Uppsala 2023-05-12
Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
 plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av remiss av rubricerade detaljplan anföra följande:

Planen avser komplettering av ett kvarter, med tillägg av byggnadsvolym, som svarar mot tidigare standard inom kvarteret men nu med en funktion som medger kontorsverksamhet. Utbyggnaden sker på bekostnad av befintliga parkeringsytor. Fastighetsytan är också något inskränkt för att ge utrymme åt nyordnad cykelväg längs Bolandsgatan, i stråk tidigare då klassat som ”park”. Det är små ingrepp i befintlig miljö. 

Det yttre Boländerna är nu klassat som ”externhandelsområde” med inriktning främst på ”sällanköpsvaror”. Idag med karaktär av industriområde och med enkla hallbyggnader omgivna av transportytor och uppställningsplatser, visuellt upplevda som ”tomrum”. Samtidigt är Bolandsområdet en stadsdel med handelsverksamhet, och som härmed utgör en viktig del av den södra stadens offentliga rum. I gällande ÖP, utifrån program för stadsdelen (2014) framgår att kommunens intentioner har varit att utveckla området genom att ge tillgång till fler typer av verksamheter anlagda i ett mer ”stadsmässigt” rum, tydligare kopplat också till innerstaden. Föreliggande plan skall ses som ett litet steg i denna riktning.

Pågående förnyelse avses i första hand ske av det främre Boländerna. Men en sådan förnyelse är ofrånkomlig också i den yttre stadsdelen. FVU vill därför redan nu föreslå att en ytterstadsstrategi upprättas. Ett gestaltningsprogram med inriktning på helheten och de detaljer som samverkar till att ge staden och stadsdelen högsta möjliga livskvalitet. En process som kan ske kontinuerligt och redovisas i en medborgardialog samt som en kommunal ”arkitekturpolitik”.

Yttre Boländerna liksom Fyrislund utgör lägesmässigt en entré till staden, ett ”skyltläge” utåt. Det är för många första anhalten för ankommande och genomfarande vägtrafik i södra staden, en lägespostion som ger en första bild av den standard som stadsmiljön i Uppsala håller. Därför bör också den del av Fyrislund som ligger närmast Tycho Hedéns väg från Johannesbäck till Gnistarondellen, ingå i gestaltningsprogrammet ovan, så att utformningen av gaturummet kring Tycho Hedéns väg, en entréväg till Uppsala innefattas. Bolandsområdet måste kunna mäta sig med den stads- och företagskultur som f.d. Pharmacia utvecklade tillsammans med berörda intressenter i ”Uppsala Business Park” och utvecklas mot samma goda stadskultur.

Bolandsområdet får då inte falla utanför ramen för en god stadskultur. 

Nu vänder Bolandsområdet baksidan ut mot flera tillfarter, med en kvartersordning och form som skapar en slutenhet gentemot staden. 

Sammanfattningsvis föreslår FVU därför som ett första steg i denna process att ett strukturprogram upprättas för Bolandsområdet med följande inriktning:

Storkvarteren delas upp i mindre enheter, gatunätet ges smidiga förgreningar, olika funktioner delas upp i differentierade ytor och rum, gränserna både de nya och de gamla inom kvarteren och ut mot gatorna markeras och kultiveras, med t.ex. planteringar, träd och förgårdsmark. 

Det borde på kort sikt och redan nu vara möjligt att åtgärda, t.ex. trädsätta, alla parkeringsfält som är omvandlade till ”bilparker” samt att i samma anda också ersätta asfalt med rasterunderlag, hålade plattor på gräs- eller grusunderlag. Både hållbart och klimatförbättrande.

 För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Ordförande         PO Sporrong, Vice ordförande
Carl Erik Bergold, Styrelseledamot

2023-04-19

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade granskningsförslag anföra  följande: 

FVU har 2017 och 2022 yttrat sig i samband med samråd över och granskning av detaljplanen  för Södra Gunsta, etapp 2 (dnr PBN 2016-003135). De vid de tidigare samråden framförda  synpunkterna kvarstår i relevanta delar även inför det nu presenterade granskningsförslaget  avseende den utbrutna etappen 2:1. 

Vi vill i detta skede framhålla att det är värdefullt att den planerade skolan kan komma till  utförande och vara på plats innan den mer omfattande utbyggnaden av bostäder sker i enlighet  med den fördjupade översiktsplanen. Vi vill också särskilt påminna om vår tidigare analys och  kritik avseende utformningen av bebyggelsen i den nu aktuella etappen:  

”Pröva alternativ med hantering av volymer som ger ett mjukare anslag. Gäller särskilt  punkthusen som i förslaget ligger som klossar längs gatan. Skolbyggnader och idrottshall bör  ägnas den största omsorg, som kulturbärare inom den nya bygden.” 

Kommunen har både möjlighet och ett särskilt ansvar att utforma de offentliga byggnaderna på  ett förebildligt sätt. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Bo Aronsson

2023-04-19

Kommunstyrelsen
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående remiss av rubricerade. detaljplan anföra följande:

Liksom i tidigare yttrande(2022-10-28) över detaljplan för kvarteren Kakelplattan och Tegelpannan ser FVU positivt på att Uppsala får fler mötesplatser för idrott och evenemang, med en omgivning som är välfungerande, trygg och välkomnande under alla tider. Uppsala behöver idrottsplatser för tävlingar och mästerskap och som ges en omgivande stadsmiljö som är omsorgsfullt utformad såväl miljömässigt som trivselmässigt.

Detaljplanen möjliggör byggandet av en badanläggning bestående av en simhall för framför allt simsport samt en utomhusbassäng. Den senare med mått för att kunna användas för större tävlingar samt vara öppen för allmänheten. Innehållet är förankrat i tidigare Utvecklingsplan från 2020 samt aktuell översiktsplan för området. Tanken är att göra anläggningen till en mötesplats för simsportarrangemang, simträning och rekreation i Uppsala men också att anläggningen skall vara en del i förbättringen av områdets sociala trygghet och situation samordnas med befintliga sporthallar genom utnyttjande av bl.a. befintliga parkeringsanläggningar.

En anläggning av det här slaget måste ha de allra bästa förbindelserna med kollektivtrafik men också för gc-trafik samt god tillgänglighet och plats för biltrafik. Eftersom badet förutom för tävlingsverksamhet skall ha en stor betydelse för de östra stadsdelarna som en plats för rekreations och friluftsverksamhet, badliv, plage mm måste den samtidigt vara inbjudande med klara och tydliga trivselegenskaper. Gränbyfältets yttersta delar innehåller många öppna, ödsliga, blåsiga och trista markområden. Men också bullriga ut mot Österleden och E4-an. Det är därför ytterst tveksamt om ljudmiljön vid det föreslagna trafikintensiva läget vid Österleden mot E4-an kan ge den ro som de östra stadsdelarna och den växande staden så väl behöver för en ny rekreations- och mötesplats. Dit hör också vikten av att anläggningen som offentlig lokal får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning och kan omges av naturliknande planteringar t.ex. inspirerat av den närliggande von Bahrska häcken.

Platsen- den föreslagna tomten- är för kommunstyrelsen därför en långsiktigt mycket viktig fråga i det pågående arbetet med en ny översiktsplan. Innan byggnadsnämnden fattar slutgiltigt beslut i den aktuella planfrågan borde plats- och lägesfrågan utredas och tas ytterligare ställning till så att den står i överensstämmelse med tidigare beslutade ambitioner för projektet. Föreningen Vårda Uppsala föreslår därför att kommunstyrelsen innan planen fastställes samt i pågående översyn av gällande översiktsplan omedelbart utreder ett nytt läge för badet -gärna i de inre delarna av Gränbyfältet alternativt på/vid någon annan lämplig allmän plats i de östra stadsdelarna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                Mats Börjesson             Carl Erik Bergold          Per Hedfors

2022-12-19

Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2022-11-24 (PBN 2017 000074) att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med  yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap.  12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell  förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats,  bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas.

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta  tingsrätten i sig.

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Riksintresset och de kulturhistoriska värdena har inte beaktats

I rapporten Uppsala stad C 40 A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat  kunskapsunderlag, (Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1) framhålls att det är angeläget att  byggnaderna inom riksintresseområdet kan fortsätta att brukas med beaktande av deras särart  och kulturhistoriska värde. Vidare sägs att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer  bidrar till upplevelsen och förståelsen av stadens utveckling.

Inom planområdet finns ett före detta tingsrättshus som tidigare har bedömts ha ett så högt  kulturhistoriskt värde att det motsvarar kravet för byggnadsminnesförklaring. Att en sådan  förklaring inte skett beror enbart på att fastighetsägaren inte har lämnat sitt medgivande.  Länsstyrelsen framhåller i det nu aktuella planärendet att det före detta tingsrättshuset väl  motsvarar uttrycken för riksintresse C40A Uppsala stad och att ett genomförande av  detaljplanen skulle skada byggnadens höga kulturhistoriska värde. Samtidigt säger man att ett  genomförande av detaljplanen inte riskerar att väsentligt skada riksintresset för  kulturmiljövård. FVU finner det anmärkningsvärt och gör en annan bedömning. Även om den  aktuella planen är begränsad till sin omfattning bidrar den tillsammans med effekterna av  andra planer (exv. den nu aktuella detaljplanen för del av kvarteret Bredablick, diarienummer  PLA 2012-020195) att sammantaget påtagligt skada riksintresset, varför beslutet att anta den  nu aktuella detaljplanen bör upphävas.

FVU har i yttranden i samband med samråd och granskning framfört konstruktiva synpunkter  på hur planförslaget enligt föreningens mening kan bearbetas för att tillgodose riksintresset  och de kulturhistoriska värdena.

Planen är av principiell betydelse varför den bör prövas av kommunfullmäktige

Frågan om hur riksintresset C40A Uppsala stad ska tillämpas vid detaljplaneringen inom  riksintresseområdet är en fråga av principiell art. Det framgår bland annat av de synpunkter  som kommit fram vid samråd och granskning (se granskningsutlåtandet) och av vad vi  framhållit i föregående avsnitt. FVU konstaterar vidare att plan- och byggnadsnämnden är  oenig med kulturnämnden eller i varje fall inte har beaktat de synpunkter och argument som  denna nämnd har framfört. Enligt granskningsutlåtandet har även miljö- och  hälsoskyddsnämnden framfört synpunkter som inte har beaktats av plan- och  byggnadsnämnden. FVU drar därmed slutsatsen att plan- och byggnadsnämnden har frångått  bestämmelserna i 5 kap. 27 § plan- och bygglagen, varför beslutet att anta detaljplanen bör  upphävas.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Bo Aronsson, styrelseledamot

2022-12-09

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planen och anser att den har stora
kvaliteter för förskoleverksamheten. Byggnadens placering på tomten och dispositionen av
utemiljön är bra. Vi uppskattar att normen 40 m2 per barn tillämpas. FVU har dock vissa
tveksamheter inför storleken på förskolan, antalet barn blir mycket stort i den planerade
verksamheten.
Förskoletomten innehåller ett trevligt parti naturmark. Sådan mark är svår att nyskapa enligt gällande regler för förskolors lekmiljö. Ansträngningar bör därför göras för att i största möjliga omfattning bibehålla naturmarken. Den utgör en stimulerande lekmiljö och minskar kostnaden för underhåll av planerad mark.
Framför allt är vi principiellt kritiska till att parkmark tas i anspråk för byggnation. Särskilt i en tid då det ofta sker, då många stora träd skattas åt förgängelsen i samband med
exploatering, som i kv. Seminariet eller i Östra Sala Backe, och då stora träd i många alléer i staden tas ner utan att ersättas.
Den bristande respekten för den i gällande detaljplan fastlagda parkmarken visar på en risk
för att också den återstående parkmarken i framtiden kommer att ianspråktas, vilket skulle
kunna medföra en allt för intensiv förtätning av området som helhet. En god förskolemiljö
kan också komma att äventyras om det i framtiden ses som möjligt att uppföra bostäder på en del av den nu föreslagna, till synes rymliga tomten. Föreningen förordar därför en
utformning för förskolan som långsiktigt säkrar det utrymme som nu reserveras för denna
verksamhet.

Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Per Hedfors, styrelseledamot

Uppsala 2022-12-08
Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed Uppsala kommunfullmäktiges beslut 2022-11-07 (KSN-2021-03376) att godkänna detaljplanen för del av kvarteret Bredablick i Uppsala kommun i enlighet med plan- och byggnadsnämndens beslut 2022-04-28 med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

Antagande av detaljplanen är lagstridigt med följd att beslutet därom ska upphävas av främst och i huvudsak följande skäl:

• Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset.
• Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag.

Dessa delvis sammanhängande skäl för upphävande, vilka utvecklas i det följande, görs gällande utan inbördes rangordning.

Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset

Planområdets läge inom den centrala staden och inom riksintresseområdet för kulturmiljövården  har inte beaktats på rätt sätt. Rätt beaktat innebär intrånget som den föreslagna byggnaden utgör ett hinder mot antagande av detaljplanen, eftersom planens genomförande påtagligt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset. Denna påtagliga skada består i att läsbarheten för stadens siluett försämras genom att den tio våningar höga byggnaden blir synlig i vissa viktiga vyer och sätter en ny, kraftigt försämrande standard för intrångsbedömning avseende bebyggelse som framöver kan komma att föreslås.

Ett intrång, som det aktuella, ska inte betraktas separat utan hänsyn ska tas även till kumulativa effekter. Sådana kan uppstå genom samverkan inte endast med andra, tidigare eller nutida utan också framtida intrång. Riksantikvarieämbetet har i sin bedömning inte tagit hänsyn till kumulativa effekter (jfr redovisningen under rubriken Stadsbild och kulturmiljö i planbeskrivningen, s. 46 ff.)

Vad det närmare bestämt handlar om är att avsett skydd inte kan upprätthållas, när något intrång väl har börjat tillåtas. Ett första intrång kommer nämligen att utgöra argument för nästa och så vidare tills skyddet har kommit att visa sig vara helt illusoriskt. Redan i den aktuella planbeskrivningen kommer detta sätt att argumentera till uttryck när det där uttalas angående Linnéträdgården (s. 46):

Studier har även gjorts av påverkan på stadssiluetten från andra strategiska platser i staden såsom från Linnéträdgården och från slottets utsiktspunkter. Slutsatsen är att påverkan på stadens siluett är liten eller obetydlig. Undantaget är Linnéträdgården varifrån byggnaden kommer att bli synlig i fonden sett mot orangeriet. I fonden finns dock redan idag nytillkommen kvartersbebyggelse i 4-5 våningar. Byggnaden inom kvarteret Bredablick komme[r] att utgöra ett bakomliggande, högre tillägg, till detta.

Om just Linnéträdgården uttalas tidigare i planbeskrivningen (s. 16): ”Planområdet ligger i närhet till Linnéträdgården som är ett statligt byggnadsminne. Orangeriet i Linnéträdgården är även Q-märkt. Vid ny bebyggelse eller tillägg i Linnéträdgårdens omgivning ska dess mycket höga kulturvärden beaktas.” Det sistnämnda framgår på s. 77 i Uppsalas innerstadsstrategi – Stadsliv i mänsklig skala 2016 som är en del av översiktsplanen. Därtill kan noteras att Linnéträdgården jämte andra Linnéminnen i Uppsala, Sverige och övriga världen är avsedd att bli en del av ett internationellt världsarv (se https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/ varldsarv.html, tillgänglig 2022-12-08).

Ifall ett resonemang som det förda kan godtas avseende en plats som Linnéträdgården så kan snart sagt varje ytterligare intrång godtas med hänvisning till Bredablick, om godkännandet av den överklagade detaljplanen skulle upprätthållas. Detta kan inte vara förenligt med det avsedda skyddet.

Det är i sig anmärkningsvärt att planbeskrivningen i åtminstone ett väsentligt avseende inte alls innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå detaljplanen. I sitt yttrande över förslaget till den aktuella detaljplanen uttalade FVU:

Siktstudien från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då
10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala.

Efter att ha konstaterat att inte heller den godkända detaljplanen innehåller någon illustration av efterfrågat slag har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta en sådan. Resultatet bifogas (bilaga 1) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens siluett är stor och betydlig. Med hänsyn till att det är fråga om påverkan på en av stadens viktigaste platser, Linnéträdgården med dess mycket höga kulturvärden, skadar detaljplanens genomförande redan på detta sätt kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

FVU noterar i anslutning härtill att det illustrationsmaterial som faktiskt finns i den godkända detaljplanen delvis är missvisande och därmed är otillräckligt för att förstå detaljplanen. Den mest anslående illustrationen är illustration 32 på s. 49 i planbeskrivningen, ”Vy från Vattholmavägen, vypunkt M, med byggnaden svagt synlig bredvid slottet”. Även här har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta kompletterande illustrationer i form av siktstudier från två olika andra vypunkter på Vattholmavägen, närmare innerstaden. Resultatet bifogas (bilaga 2) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens klassiska siluett är stor och betydlig, vilket innebär att detaljplanens genomförande även på detta sätt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag

När det gäller den aktuella detaljplanens förenlighet med översiktsplanen uttalas i planbeskrivningen (s. 57, ordagrant citerat väl att märka):

Detaljplanen avviker från översiktsplan i termer av hushöjd då det anges i denna att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma endast om dessa utgörs av särskilda märkesbyggnader. Bostadsbebyggelse kan generellt inte betraktas som märkesbebyggelse. Detaljplanen reglerar dock att byggnaden ska utföras med hög arkitektonisk kvalitet och på så uppfylla översiktsplanen genom att bidra med kvalitet i stadsrummet

Förutom att den citerade passagen är svårbegriplig är det som ändå möjligen kan utläsas därav felaktigt. I gällande översiktsplan (från år 2016) anges inte att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma om sådan bebyggelse utgörs av särskilda märkesbyggnader. I den sedan flera år ersatta 2010 års översiktsplan uttalas förvisso (s. 42): ”Byggnationer över kvartersstadens höjder kan tillkomma i form av särskilda märkesbyggnader.” Uppsalas innerstadsstrategi Stadsliv i mänsklig skala 2016 är, som nämnts, en del av (den gällande) översiktsplanen. Bland riktlinjerna som anges i innerstadsstrategin återfinns följande (s. 77): ”För att inte äventyra stadens siluett får nya hus och påbyggnader inte överskrida de nu dominerande hushöjderna.” Varför prövning skulle ske mot skrivningar i 2010 års utdaterade översiktsplan i stället för 2016 års översiktsplan förklaras inte; detta torde vara en rest av tidigare, nu inaktuella överväganden.

Som också synes vara kommunens uppfattning, enligt vad som kan utläsas av planbeskrivningen, avviker detaljplanen från översiktsplanen ifråga om den föreslagna byggnadens höjd. Skulle byggnationer i form av särskilda märkesbyggnader av någon anledning anses kunna medges undantag från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd är förutsättningarna för ett sådant undantag definitivt inte uppfyllda i det aktuella fallet. Den föreslagna byggnaden utgör uppenbarligen inte en byggnation i form av en särskild märkesbyggnad med mindre än att detta begrepp förlorar all vettig mening. Motiveringen är därmed ohållbar.

Må det här räcka att erinra om att kommunens egen uppfattning – i ett begripligare och mer betydelsefullt sammanhang än planbeskrivningen – är att endast en märkesbyggnad har tillkommit och gjort Domkyrkan, Slottet, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och Universitetshuset sällskap som sådan i Uppsala under 2000-talet: Uppsala Konsert och Kongress. Se innerstadsstrategin s. 66 under rubriken Gamla och nya märkesbyggnader i avsnittet Hushöjder och siktlinjer.

Ifall varje byggnad som är avsedd att utföras med hög arkitektonisk kvalitet – vilket kan vara det som avses i planbeskrivningen citerad ovan – skulle anses utgöra en märkesbyggnad i betydelsen att översiktsplanens krav därför kan åsidosättas, skulle det skydd översiktsplanens krav ska innebära bli närmast meningslöst. Av innerstadsstrategin (s. 15) framgår att ”kvaliteten på arkitekturen i innerstaden [måste] vara den högsta möjliga.” Därmed skulle varje nybyggnation som uppfyller det kravet vara en märkesbyggnad med därav följande möjlighet att åsidosätta översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd.

Den föreslagna byggnad som avses med detaljplanen ifråga avviker från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd. Det finns inte grund för avsteg från detta krav och kommunen har i alla händelser inte klargjort vad som motiverar ett undantag för den föreslagna byggnaden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
P-O Sporrong, vice ordförande
Eric Bylander, styrelseledamot

Bilagor:

Siktstudie från Linnéträdgårdens entré utarbetad av P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 1 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudie från Linneträdgårdens entré utarbetad av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Siktstudier från två olika vypunkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 2 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudier från två olika punkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA

2022-10-28

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerat planförslag anföra följande:

Tekniska anläggningar och byggnader är viktiga inslag för att ett samhälle ska fungera och de kräver för sina funktioner ofta en framträdande placering i stadsbilden. FVU vill därför betona vikten av att dessa anläggningar utformas med stor omsorg och med hänsyn till omgivningens karaktär. Planbeskrivningen i den nu aktuella planen visar upp en ambition i det avseendet, där framhålls ”att anläggningar, mark och fastighetsgränser ska utformas som en arkitektonisk helhet” och det ställs krav på fasadmaterial (rött tegel). FVU konstaterar att nuvarande anläggning och byggnad har en grov utformning och att omkringliggande ytor idag uppfattas som ovårdade impediment. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna visar att de föreslagna byggnaderna riskerar att få samma grova karaktär som den befintliga. Det är FVU:s mening att när nu en ny anläggning ska uppföras är det angeläget att såväl de nya byggnaderna som marken får en omsorgsfull och vårdad utformning och en skötsel som svarar upp mot omgivningens.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson  styrelseledamot