentliga byggnader och miljöer som hör samman med Uppsalas funktion som residens-, förvaltnings- och regementsstad ger karaktär åt stadsbilden genom siktlinjer och vyer längs gator, från torg- och parkrum och från Fyrisån. Det är främst i området kring Domkyrkan och Slottet som den äldre bebyggelsen finns kvar i stor utsträckning. Ett genomförande av planförslaget skulle medföra ett oacceptabelt intrång i denna riksintressanta historiska kulturmiljö.

Långsiktigt är det inte rimligt att Stiftelsen Ubbo ensam ska svara för den framtida utformningen av kvarteret. Det är helt klart ett långsiktigt kommunalt och statligt planansvar.

Kommunen bör tillsammans med regionen, berörda statliga organ samt ansvariga fastighetsägare, snarast möjligt och med en varsamhet som saknas i planförslaget, ta sig an kvarteret Ubbo. Detta för att säkra de kulturhistoriska värdena i Odinslund och kvarteret Ubbo som en betydelsefull offentlig historisk plats i Uppsala. Här brister det framlagda planförslaget. Det saknas ett nytt, brett och ekonomiskt förankrat planprogram, där kvarteret Ubbo ses i ett större sammanhang, och som också innefattar nödvändiga satsningar på den omgivande offentliga bebyggelsen, kultur- och parkmiljön. Planförslaget saknar en historisk kontinuitet och de föreslagna byggnaderna saknar den karaktär och profil som krävs i en riksintressanta historiska kulturmiljö som den aktuella. För upplevelsen av de kulturhistoriska värdena är samspelet mellan den äldre bebyggelsen och dess omgivning av stor betydelse.

Ambitionen bör vara att skapa en historisk offentlig miljö, gärna med tydliga beskrivningar av objekten och deras historiska roll och deras nationellt viktiga läge. Det kan bli en värdefull tillgång för grundskole- och vuxenundervisningen, för stadens universitet och inte minst för stadens näringsliv inklusive besöksnäringen. Det vore konsekvent att kvarteret Ubbo och Odinslund fick ett innehåll av nationellt och internationellt kultur- och besöksintresse. Att för framtiden säkra bevarandet av detta riksintressanta offentliga rum skulle vara en förtroendeskapande handling i samklang med Uppsala kommuns ambition att bli Europeisk kulturhuvudstad år 2029.

Genomförande av planförslaget med sina ovan redovisade brister skulle medföra påtaglig skada på riksintresset. Det strider därmed mot miljöbalken samt, genom sitt påtagliga intrång i den historiska stadsbilden, också mot plan-och bygglagen. Dessutom uppfyller planförslaget varken kraven i det nationella miljökvalitetsmålet eller kraven i kommunens Arkitekturpolicy. Föreningen Vårda Uppsala avstyrker därför planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Tomas Klang Styrelseledamot
Mats Franzén Styrelseledamot
PO Sporrong Vice ordförande

Angående detaljplan för kvarteret Stave, PBN 2020

2023-12-20

Till Plan- och byggnadsnämnden Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som är utskickat för samråd och vill med anledning därav framföra följande:

FVU tillstyrker huvuddragen i det nu presenterade samrådsförslaget. Flogsta behöver en tydlig centrumfunktion med ett större lokalt serviceutbud än vad som idag finns inom området. Såväl placeringen som utformningen av de nya kvarteren är viktig då dessa ligger exponerade ut mot Enköpingsvägen och dessutom utgör en entrépunkt till det stråk mot Ekeby som Flogstavägen utgör.

Ambitionen att underordna sig Flogstahusens skala är vällovlig men planbeskrivningens illustrationer synliggör inte hur väl detta lyckas. Det går inte heller utläsa hur den föreslagna skalan på bebyggelsen möter den lägre skalan i intilliggande lägre bostadsbebyggelsen.

Placeringen av centrumkvarteren inordnar sig i det planmönster som kännetecknar Flogstas västra delar med dess inre sammanhängande gång- och cykelvägnät. Förslaget skulle dock vinna på att det östra kvarteret anpassas bättre mot Flogstavägens stäckning. Det torde här vara möjligt att göra en avvikelse från den fullt ut kvadratiska formen på kvarteret.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund  ordförande
Bo Aronsson  styrelseledamot

Yttrande över detaljplan för kv. Sparrisen, Uppsala kommun, PBN 2022 003565

2023-10-27
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala får med anledning av rubr. samråd anföra följande:

En stads kvalitet som livsmiljö handlar i stor utsträckning om dess orienterbarhet, sammanhang och variation, ja med en täthet och en skala som är mänsklig, med solbelysta gaturum och kvartersgårdar samt med utrymme för parkytor och annan grönska. En attraktiv stadsmiljö är också positiv för invånarnas hemkänsla och identitet mm. Stadens offentliga rum i form av entréer, torg och genomfartsgator, parker mm bör därför utformas med stor omsorg. Med hög kvalitet kan dessa rum bli inbjudande och trygga platser för vistelse, möten, ja trivsamma

Planförslaget innebär dock en förändring av området, en förtätning, som avviker från det som man förknippar med Årsta med dess låga hus, öppna ytor och grönmiljö. Ja, en karaktärsförändring. 

En del av Årstaparken ska göras om till kvartersmark för en kommande förskola mm. Detta trots planbeskrivningens betoning av att Årstaparken ska förbli orörd. Vidare noterar vi planens syfte att de små innergårdarna och torgstråken, utan närmare analys och annan förklaring, ska uppmuntra till en livligare miljö för möten och aktiviteter. Samtidigt saknas en beskrivning av hur besökande till affärer och skolor ska klaras på befintliga utrymmen och trafikstråk. Det planerade cykelstråket mot Årstaparken och Årsta är däremot mycket positivt både för närmiljön och säkerheten.

Med hänvisning ova

Föreningen Vårda Uppsala får med anledning av rubr. samråd anföra följande:

En stads kvalitet som livsmiljö handlar i stor utsträckning om dess orienterbarhet, sammanhang och variation, ja med en täthet och en skala som är mänsklig, med solbelysta gaturum och kvartersgårdar samt med utrymme för parkytor och annan grönska. En attraktiv stadsmiljö är också positiv för invånarnas hemkänsla och identitet mm. Stadens offentliga rum i form av entréer, torg och genomfartsgator, parker mm bör därför utformas med stor omsorg. Med hög kvalitet kan dessa rum bli inbjudande och trygga platser för vistelse, ja trivsamma möten,

Planförslaget innebär dock en förändring av området, en förtätning, som avviker från det som man förknippar med Årsta med dess låga hus, öppna ytor och grönmiljö. Ja, en karaktärsförändring. 

En del av Årstaparken ska göras om till kvartersmark för en kommande förskola mm. Detta trots planbeskrivningens betoning av att Årstaparken ska förbli orörd. Vidare noterar vi planens syfte att de små innergårdarna och torgstråken, utan närmare analys och annan förklaring, ska uppmuntra till en livligare miljö för möten och aktiviteter. Samtidigt saknas en beskrivning av hur besökande till affärer och skolor ska klaras på befintliga utrymmen och trafikstråk. Det planerade cykelstråket mot Årstaparken och Årsta är däremot mycket positivt både för närmiljön och säkerheten.

Med hänvisning ovanstående motsätter vi oss den föreslagna karaktärs-, ja natur- och kulturmiljöförändringen samt förtätningen av kv. Sparrisen som del i Årsta centrum. Resultatet riskerar att bli en stadsmiljö utan såväl trivsel som trygghet.

nstående motsätter vi oss den föreslagna karaktärs-, ja natur- och kulturmiljöförändringen samt förtätningen av kv. Sparrisen som del i Årsta centrum. Resultatet riskerar att bli en stadsmiljö utan såväl trivsel som trygghet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Jonas Tengborn   Styrelseledamot

Angående Detaljplan för Valsätra 1:9 och 1:4 södra delen, PBN 2020-002078

2023-10-16

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag med tillhörande handlingar och vill med anledning därav framföra följande:

Planförslaget redovisar en skala och utformning på föreslagen bebyggelse som stämmer väl överens med kringliggande bebyggelse och som är i linje med önskemålen om fler marknära bostäder inom kommunen. Bebyggelsen har förutsättningar att smälta in i omgivningen och vi noterar en ambition att ta hänsyn till områdets dokumenterade höga natur- och kulturvärden. I ett försök att mildra de negativa effekterna på den unika miljön har skydds- eller kompensationsåtgärder föreslagits. Trots detta och trots det stora behovet av nya bostäder och detaljplanens överensstämmelse med huvuddragen i aktuell översiktsplan avstyrker FVU den föreslagna exploateringen. Till grund för vår avstyrkan vill vi anföra följande:

FVU delar synen att marken inte kan anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark. Detta faktum, tillsammans med planområdets relativt centrala läge i direkt anslutning till en småskalig bebyggelse, som etappvis har byggts ut under en lång följd av år, talar vid ett första påseende för att ytterligare en begränsad exploatering i området borde kunna accepteras. Den till planförslaget hörande miljökonsekvensbeskrivningen och det underlag i övrigt som åtföljer planen, visar dock på de betydande värden som finns inom och direkt angränsande till planområdet. Värden som skulle äventyras om den föreslagna exploateringen fullföljs.

Miljökonsekvensbeskrivningen är tydlig när den klart anger att planförslaget medför ”stora negativa konsekvenser för naturmiljön”. Naturmiljöutredningen använder ord som ”stora till mycket stora negativa konsekvenser på enskilda naturvärdesobjekt”.

Förslaget till detaljplan tar, enligt FVU:s mening, inte tillräcklig stor hänsyn till vare sig omfattningen av naturmiljön eller spridningssambanden för att arter inom beteslandskapet ska bibehållas. Naturbetesmarker är en av våra artrikaste naturtyper och dessutom en av de mest hotade. Varje betesmark där igenväxningen inte har gått för långt har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Tillsammans med avverkning och igenväxning är exploatering av ängs- och betesmarker den viktigaste negativa påverkansfaktorn för våra arter i Sverige idag.

Den artsammansättning som finns vid Malma ängar är resultatet av flera hundra års extensivt jordbruk med tvåsädesbruk där åkrarna brukades vartannat år och däremellan låg i träda och betats. Sedan 1990-talet har Malma ängar betats och området har i stort karaktären av naturbetesmark. Detta har lett till en för Uppland mycket artrik, tidigblommande flora på backarna. En rik förekomst av blommande växter är kanske det som främst utmärker Malma ängar.

Malma ängar har alltså ett mycket stort värde och utgör en viktig rest av torrbacksmiljöer i staden. De rödlistade torrbacksarter som noterats i området är flentimotej, gullklöver, backklöver, solvända, axveronika, klasefibbla och säfferot. Denna artsammansättning indikerar en mycket lång kontinuitet av öppethållande genom bete som lett till den stora tillgången till nektarrika växter och ett rikt insektsliv. Den långa hävdkontinuiteten på Malma ängar har även gett upphov till en artrik ängssvampsflora.

Det är FVU:s slutsats att det inte råder något tvivel om att Malma ängar som helhet har ett mycket högt naturvärde. Det bekräftas av såväl den omfattande miljökonsekvensbeskrivningen som naturmiljöutredningen. Med utgångspunkt från dessa väldokumenterade höga värden och betydelsen av det omedelbara sammanhanget med Malma by, gula stigen och det direkt angränsande natura 2000-området, avstyrker FVU det nu framlagda planförslaget. Närheten till Sveriges Lantbruksuniversitet kan i sammanhanget betraktas som ytterligare en inte oväsentlig faktor. De föreslagna specifika åtgärderna för att bibehålla en naturvårdsanpassad skötsel bör omfatta området som helhet.

Avslutningsvis vill vi påpeka det anmärkningsvärda i att den planbeskrivning som ligger till grund för samrådet inte uppfyller plan- och bygglagens krav. Enligt PBL ska planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (4 kap. 33 § 1, 2 och 4 PBL). Vi kan inte se att planbeskrivningen på ett rättvisande sätt beskriver planförslagets samtliga förutsättningar avseende naturvärden, rödlistade arter mm. Inte heller redovisas de överväganden som gjorts mellan exploateringsintressena å ena sidan och bevarandeintressena å den andra.

Planbeskrivningen ska vidare redovisa om något planeringsunderlag har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det (4 kap 33 § 6 PBL). I förteckningen på sidan 5 listas ett antal utredningar som tagits fram som underlag för planarbetet. I den nu aktuella planen torde beställare av underlagsmaterialet vara Besqab och/eller Uppsala Akademiförvaltning, vilket i så fall ska framgå av beskrivningen tillsammans med beställarens konsulter. Detta lagkrav har enligt förarbetena till lagen införts för att öka transparensen i planeringen och för att ge möjlighet att granska om intressekonflikt föreligger: ”Regeringen anser att det bör vara transparent för dem som berörs av en detaljplan om underlaget har tagits fram av någon som kan sägas ha ett intresse i saken.” (prop 2020/ 2021:131, sid 57).

Föreningen Vårda Uppsala

 

Sten Åke Bylund                                       Bo Aronsson

Ordförande                                                styrelseledamot

Yttrande över detaljplan för Fullerö skolområde, dnr: PBN 2019–000621

2023-09-26

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerat granskningsförslag anföra följande:

FVU har tidigare yttrat sig över ett samrådsförslag av rubricerade detaljplan (se bilaga daterad 2022-10-19). Vi noterar av den nu presenterade samrådsredogörelsen att stadsbyggnadsförvaltningen avstått från att sätta sig in i, analysera och bemöta flertalet av de såväl kritiska som konstruktiva synpunkter som vi då framförde. Vi menar fortsatt att det sätt som planeringen av Fullerö bedrivs på inte tar vara på de möjligheter som ges vare sig det gäller att stärka sammanhanget med Storvreta som helhet eller att skapa en attraktiv miljö baserad på den moderna trädgårdsstadens principer. Den nu redovisade utformningen förstärker i stället bilden av att Fullerö formas som ett lapptäcke; ett antal väsensskilda, till varandra adderade projekt av olika karaktär, med mindre lyckade utformningar och inbördes samband. Våra synpunkter från samrådsskedet kvarstår därmed fortsatt till fullo. 

 

Föreningen Vårda Uppsala

 

Sten Åke Bylund                      PO Sporrong                             Bo Aronsson

ordförande                                vice ordförande                         styrelseledamot