Årsmöte

Till
Föreningen Vårda Uppsalas medlemmar

Ärade medlemmar! Vi lever sedan ett drygt år och p.g.a. pandemin i en exceptionell tid. En tid som kanske kommer att påverka våra värderingar, attityder och beteenden ja kanske hur vi bor och arbetar, hur vi reser samt hur vi ser på naturen och kulturmiljön? Vi ser redan vissa konsekvenser för bostads- och fritidshusmarknaden. Men ännu och utåt sker samhällsbyggandet under fortsatt relativt oförändrade former, om än med något lägre byggtakt.

Styrelsen har under detta verksamhetsår aktivt bevakat aktuella förtätnings- och utbyggnadsplaner. Från Fullerö i norr till de sydöstra stadsdelarna i söder. Flera innerstadskvarter särskilt de i Luthagen och i sydöstra å-rummet har stått i fokus. Men fokus har också riktats mot Seminarieområdet som än en gång har stått inför en olycklig omvandling. Konstmuseet och dess lokalisering under 25 år har också engagerat styrelsen- särskilt som det stod inför en framtida permanentning på Slottet år 2028. Föreningens nära samarbete med Konstenshus.nu, konstintresserade, konstexperter samt med många näringslivs-, kultur- och samhällsengagerade har dock fört frågan till en ny start under 2021 med förhoppningen om ett nytt, för alla lättillgängligt, konstmuseum år 2028.

Föreningen har under året även bedrivit programverksamhet inom kulturmiljöområdet. En verksamhet som p.g.a. pandemin och med omedelbar verkan fick avbrytas i februari 2020 men som inom givna pandemiregler kunde återupptas med en konst-och arkitekturvandring utomhus i september.

Föreningens opinionsbildning har det här året också varit relativt omfattande. Med flera debattartiklar i UNT har föreningen sökt medverka till en konstruktiv offentlig debatt kring stadens förtätning samt omvandlingen av de centrala å-kvarteren, konstmuseets framtida lokalisering, konsekvenserna av den växande externhandeln och hanteringen av kommunens grönområden mm. En aktivitet som fortfarande lider av en ur demokratisk synpunkt alltför stor brist på såväl engagemang och bemötande-deltagande från kommunens sida som på en oberoende journalistisk granskning.

Hög tid för föreningens årsmöte.

Enligt våra stadgar är det nu hög tid för föreningens årsmöte. P.g.a. pandemin tvingas vi ännu en gång att genomföra detta årsmöte i formen av ett mailårsmöte. En mötesform som vi idag dock tror är tillgänglig för fler än t.ex. Zoom- och Teamsformen m.fl.

Samtliga föreningsmedlemmar kallas därför härmed till föreningens årsmöte med bifogad kallelse, förslag till dagordning, verksamhetsberättelse, förslag till beslut samt med valberedningens förslag till ledamöter och funktionärer för verksamhetsåret 2021. Ni som har synpunkter på denna mötesform, på innehåll eller på annat kan när som helst lämna dessa synpunkter till undertecknad och övriga styrelseledamöter, dock senast den 28.4 2021. Dessa synpunkter kommer att behandlas av styrelsen snarast möjligt

Vi önskar slutligen att ni håller oss ajour med er aktuella bostadsadress och e-postadress. Det underlättar våra utskick väsentligt..

Glöm vidare inte att betala föreningens årsavgift för år 2021 på 150 kr, endast 50 kr för familjemedlem till pg 3 67 00-3.

Varmt välkomna till årsmötet år 2021!
Sten Åke Bylund, Ordförande 070-6486785

Årsmöteshandlingar

FVU Årsmöte 2021 kallelse, dagordning
FVU Verksamhetsberättelse för 2021
Reultat-och Balansräkning
Revisionsberättelse 2021
FVU. Valbered-ningens förslag
FVU Årsmöte 2021 april beslutsförslag

Planen för Bergsbrunnas utveckling bör ändras

Den sydöstra stadens tyngdpunkt bör flyttas österut, mot E4, skriver Sten Åke Bylund med flera. UNT 2021-04-11

I samband med kommunens presentation av den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna och Bergsbrunna är det många som ryggar för konsekvenserna och frågar sig om Uppsala behöver ha den starka tillväxt som planen är ett uttryck för. Ska den miljö som i dag kännetecknar Sävja, Nåntuna, Vilan och Bergsbrunna verkligen ersättas av en högexploaterad innerstadsmiljö med en befolkningsökning på flera hundra procent? Ska för hela staden värdefulla natur- och rekreationsmiljöer tas i anspråk för stadsutveckling?

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) accepterar som en utgångspunkt att Uppsala växer och att vi av starka skäl måste bygga ett stort antal nya bostäder. Det medför dock återkommande och svåra val när denna tillväxt ska realiseras i form av nya stadsdelar. FVU verkar för att denna tillväxt ska ske varsamt och med ett bevarande av Uppsalas särprägel, där långsiktigt hållbara och goda stads- och landskapsmiljöer eftersträvas. Vi presenterar i det följande därför ett motförslag till kommunens plan.

Enligt vår mening bör den nya staden få en starkare koppling österut mot E4 i stället för västerut mot väg 255 och byggas upp kring en sydligare lokaliserad station i närheten av det föreslagna verksamhetsområdet. Utbyggnaden bör så långt möjligt ske koncentriskt runt stationen och antalet bostäder minskas betydligt. Därmed kan högkvalitativ åkermark sparas samtidigt som Årike Fyris värnas genom att den planerade spårvägen utgår. Fokus läggs i stället på resande med pendeltåg och buss. Till stöd för vårt förslag vill vi anföra följande:

– Sävja utgör, tillsammans med Nåntuna, Vilan och Bergsbrunna, en egen tätort med en blandning av flerbostadshus och småhus. Även med en mycket kraftig utbyggnad kommer denna del av kommunen att utgöra en egen tätort snarare än en integrerad stadsdel i Uppsala.

– Kommunens planförslag redovisar en kraftfull utbyggnad av området, vilket medför en skala och form som inte står i överensstämmelse med Uppsalas särart. Omfattningen kan behöva minskas ned mot 10–12 000 lägenheter och 6–8 000 arbetsplatser. Den nya staden skulle då få en befolkning som motsvarar den i Luthagen tillsammans med Flogsta.

– Det finns ett antal allmänt accepterade värden som bör styra Uppsalas stadsutveckling. När det inte går att undvika ingrepp i alla dessa handlar det om att välja en utformning som gör minst skada och skapar störst värden. Vi prioriterar Årike Fyris och den värdefulla åkermarken och vill i stället nyttja de nordöstra delarna av Lunsen, de delar som i lägst grad uppfyller naturreservatets syfte.

– Det utställda planförslagets öst-västliga huvudstruktur bygger på en idé att skapa en koppling mellan Gottsunda och den nya staden. Det utgår från ett resandebehov som inte finns och som vare sig vårt eller kommunens utbyggnadsförslag kommer att skapa i framtiden. Spårvägen kan utgå, vilket för kommunen och regionen medför kraftiga besparingar.

– Den nya staden bör utvecklas kring arbetsplatser och service. Stationen, trafikplatsen mot E4 samt ett antal arbetsplatser måste finnas på plats samtidigt som de första etapperna av bostadsbyggandet sker. Andra stora stadsutvecklingsprojekt i Norden innehåller till exempel teknik-kluster, forskningsanläggningar eller universitetscampus, etableringar som vore önskvärda även här.

Den nya staden kan byggas ut med en innerstadskaraktär runt stationen medan de inre delarna mot Lunsen bör ges en utformning som utgår från trädgårdsstadens principer. Områdena utmed väg 255 lämpar sig inte för stadsbebyggelse och bör därför lämnas orörda. De befintliga bostadsområdena i Sävja, Nåntuna, Vilan och Bergsbrunna kompletteras endast utifrån lokala förutsättningar och behov.

Sammanfattningsvis finns det enligt FVU ytterst goda skäl för kommunen att ompröva det nu utställda förslaget, att fortsätta dialogen med alla berörda och återkomma med ett förslag som, trots det omfattande innehållet, är mer varsamt till befintliga natur- och bebyggelsemiljöer.

För föreningen Vårda Uppsala

Bo Aronsson, Mats Börjesson, Tomas Klang, Sten-Åke Bylund

 

Ang. Förslag till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna etc, utställning, diarienummer KSN-2017-0007

  2021-03-23

Uppsala kommun
Stationsgatan 12
753 75 Uppsala
sydostra@uppsala.se

Uppsala kommun har upprättat ett förslag till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna. Föreningen Vårda Uppsala (FVU) delar det utställda förslagets höga ambitioner vad avser resurshushållning, socialt sammanhållen stadsmiljö, omsorgsfullt utformade gröna parker, gator, torg och karaktärsfull arkitektur mm. Däremot delar vi inte förslagets grundläggande ställningstaganden och menar därför att det bör omarbetas.

Vi föreslår att den nya staden byggs upp kring en sydligare lokaliserad station och att den ges en nära koppling till det föreslagna verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. Vi menar också att omfattningen av antalet bostäder bör reduceras till hälften.

FVU:s granskning och ställningstagande
FVU har ingående granskat det nu utställda planförslaget och prövat såväl grunderna för detsamma som de konsekvenser den föreslagna utformningen för med sig. Vi vill därför anföra följande:

  • Sävja utgör, tillsammans med Nåntuna och Bergsbrunna, idag en egen tätort av småhuskaraktär. Även med en kraftig utbyggnad kommer denna del av kommunen att utgöra en egen tätort/stad snarare än en stadsdel i Uppsala. Det innebär att uppgiften är att bygga en helt ny stad snarare än att utveckla en stadsdel och samtidigt anpassa den nya staden till platsens förutsättningar (natur, bebyggelse, tillgänglighet mm).
  • FVU ifrågasätter det utställda planförslagets huvudstruktur. Vi menar att den öst-västliga orienteringen är fel. Förslaget bygger på en idé att skapa en koppling mellan Gottsunda och det som benämns som den sydöstra staden. Kopplingen bygger på ett resbehov som inte finns eller kommer att skapas genom utvecklingen i det aktuella området.
  • Det finns enligt FVU ett antal grundläggande och allmänt accepterade värden som bör styra Uppsalas stadsutveckling. I planförslaget berörs Å-riket Fyris, den värdefulla åkermarken samt naturreservatet Lunsen. En så omfattande stadsutbyggnad som nu är aktuell går sannolikt inte genomföra utan att ingrepp måste ske i någon del av dessa värden. Då handlar det om att välja en lösning där stadsutvecklingen gör minst skada och skapar störst värden. FVU prioriterar Å-riket Fyris och den värdefulla åkermarken framför att ta i anspråk sådana delar av Lunsen, som i låg grad uppfyller naturreservatets syfte. Reservatets ska, enligt syftet, ge ”stora möjligheter att uppleva vildmarkskänsla”, ”orördhet” och ”tystnad”. Den nordöstra delen av reservatet störs påtagligt av järnvägstrafiken, har rester av ett torp och odling och saknar därmed vildmarkskänsla.
  • Fyrspårsavtalet förutsätter en kraftfull utbyggnad av området, vilket medför en skala och form som inte står i överensstämmelse med Uppsalas särart. FVU menar att omfattningen bör minskas från 21 500 lägenheter till 10–12 000 lägenheter och 6–8 000 arbetsplatser. Det är en storlek motsvarande exv. Hammarby Sjöstad eller Norra Djurgårdsstaden, dock med den skillnaden att det här är fråga om en helt ny stadsbildning.
  • Att bygga en helt ny stad är en ytterst svår uppgift. Den nya staden kan inte utgöras av ett renodlat boende utan måste utvecklas kring arbetsplatser och service. Stationen, trafikplatsen mot E4 samt ett antal arbetsplatser måste finnas på plats samtidigt som de första etapperna av bostadsbyggande sker. Noterbart är att motsvarande stora stadsutvecklingsprojekt i Norden, förutom bostäder, även innehåller etablering av exv. teknik-kluster, forskningsanläggningar eller universitetscampus.
  • Utbyggnaden av den nya staden kommer att ta tid. Planen måste därför vara flexibel för att kunna anpassas/förändras över tiden. Den bör ha karaktär av ett dynamiskt ramverk. Den måste erbjuda väl fungerande lösningar redan från etapp 1 och samtidigt medge en anpassning till vid varje tid föreliggande behov och förändrade värderingar/ prioriteringar.

Förslag till revidering av den fördjupade översiktsplanen

FVU föreslår att planförslaget revideras utifrån det faktum att den nya staden kommer att utgöra en självständig tätort i Uppsala kommun (se bilagd skiss). Stationsläget flyttas söderut och ges en nära koppling till trafikplatsen vid E4 och de arbetsplatser som avses skapas i detta läge.

FVU anser att det inte är långsiktigt hållbart att utnyttja högkvalitativ åkermark för bebyggelse. Åkermarken bör därför nyttjas endast i begränsad omfattning.

Trafikleden (spårvägen) genom Å-riket Fyris föreslås utgå. Den kapacitetsstarka kollektivtrafiken delas i en östlig linje Bergsbrunna – Uppsala C – Gränby och en västlig linje Gottsunda – Ultuna – Ulleråker – Uppsala C – Börjetull. Befintliga områden i Sävja, Nåntuna och Bergsbrunna når den nya staden och stationen i första hand med buss och cykel.

Den enligt fyrspårsavtalet förutsatta omfattningen av exploateringen omprövas och begränsas till 10–12 000 lägenheter. I stället övervägs möjligheten att fördela den nya bebyggelsen till fler tätorter och stationer, såsom i Vänge, Järlåsa, Storvreta, Vattholma och Skyttorp.

Utbyggnaden i området sker med den nya stationen som mitt- och utgångspunkt och anpassas tidsmässigt till när den och trafikplatsen vid E4:an kommer till stånd. Den nya staden byggs ut med innerstadskaraktär runt stationen medan de inre delarna mot Lunsen ges en utformning som utgår från trädgårdsstadens principer.

Områdena utmed väg 255 lämpar sig inte för bebyggelse av innerstadskaraktär och lämnas därför orörda. Sävja, Nåntuna och Bergsbrunna med flera befintliga bostadsområden kompletteras endast utifrån lokala förutsättningar och behov.

Den modell för markanvisning som kommunen tillämpat i exv. Rosendal har gett intressanta lösningar för enskilda hus men förlorat helhetsperspektivet. FVU menar att kommunen måste använda sitt markinnehav för att styra bebyggelseplaneringen utifrån ett helhetsperspektiv så att goda livsmiljöer kan säkerställas.

Det utställda förslaget har höga ambitioner om resurshushållning, socialt sammanhållen stadsmiljö, omsorgsfullt utformade gröna parker, gator, torg, karaktärsfull arkitektur mm. Dessa kan vid rätt tillämpning omsättas även med de förändringar i planen som vi redovisat ovan. Den nya staden kan fortsatt stå för nytänkande, främja innovationer och vara en förebild för stadsutveckling. Vi stödjer dessa tankar och fördjupar oss därför inte mer i dessa frågor i detta skede av planeringen utan ber att få återkomma med synpunkter i samband med detaljplaneringen.

Bilaga: Skiss till förändrad struktur

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
ordförande
Bo Aronsson
styrelseledamot
Mats Börjesson
styrelseledamot
Mats Franzén styrelseledamot Tomas Klang
styrelseledamot

 

Yttrande över detaljplan för Bälinge 1:51 PBN 2015- 002345

2021-03-01

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på att det nu kommer att byggas flerbostadshus i Bälinge. Det har sedan länge vart efterfrågat. Det redovisade planförslaget med illustration ser dock till sin form och karaktär onyanserat och slätstruket ut. Lösningen med loftgångar bidrar till detta. Det borde utan förhöjda byggkostnader kunna göras mer varierat med en anpassning till omgivande vägnät och bebyggelse. Med en vinklad bebyggelse längs Kyrkvägen samt med varierade hushöjder i kvarteret på mellan 2-3 våningar kan med små medel tillskapas ett centralt nytt och attraktivt kvarter med högre trivselvärden. Och därmed en bättre anpassning till platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande
PO Sporrong
Vice ordförande
Tomas Klang
Styrelseledamot

Överklagande detaljplan kv. Seminariet ärendenr.: KSN-2019-0951

2021-02-20
Till Mark- och miljödomstolen
c/o Uppsala kommun

Kommunledningskontoret,
kommunledningskontoret@uppsala.se
Stationsgatan 12
753 75 Uppsala

Överklagande

Beslut som överklagas

Kommunfullmäktiges i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv. Seminariet, Uppsala kommun den 25 januari 2021, § 17, ärendenr.: KSN-2019-0951.

Klagande

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har i dag ca 230 medlemmar. Stadgar och andra uppgifter finns på föreningens hemsida www.vardauppsala.se.

Yrkande

FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs

Sammanfattning

Folkskoleseminarieanläggningen – en välbevarad helhet med högklassiga byggnader och en historisk parkanläggning, unik i Sverige – åskådliggör ett viktigt historiskt skede i vårt land. Den utgör en anläggning i raden av vetenskapligt och pedagogiskt intressanta trädgårdar i Uppsala, en anläggning i byggnadsminnesklass. Därför anser FVU att kv Seminariet bör bevaras och skyddas i sin helhet.

FVU åberopar också PBL 8 kap § 13 om förbud mot förvanskning av anläggningen.

FVU anser att planens genomförande innebär att en av huvuddelarna i anläggningen utplånas, vilket vållar irreversibel skada på helheten i riksintresset. Trots det anser kommunen att en miljöbedömning (MKB) inte krävs. FVU anser att detta strider mot miljöbalken 6:11 – 6:12.

FVU anser att åtgärder som stärker värdet i en del, inte i detta fall kan rättfärdiga att irreversibel skada orsakas på värdet i en annan del, och därmed på helheten, när det konstaterats att just helheten är det karaktärsdrag som riksintresset skyddar. Med stöd i Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap 6 § andra stycket miljöbalken), NFS 2005:17, där endast ”obetydlig” skada bedöms kunna accepteras utan att förorsaka påtaglig skada och där irreversibel påverkan med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset som regel anses utgöra påtaglig skada, anser FVU att detaljplanens genomförande skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. FVU anser därför att förslaget till detaljplan strider mot miljöbalken 3 kap 6 § och att kommunens beslut att anta detaljplanen bör upphävas. Läs mer

Ang. detaljplan för Östra Sala backe, etapp 3b PBN 2020–001408

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Planen syftar till att möjliggöra en fortsatt stadsutveckling i Östra Sala backe, där Fyrislundsgatan möter Vaksalagatan. Detaljplanen möjliggör ett kontorskvarter med publika verksamhetslokaler. Målet är att kvarteret ska bidra till att länka samman Östra Sala backe med de omgivande stadsdelarna Gränby och Sala backe.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) ser positivt på tanken att skapa en stadsmässig entré, stadsport, till Uppsala från öster och härmed ge en möjlighet att på ett tydligt sätt manifestera ankomsten till staden. Det kan också komma att utgöra en viktig del av ett stadsbryn mot de öppna markerna intill Vaksala kyrka.

För all trafik österifrån kan de föreslagna byggnadernas höjder ge entrén intryck av en vägg. Här krävs en sammanhängande helhetslösning av hushöjder längs Vaksalagatan Särskilt uppenbart är det för gång- och cykeltrafik under Fyrislundsgatan. För att få en tryggare och mer ändamålsenlig förbindelse för gående och cyklister till/från Vaksala kyrka borde även passagen under Fyrislundsgatan tas bort och förläggas i markplanet.

Mellan Östra Sala Backe och Gränby bör motorfordonstrafik underordnas gångtrafiken. En sådan sammanhållen plats med koppling mellan den planerade torgytan i västra delen av planområdet och södra entrén till Gränby köpcentrum kommer även att på ett bättre sätt länka samman Sala backe med Gränby.

Busshållplatsen, som är Gränbystadens bussnod och som trafikeras av både stadsbussar och regionbussar, accentueras också genom ett tydligt gångstråk i plan över Vaksalagatan.

FVU delar sammanfattningsvis även uppfattningen att platsens strategiska läge vid infarten till Uppsala stad ställer höga krav på byggnadernas arkitektoniska kvalitet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande
Bo Aronsson
Styrelseledamot
  Mats Börjesson
Styrelseledamot

 

Yttrande över detaljplan för kvarteret Siv, PBN 2019- 001087

2021-02-11

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Ett av konserthusets högt uppskattade arkitektoniska huvudnummer är den glasade foajén och promenaden med utsikt över Uppsala. FVU noterar med tillfredsställelse detaljplanens uttalade ambition att behandla detta unika särdrag med varsamhet.

Av de angivna plushöjderna kan man emellertid räkna ut att byggnadskroppen till höger, mot Vaksalagatan, kommer att skymma utsikten för en person kortare än 1,8 m och att byggnadskroppen till vänster, mot Roslagsgatan, kommer att skymma delar av utsikten för alla utom de som är ca 2,2 m eller längre.

Bilden på sid 13 redovisar att den 1,8 m långe betraktarens ögonhöjd ligger i nivå med båda taken, trots att det vänstra borde sticka upp ytterligare ca 40 cm. Bilden återger alltså inte verkligheten korrekt, vilket är både anmärkningsvärt och beklagligt i en planhandling.

För att säkra möjligheten för alla att se omgivande siluett och hustak bör höjden på de båda huskropparna längs Vaksalagatan och Roslagsgatan därför sänkas med en våning. Det möjliggör att även barn och rullstolsburna kan uppleva den i planen utlovade utsikten.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                              Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                         Styrelseledamot

Ang. detaljplan för Norra Hovstallängen, PBN 2017–000789

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Syftet med detaljplanen är att lösa Kungsängens behov av förskola och skola, inklusive idrottshall, samt möjliggöra ytterligare kontor och centrumfunktioner i innerstaden. Planen ska ge möjlighet till att skapa ett livgivande inslag i stadsmiljön och att Kungsängen länkas samman med innerstaden. Syftet med planen är också att bevara värdefull bebyggelse med höga kulturvärden.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är mycket positiva till att behovet av skola och förskola tillgodoses i Kungsängenområdet. Utformningen med en sammanhängande varierad fasad mot Kungsgatan och en väl skyddad gård innanför denna är mycket tilltalande. Vi uppskattar även ambitionen att bevara Navet, Busstornet och Köttinspektionen. Hörnet med Navet i korsningen Kungsgatan Strandbodgatan är en spännande korsning i centrala Uppsala som gärna får framhävas ytterligare. Enligt planförslaget riskerar Navet upplevas inklämt och nedtryckt av omgivande byggnaders höga höjd och dominerande volym. De närmast liggande byggnaderna på Kungsgatan och Strandbodgatan bör därför minskas i höjd och dras in några meter så att Navet kan bibehålla sin karaktär av ett fristående hörnhus.
Läs mer

Konstmuseet – alltför länge förbisett

Vilka verksamheter ska man fylla “kulturkvarteret” Ångkvarnen med, nu när läget inte är aktuellt för nya konstmuseet? Den frågan ställer Sten Åke Bylund, ordförande för föreningen Vårda Uppsala, i sin debattartikel.

Om några veckor kan kommunstyrelsen komma att bestämma sig för om Uppsala konstmuseum ska ligga kvar på sin mindre väl valda plats uppe i Slottet eller flytta till Kaniken. Därmed sätter man också punkt för en 25-årig långbänk som borde ha fått ett avgörande för länge sedan. Efter sig lämnar man en historia av alltför låga kulturella ambitioner, ett dåligt och ofullständigt utredningsarbete och en politisk uppvisning i konsten att marginalisera och negligera en stor opinion.

Parallellt, och märkligt nog osynkroniserat med handläggningen av ärendet med konstmuseet, har kommunen låtit ta fram nya detaljplaner för kv. Hugin och kv. Ångkvarnen. Den uttalade ambitionen är att med hjälp av nya bostäder och verksamheter skapa ”stadsliv” i området och att knyta ihop de nya bostadskvarteren i södra Kungsängen med innerstaden. Bägge planerna är i skrivande stund ute på granskning efter att tidigare ha varit ute på samråd.

Föreningen Vårda Uppsala konstaterar med förvåning att kommunen inte har samordnat dessa processer med varandra. Både kv. Hugin och kv. Ångkvarnen var föreslagna som tänkbara lägen för ett framtida konstmuseum och borde givetvis ha varit grundligt utredda och granskade innan man arbetade fram detaljplaner för dessa kvarter.

Den befintliga stadskärnan har ända sedan 1980-talet ansetts vara alltför liten för det snabbt växande Uppsala. Ett konstmuseum i något av dessa båda kvarter skulle ha passat perfekt in i kommunens ambitioner såväl när det gäller att utvidga stadskärnan som att uppgradera å-rummet. I stället är nu risken stor att man i detta centrala läge håller på att skapa ett näst intill ensidigt bostadsområde, ett andra Luthagen.

Frågan är nu därför hur man ska kunna vidga stadskärnan och knyta ihop södra Kungsängen med innerstaden när man nu har spelat bort ett av de kulturella och stadsbyggnadsmässiga ess man hade i form av konstmuseet? Och med vilka verksamheter tänker man sig att fylla de stora tegelbyggnaderna och tomterna i det strategiskt belägna ”kulturkvarteret” Ångkvarnen? Vi är många som här saknar en långsiktig och hållbar stadsbyggnadsstrategi.

Vad säger våra politiska partier, näringslivet, berörda föreningar och organisationer?

Svaren brådskar!

 

Ang. detaljplan för kv. Hugin, Uppsala kommun (dnr 000-2017-003640)

2021-01-11

Till  Kommunstyrelsen i Uppsala kommun kommunledningskontoret@uppsala.se
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Kulturnämnden, Uppsala kommun kulturnamnden@uppsala.se

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas många nya bostäder i Uppsala. Men när vi tar del av detaljplanen för kv. Hugin ställer vi frågan: Står föreslagna omfattande rivningar i överensstämmelse med kommunens hållbarhetsstrategi och övriga målsättningar i aktuell översiktsplan? Nej! Här föreslås större delen av ett i ett centralt kvarter, huvudsakligen kontorslokaler, i stadskärnan rivas för att ersättas med bostäder! Och detta i en del av stadskärnan som redan domineras av bostäder! Därmed hotas en av stadens finaste arbetsplatser och en av stadens vackraste torgmiljöer; Kungsängstorg. Tillsammans med f d Riksbanken, numera Auktionskammarens hus, spelar bebyggelsen i kv. Hugin en avgörande roll för torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!

Gävleborgs länsstyrelse har i detta ärende övertagit ansvaret från Uppsala länsstyrelse. Kulturmiljö-avdelningen vid Gävle länsstyrelse anser härvid att det finns tveksamheter i den antikvariska förundersökningen som kommunen beställt av White arkitekter och påtalar motsägelser och oklarheter i dess resonemang och slutsatser. Detta stöds av att Upplandsmuséet i sin bedömning kommer till den motsatta slutsatsen att rivning inte är motiverad på grund av bebyggelsens stora kulturhistoriska och arkitektoniska värde, en uppfattning FVU delar. I remissvaret från länsstyrelsen i Gävle anges som huvudskäl till rivning att det kan ske eftersom framlagd plan återställer det ursprungliga rutnätet i området vilket också betonas av stadsbyggnadsförvaltningen i samrådsredogörelse och planbeskrivning – trots att det är helt felaktigt. Kungsängsgatan har alltid gått i rak sträckning mot Tullhuset vid Strandbodgatan. Den sneda avslutningen som planen föreslår har alltså ingen historisk förankring.

Som huvudskäl för rivning anförs också det bristande sambandet mellan Kungsängen och den nya stadsdelen söder om Strandbodgatan, tidigare kallad Industristaden. En planering som gjordes vid en tid när ingen förutsåg det nuvarande behovet bostäder och därmed förlängningen av stadskärnan söderut. Problemet med den bristande kontakten mellan stadskärnan och industristaden kan enkelt lösas genom en mindre öppning i Kungsängsgatans genomfart i kvarteret samt när UL:s bussanläggning och Dragarbrunnsgatan förs vidare söderut och då tillsammans med Kungsgatan och Östra Ågatan ger ett fullt tillfredsställande samband.

Planförslaget föreskriver att här kommer att byggas minst 300-400 nya bostäder, förskola och ytor för kontor, handel och verksamheter till formen av djupa, trånga och mörka bostadsschakt i stället för dagens arbetsplatser. Vi riskerar att få ytterligare alltför täta innerstadsgårdar utan tillräckligt solljus och hälsobringande vistelse och lekutrymmen. Inte minst pågående pandemi har visat att detta inte är en långsiktigt hållbar stads- och välfärdspolitik för Uppsala. Detaljplanen rymmer redan flera smärre förtätningsmöjligheter utan att den lokala miljökvaliteten och helheten går förlorad.

Befintliga byggnader mot Östra Ågatan är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala. Till det yttre en spänstig modernism med slanka och avskilda byggnadskroppar, kopplade med glasade gångar, som lämnar markplanet fritt för passager i parkmiljö. Exklusiva arbetsplatser med god kontakt med den gröna utemiljön. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på anläggningens kvalitet var att den presenterades i tidskriften Arkitektur, där ett urval av landets främsta byggnader lyfts fram. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda!

Föreningen Vårda Uppsala uppmanar alla goda krafter att motsätta sig planerade rivningar i kv. Hugin av såväl hållbarhetsskäl, stadsmiljöskäl som av arkitektoniska skäl! Vi måste vårda Kungsängstorg, en av våra få vackra och funktionella moderna platser i Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala finner vidare kommunens totala ointresse för att i planen bereda plats för ett nytt konstmuseum som mycket anmärkningsvärt. Detta utan offentlig prövning av expertutredningens förslag. Det är helt möjligt att inom ramen för befintlig byggrätt samt med bibehållande av de befintliga kontorsbyggnaderna ge plats för ett konstmuseum i bästa å-läge.

FVU finner sammanfattningsvis att den antikvariska förundersökningen ska göras om, och att planen ska dras tillbaka i avvaktan på detta samt innan en offentlig prövning gjorts i enlighet med expertutredningen.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                                                            PO Sporrong

Ordförande                                                                     Vice ordförande