Ang. Detaljplan för del av kvarteret Triangeln: PBN 2017–002353

2022-01-16
Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remiss av rubr. detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplaneförslaget innebär en förtätning av studentkvarteret Triangeln i dess västra del, d.v.s. av Södermanland-Nerikes nations fastighet. En fastighet om fem huskroppar, två L-formade och tre i lamellhusform, enhetligt uppförda år 1957 i vackert (mineralhaltigt) gult tegel i fyra våningar med sadeltak, efter ritningar av Artur von Schmalensee. Fastigheten hyser såväl korridorrum som studentlägenheter. Huskropparna famnar tillsammans en större innergård, mot vilken flera, men inte alla entréer vänder sig. Förtätningen sker genom en förlängning av den befintliga bebyggelsen västerut, längs S:t Johannes- respektive Karlsrogatan, ända ner till Krongatan. Förlängningarna sidoförskjuts samtidigt in i den i väster befintliga förgården (vilken nu används till främst parkering), vilket gör att en del fönster på de befintliga gavlarna kan bibehållas; samtidigt kommer tillbyggnaderna så nära de yttre lamellhusens gavlar som sex meter.

De nya huskropparna är så tänkta att de ansluter till den befintliga bebyggelsen längs Karlsro- och S:t Johannesgatan. Denna sänker sig i små steg neråt, mot väster, längs båda gatorna, vilket nybebyggelsen också är planerad att göra. De nya volymerna ansluter väl till de befintliga. Givet ambitionen att nybebyggelsen också i sin detaljutformning – material och fönster – ansluter till det nuvarande kvarteret och lämnar innergården intakt är det här fråga om en måttlig och därför rimlig förtätning.

Däremot gör inredningen av vindarna i den nytillkomna bebyggelsen att anslutningen till den äldre bebyggelsen längs Karlsrogatan och S:t Johannesgatan tappar rytm. Nybebyggelsen saknar källarvåning och därmed sockel. Det gör att den knappast kan anses varsamt anpassad till den befintliga bebyggelsen (jfr Bild 13-16!). Den årsring av värdefulla kulturmiljövärden som kvarteret innebär för Uppsala bör enligt FVU i stället fullt ut tas till vara för framtiden.

FVU föreslår därför att vindslägenheterna/-exploateringen slopas samt att den tillkommande bebyggelsen förses med en måttlig sockel (vilket inte kräver någon källarvåning).

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                       Mats Franzén

Ordförande                                              Styrelseledamot

Ang. Detaljplan för kv. Bredablick, del av. Diarienummer: PLA 2012- 020195

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss i rubr. ärende får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande: FVU är positiv till en måttlig förtätning av bebyggelsen i kv. Bredablick. Kommunens ambition att göra denna del av stadskärnan mer stadsmässig med bl.a. lokaler i bottenvåningen och nya bostäder är positiv. Det är vidare positivt att den nya bebyggelsen vid Kungsgatan anpassats till omgivande hushöjder vid denna gata. Det finns fortfarande möjligheter att med väl anpassad nybyggnation inom kvarteret Bredablick skapa en mer levande och attraktiv stadsmiljö̈ utmed Kungsgatan.

Däremot är FVU bestämt emot planen på följande punkter:

  • Det nya huset mitt i kvarteret är för högt.
  • Huset kommer att förstöra sikten mot stadens siluett.
  • Det höga huset kommer att skugga befintlig bebyggelse.
  • Exploateringen är för hög vilket gör innergården torftig och för liten.
  • Den föreslagna byggnaden på fastigheten Dragarbrunn 5:6 är för tjock vilket ger trista lägenheter med dålig dagsljusbelysning.

Exploateringen av fastigheten Dragarbrunn 5:6 är för hög och medger för hög bebyggelse. Enligt översiktsplanen ska byggnadshöjderna hållas nere inom den historiska stadskärnan vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen. Den hänsynen kan inte begränsas till att avse byggnader utefter Kungsgatan. Byggnader, gator, parker och torg ska ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan.

Planens breda och höga byggnad skuggar befintlig bebyggelse och skolgård på ett omfattande och oacceptabelt sätt. Förstärkta krav på̊ goda dagsljusförhållanden finns i såväl både kommunens egna styrdokument som i riktlinjer från Boverket. Dessa krav uppfylls inte enligt planen.

Den del av byggnaden som uppgår till tio våningar får karaktären av ett punkthus sett från längre håll. I innerstadsstrategin betonas vikten av att värna om och respektera stadens siluett, stadsbild och siktlinjer. Höghuset på tio våningar tar inte den hänsynen utan kommer att blockera delar av sikten mot slott och domkyrka från Vattholmavägen och inverka störande på upplevelsen av Linnéträdgården.

Planförslagets siktstudier är egendomligt valda, en är dock representativ och den visar hur den höga byggnaden förstör den vackra vyn av siluetten sedd från Vattholmavägen när man kommer från Gamla Uppsala. Siktstudien från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då 10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala.

Vid ny bebyggelse eller tillägg i Linnéträdgårdens omgivning ska dess mycket höga kulturvärden beaktas. Detta görs inte i den föreslagna planen och förändringarna av stadsbilden till följd av den höga hushöjden är helt oacceptabla.

Byggnaden är för tjock för att kunna skapa tilltalande lägenheter med bra ljusförhållanden. Den föreslagna byggnaden kan få karaktären av ett lamellhus som vänder sin gavelfasad mot Kungsgatan. Mot gatan regleras byggnadens totalhöjd för att motsvara omgivande byggnader i fyra våningar. In mot gården blir byggnadens totalhöjd sex respektive tio våningar. Den del som är fyra till sex våningar är för bred för att ha lägenheter med ljus från flera väderstreck. Många av de 50 lägenheterna kommer därför att endast ha fönster mot ett väderstreck i mörka lägen.

Den kvarvarande innergården blir trång och mörk. Visserligen kan den nya byggnaden sluta kvarteret mot Kungsgatans bullriga trafikmiljö̈ med de futtiga innergårdarna kan knappast vara tillfredsställande för de planerade 50 lägenhetsägarnas och alla de befintliga boendes önskemål.

Sammanfattning

Det är positivt med en måttlig förtätning av kvarteret Bredablick samt att lokaler planeras i bottenvåningen för verksamheter som bidrar till ett ökat stadsliv.

Den höga hushöjden i kvarterets inre avstyrks med hänsyn till att projektet ej är förenligt med den riktlinje i aktuell Översiktsplan som anger att byggnadshöjden ska hållas nere i den historiska stadskärnan samt att ett genomförande bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset. Vidare att upplevelsen av siluetten och Linnéträdgården påverkas negativt. Relationen till befintliga hushöjder respekteras heller inte.

Byggnadens höjd tillför inte stadsmiljön något positivt.

Byggnaden saknar grundläggande arkitektoniska värden avseende dagsljus.

Planen uppfyller varken kraven i ÖP, Innerstadsstrategin eller Arkitekturpolicyn.

Den extremt höga exploateringsgraden bör minskas kraftigt för att lägenheterna och gårdarna ska få en högre kvalitet för vistelse samt för att nybygget inte ska medföra minskat solinfall och dagsljus i lägenheterna i de befintliga husen.

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
PO Sporrong, Vice ordförande
Mats Börjesson, Styrelseledamot

 

Kommunledningen svarar inte på våra frågor

Det åligger kommunledningen att på ett respektfullt sätt förankra aktuella frågor hos medborgarna, skriver fyra representanter för föreningen Vårda Uppsala.

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling har till slut reagerat på våra frågor rörande fyrspårsavtalet och det utrymme det ger till medborgarinflytande. Nu väljer Pelling att inte svara på frågorna i sin insändare i UNT den 25 november, utan kommer i stället med en argumentation kring varför han inte lyssnar på den grundläggande kritik som har lämnats över förslaget till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna. Pelling väljer därmed att hålla fast vid och befästa den position som han och kommunstyrelsens majoritet har intagit sedan tidigare. Det säger möjligen något om den demokratisyn som för närvarande är förhärskande i kommunstyrelsen.

I sin bok ”Demokrati, en liten bok om en stor sak”, ger professor Sofia Näsström en översikt över demokratibegreppet och hur olika tolkningar leder till olika konsekvenser i praktiken.  I en inledande passus skriver hon: ”Definierar vi demokrati som folkets val mellan eliter lotsar vi våra tankar och handlingar åt ett håll, definierar vi det som jämlik kontroll över dagordningen lotsar vi dem åt ett annat. I ena fallet upprörs vi av medborgarnas kritik och inblandning i det politiska styret, i det andra fallet ser vi det som ett hälsotecken.”

Plan- och bygglagen har utformats så att alla berörda garanteras möjligheter till inflytande över en plans innehåll och utformning. Skickligt genomförda samrådsprocesser, med lyhördhet för det som framförs, leder i allmänhet både till ett bättre stadsbyggande och en större acceptans för det som byggs. En ovilja att ta till sig av de synpunkter som framförs riskerar däremot att leda till sämre lösningar, utdragna konflikter, överklaganden och, i slutänden, en uppgivenhet hos medborgarna. En uppgivenhet som i sin tur riskerar att leda till politikerförakt och i förlängningen en bristande tilltro till demokratin.

Vi förstår att kommunen kan behöva avtala med stat och region i frågor som rör stora investeringar. Men det åligger samtidigt kommunledningen att på ett respektfullt sätt förankra aktuella frågor hos medborgarna, att både värna och vårda medborgarnas möjlighet att påverka det som berör dem. Det finns det ingen annan aktör som kan göra. Det vore ett hälsotecken om kommunledningen valde ett sådant arbetssätt.

För övrigt är kommunstyrelsen fortsatt skyldig oss svar på om fyrspåravtalet medger möjlighet för oss medborgare att påverka på annat sätt än genom överklaganden, om det medger alternativ till spårväg och om det medger att inte alla de avtalade 33 000 lägenheterna behöver lokaliseras till Bergsbrunna och Södra staden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Bo Aronsson, Per Hedfors och Tomas Klang

Fyrspårsavtalet slår undan lokalt inflytande

2021-11-22

Det är uppenbart att kommunledningen inte är beredd att ta till sig av de argument som framförs om sydöstra staden och fyrspårsavtalen, skriver Sten Åke Bylund, Bo Aronsson och Mats Börjesson.

”Det går inte att göra större förändringar i det här skedet, då håller vi inte tidsplanen. Det är på eller av, ja eller nej, som partierna har att ta ställning till nu.” Uttalandet är Erik Pellings när han i onsdags presenterade förslaget till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna och med hänvisning till fyrspårsavtalet.

Uttalandet synliggör det dilemma som Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har pekat på i två debattartiklar tidigare i höst (UNT 18 augusti respektive 21 oktober). FVU har genom artiklarna försökt att få svar på om det finns ett samlat politiskt stöd för att nyttja fyrspårsavtalet för att slå undan synpunkter från alla dem som berörs av avtalet. Att avtalet i realiteten nyttjas på ett sådant sätt framgår inte enbart av Pellings uttalande ovan, utan även av det särskilda utlåtande som följer det planförslag som nu har lagts fram.

I utlåtandet kommenteras hur framförda synpunkter har bemötts i den slutliga bearbetningen av planen. Kritik från boende i området avseende omfattningen av bebyggelsen har bemötts med: ”I fyrspårsavtalet med staten och Region Uppsala regleras antalet bostäder som ska byggas inom hela avtalsområdet”. Kritik från organisationer bemöts med: ”Kommunen stämmer kontinuerligt av avtalet med staten och regionen, och planerar i dagsläget ingen omförhandling”. Det är uppenbart att kommunledningen inte är beredd att ta till sig av de argument som framförs hur starka de än är och oavsett vem det är som framför dem.

För att få bekräftat hur kommunledningen ser på innebörden av samråd, dialog och medborgarinflytande har FVU ställt tre frågor i ett brev till kommunstyrelsen. Dessa frågor är:

Är det kommunstyrelsens uppfattning:

1. att fyrspårsavtalet medger möjlighet för medborgare, sakägare, intresseorganisationer med flera att påverka annat än att genom överklaganden fördröja tidpunkterna för genomförandet av avtalets olika delar (se §§9 och 13 i avtalet)?

2. att avtalet medger ett alternativ till spårväg (se §6 punkterna 4 och 5 i avtalet)?

3. att, om det visar sig att det är olämpligt att lokalisera 33 000 lägenheter till Bergsbrunna och Södra staden, avtalet medger att en andel av dessa bostäder i stället kan lokaliseras till andra delar av kommunen?

Är svaret nej på alla tre frågorna så visar kommunstyrelsen att den har distanserat sig från alla dem som frågorna berör. Är svaret ja på alla tre frågorna kan kommunledningen inte längre nyttja fyrspårsavtalet för att enkelt slå undan synpunkter utan dessa måste bemötas med lyhördhet och respekt, inte med ultimatum.

Fyra spår Uppsala, samrådshandling, Söder Bergsbrunna – Uppsala Centralstation

Trafikverkets ärendemottagning Fyra spår Uppsala
Box 810
781 28 Borlänge

2021-11-15

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad handling och vill med anledning därav framföra följande synpunkter på de i dokumentet redovisade förslagen.
Uppsala Central
FVU förordar en samlad stationslösning enligt alternativen 1a eller b. Dessa alternativ ger en god överblick över stationens funktioner och korta gångavstånd för resenärerna i samband med byte mellan olika tåglinjer eller byte mellan tåg och annan kollektivtrafik, liksom vid angöring med privatbilar och taxi. FVU vill betona vikten av att det utökade spårområdet utformas så att inpassningen till omgivande stadsmiljö utförs på ett omsorgsfullt sätt. FVU ställer sig bakom tanken att det äldre ställverket kan flyttas, medan ingrepp i stationsbyggnaden bör undvikas.
Uppsala södra
FVU instämmer inte i att det finns goda förutsättningar att skapa en välfungerande station i det i utredningen redovisade läget söder om Bergsbrunna. Nivåskillnaden är stor (16 meter) och kommer att tillsammans med järnvägen och stationen i sig att utgöra en betydande barriär mellan områdena öster och väster om stationen. FVU har i samband med samråd över ett förslag till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna framfört att den nya staden bör byggas upp kring en sydligare lokaliserad station där nivåförhållandena är mer gynnsamma och där stationen kan ges en nära koppling till det föreslagna verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. En sådan lokalisering skulle kunna bidra till en mer funktionell lösning än den som redovisas i utredningen. Yttrandet över den fördjupade översiktsplanen bifogas för kännedom.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande , Bo Aronsson, styrelseledamot, Per Hedfors, styrelseledamot

Granskningsyttrande över detaljplan för del av Österplan. Diarienummer 2020- 002055

2021-11-15
Till plan-och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av att nämnda detaljplan nu återkommit för granskning anföra följande:
Som vi redan gett uttryck för i vårt samrådsyttrande accepterar vi breddningen av spårområdet givet den samhällsnytta den kommer att medföra. Däremot motsätter vi oss att S:t Olofsgatan och S:t Persgatan läggs i tunnlar under järnvägen och att banvallen höjs mellan 40-80 cm. Vi anser att dessa åtgärder snarare kommer att förstärka effekten av den barriär som järnvägen utgör istället för tvärtom och att de således ytterligare kommer att spä på upplevelsen av att befinna sig i två olika stadsrum, nämligen ett väster och ett annat öster om järnvägen.

FVU saknar fortfarande en diskussion kring de stadsmiljömässiga konsekvenserna som ett genomförande av detaljplanen skulle medföra trots att dessa torde bli påtagliga. Banvallen ligger redan idag högre än de omkringliggande gatorna och en ytterligare höjning av densamma i storleksordningen 80 cm kommer att påtagligt störa siktlinjerna i S:t Olofsgatans och S:t Persgatans längdriktningar. Därtill kommer kravet på säkerhet. Spåren ligger inom ett område som riskerar att översvämmas vd högvatten. Något som förespås bli mer frekvent. Om underfarterna genomförs finns ingen säkrad passage över spåren i markplanet i hela stadsområdet.

Det finns också en risk för att gatorna i framtiden kommer att upplevas som två olika gator, nämligen en gata väster om järnvägen och en annan gata öster därom, en upplevelse som inte kommer att bli mindre om gatorna dessutom leds i tunnlar under järnvägen. Järnvägskorsningarna vid S:t Olofsgatan och S:t Persgatan är idag de enda korsningar i plan som återstår i Uppsala innerstad och borde även framgent kunna få behålla denna utformning.

De negativa och otrivsamma stadsmiljöer som tunnlarna vid t ex Gamla Uppsalagatan, Råbyleden, Vaksalagatan och Strandbodgatan resulterat i borde stämma till eftertanke.

För Föreningen vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Tomas Klang, Ledamot

Detaljplan för kv Hindsgavl, samråd. PBN 2019-002975

Till plan-och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill framföra följande synpunkter:
Vi ser positivt på att man omarbetat tidigare plan. Detta förslag har en skala som är etablerad i Ekebyområdet vid dagens torg. Den u-formade byggnaden öppnar sig mot söder och den västra delen av byggnaden är fyra våningar hög, mot gården delvis bara tre våningar. Det ger bra ljus och solvärden för bostäderna. Placeringen av det nya torget intill huvudstråket Nordengatan är en förbättring – det befintliga ligger i skymundan. De planerade lokalerna mot torget och Nordengatan kommer att skapa ett mer levande centrum än det nuvarande. Positiv är också förgårdsmarken mot gatorna och ambitionen att ersätta de träd som tas ned.

FVU har dock starka invändningar mot den ostuderade volymgrupperingen. Motivet mot Nordengatan med två framskjutande gavlar som inramar den indragna byggnaden däremellan fungerar inte alls på grund av den osnygga sammankopplingen av volymerna i hörnet Nordengatan – Köpenhamnsgatan. För att få detta viktiga arkitektoniska motiv att fungera krävs att den indragna delen längs Nordengatan sänks till samma höjd som flygeln mot Köpenhamnsgatan, dvs fyra våningar.
För att motivet skall bli tydligare och intressantare föreslår vi också att taken spetsas – takvinkeln ökas – på byggnaderna längs torget och Köpenhamnsgatan för att ge gavlarna ytterligare pregnans.
FVU invänder också mot de slätstrukna fasader som planen redovisar mot torget och Nordengatans stråk – här krävs betydligt mer. Det handlar inte bara om vanliga bostadshus – här byggs Ekeby centrum!
Kvartersnamnet förpliktar: Hindsgavl är ett renässansslott på Fyn i Danmark.

För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

Har insynen och det lokala inflytandet förhandlats bort?

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) tog i en debattartikel i UNT den 18 augusti upp några ytterst viktiga frågor för vår lokala demokrati. Den och tidigare artiklar i samma ämne har av Uppsalas politiska ledning bemötts med en oroväckande tystnad. Den övergripande frågan var om Uppsalapaketet innebär att kommunledningen i praktiken har avtalat bort det lokala medborgarinflytandet i flera viktiga stadsbyggnadsfrågor. En annan fråga var avsaknaden av ett väl dokumenterat faktaunderlag för föreslagen infrastruktur. Vår oro grundades på den kritik som Riksrevisionen under våren riktat mot de så kallade storstadsavtalen, där staten utlovar investeringar i transportinfrastrukturen mot att storstäderna lovar att bygga ett preciserat antal bostäder.

Kritik liknande den Riksrevisionen riktat mot storstadsavtalen bör riktas mot det avtal som staten, Region Uppsala och Uppsala kommun har träffat avseende utbyggnad av fyrspår, spårväg och bostadsbyggande. Det är oacceptabelt om detta avtal används för att kringgå syftena med de lagstadgade processer som järnvägslagen och plan- och bygglagen (PBL) anger. Vi är allvarligt bekymrade över att den fortsatta planeringen kommer att uppfattas som ett spel för gallerierna och att avtalet kommer att användas som ett orubbligt argument för att driva igenom de i avtalet redovisade projekten utan att ge utrymme för ett reellt inflytande från sakägare, medborgare, organisationer och andra som har beaktansvärda synpunkter.

Det finns en hel del att invända mot de senaste framlagda förslagen. Vid samråden avseende dels den fördjupade översiktsplanen för den sydöstra staden, dels detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik har FVU pekat på ett antal faktabrister och lämnat konstruktiva förslag på förändringar. Omfattningen av utbyggnaden av den sydöstra staden bör med hänsyn härtill reduceras kraftigt. Samtidigt bör planen på en spårvägsförbindelse över Årike Fyris utgå. Att bygga en ny stad eller isolerad större stadsdel under en begränsad tid är en utmanande uppgift. Det finns i Sverige inget bra exempel på där detta har lyckats. En spårvägsutbyggnad kan vara motiverad i vissa sammanhang. Kommunen har dock inte visat att ett sådant sammanhang finns i det förslag som har presenterats. Dessutom saknas en betryggande ekonomisk analys och redovisning av förutsättningarna för genomförandet.

För Knivsta kommun innebär fyrspåravtalet att kommunen åtagit sig att bygga 15 000 bostäder till år 2057, ett avtal som alltså sträcker sig nästan fyrtio år framåt i tiden. När en lokal opinion i Knivsta ifrågasatte den omfattande utbyggnaden begärde kommunen en omförhandling med staten i syfte att halvera antalet utlovade bostäder. Denna begäran avslogs av regeringen i december 2020. Nu sitter man fast med ett avtal som reducerar möjligheterna till påverkan från berörda i kommunen och även låser handlingsutrymmet för kommande politiker under mycket lång tid. Vilket handlingsutrymme finns det för Uppsala kommun om en stark opinion, tillsammans med företrädare för natur- och andra miljöintressen, motsätter sig en utbyggnad av ”ett nytt Sundsvall”? Vad gäller om vi efter nästa års val får en majoritet i kommunfullmäktige som vill ha en mer försiktig utbyggnad av staden? Vilket utrymme har en sådan majoritet för att då genomföra sin politik?

Vi menar att staden, liksom även andra delar av kommunen, måste utvecklas i en aktiv dialog med oss alla som lever och verkar i kommunen. Detta oavsett om det rör sig om rivning av ett omtyckt hus, byggande i en historisk miljö, anläggande av en spårväg eller uppförande av en ny stad. Dialogen måste ge utrymme för ett reellt inflytande. Det är en demokratiskt fundamental uppgift för kommunen att värna det sedan länge etablerade kravet på lokalt medinflytande. Den uppgiften ska inte förhandlas bort. Vi förväntar oss att alla partier i Uppsalas politiska ledning redovisar hur de ser på de viktiga frågor som vi på nytt har uppmärksammat här.

För Föreningen Vårda Uppsala
Bo Aronsson    Sten Åke Bylund

Granskningsyttrande över detaljplan för Östra Sala backe, etapp 3 a, PBN 2017-003054

2021-09-15
Plan och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplanen omfattar tre kvarter som bildar front mot det öppna gärdet, jordbruksmark som enligt plantexten skall bli parkmark, med vy mot Vaksala kyrka. Detta till skillnad mot övriga bebyggda kvarter längs Fyrislundsgatan som skall få slutna gaturum med bebyggelse på östra sidan om gatan.

Kvarteren innehåller ca 500 bostäder, 1000 m2 lokalyta och en förskola i det mellersta kvarteret. En ny park tillskapas mot kv. Ritstiftet. Det är mycket positivt.

Föreslagna byggnadshöjder mot Johannesbäcksgatan är 3-4 våningar, i två hörn 5 våningar. Förskolan redovisas i en våning. Sammantaget en god anpassning i skala till den befintliga bebyggelsen i 3 våningar med hög sockel längs gatan. Mot Fyrislundsgatan dominerar som i de nya kvarteren i söder 6-7 våningar, på två ställen 5 våningar. Gaturummen är välstuderade med rader av träd.

FVU föreslår följande två förändringar av detaljplanen:

Den norra gården är mindre än de två övriga. Den är jämfört med de andra två trång och mörk och med dåliga solvärden enligt de sparsamt redovisade solstudierna. Kvarterets byggnader föreslås därför omgrupperas så att gården får en rejäl öppning mot söder och Sandliljegatan. Härmed blir den likvärdig med de andra gårdarna som har bättre rymd och solvärden. Det gäller särskilt mellangården, som öppnar sig mot väster och den nya parken.

Kvarterens fasad mot öster och det öppna landskapet mot Vaksala kyrka blir ett nytt stadsbryn, synligt på håll från infart och omgivande trafikleder. Varför inte fortsatta med åkerbruket för att hålla sikten öppen mot Vaksala kyrka och kyrkby? Kulturlandskapet med Vaksala kyrka övergår här i stad. Kvarteren föreslås därför ges en lugn, sammanhållen och distinkt karaktär, till skillnad mot de i form, material och karaktär oerhört brokiga nya kvartersfasaderna mot Fyrislundsgatan.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund            PO Sporrong

Ordförande                   Vice ordförande

Kan kommunen avtala bort medborgarinflytande?

Avtalet om spårväg i Uppsala är lika illa underbyggt som i fallet med linbanan i Göteborg, skriver Föreningen Vårda Uppsala.

Har Uppsala kommun och staten genom Uppsalapaketet avtalat bort lagstadgade prövningar enligt Järnvägslagen och Plan- och bygglagen (PBL)? Kommer kommunledningen att åberopa avtalet för att slå undan kritik mot södra staden och förslaget på spårväg? Riskerar berörda sakägare och kommuninvånare att förlora sina möjligheter till inflytande?

Riksrevisionen har nyligen granskat Sverigeförhandlingens storstadsavtal. Stockholm, Göteborg och Malmö har i dessa avtal utlovat att bygga ett stort antal bostäder mot att staten investerar i särskilt utpekad transportinfrastruktur. Riksrevisionen är påtagligt kritisk på flera punkter; riksdagens beslutade mål för transportpolitiken har frångåtts och de avtalade åtgärderna har inte baserats på tillräckliga analyser av behov, samhällsekonomi och kostnader. Statens insyn har varit svag och underlagens kvalitet har inte motsvarat de krav som normalt ställs.

Uppsalapaketet är på motsvarande sätt ett avtal mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun avseende fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm, spårväg i Uppsala samt ett omfattande bostadsbyggande i den södra och sydöstra staden. Vid förhandlingen om Uppsalapaketet har de berörda parterna arbetat på motsvarande sätt som i Sverigeförhandlingen. Samma kritik som Riksrevisionen riktar mot avtalen i de tre storstadsregionerna kan därför riktas mot Uppsalapaketet.

Enligt vår mening finns uppenbara brister i underlaget till avtalet och i det arbete som har utförts efter att det tecknades. Nyligen har en detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik varit utsänd för granskning. Planen håller öppet om den framtida trafikeringen ska ske med BRT (Bus Rapid Transit) eller spårväg. Samtidigt säger avtalet med staten att det ska vara spårväg. Här har alltså kommunen i avtal föregripit en öppen och förutsättningslös prövning.

Detaljplanen saknar dessutom en beskrivning som redovisar vilka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras. I en tidigare insändare i UNT efterlyste vi bakomliggande kalkyler och planerad finansiering av en spårväg. En sådan redovisning har ännu inte presenterats, vare sig i plandokument eller offentligt på annat sätt. Innan kommunen tar beslut i frågan bör en fullständig och offentlig redovisning ske av såväl alla kostnader som av tänkt finansiering.

Mycket tyder på att avtalet om att staten ska finansiera spårväg i Uppsala är lika dåligt underbyggt som i fallet med linbanan i Göteborg. Linbanan över älven har utgått ur Göteborgs avtal med staten eftersom kostnaden underhand har ökat från 1,1 till 4 miljarder. Detta har medfört en omförhandling av hur objektet kan utgå̊ och hur tillhörande åtagande om bostadsbyggande ska förändras. Motsvarande behov av omförhandling av Uppsalapaketet kan bli aktuellt om Uppsala kommun kommer fram till att spårväg blir för dyrt.

Kritik mot Uppsalapaketet bör även riktas mot att det i avtalet görs utfästelser om byggande som ska prövas enligt PBL. Denna prövning ska ske enligt lagstadgade processer som säkerställer insyn, möjligheter till påverkan och demokratiskt fattade beslut. Avtalet om Uppsalapaketet träffades innan flertalet av dessa processer inletts och har till synes föregripit en öppen prövning enligt PBL:s krav. Frågan är om den ordningen kommer att hålla vid en eventuell juridisk prövning? Det är dock uppenbart att avtalet riskerar att begränsa kommunledningens intresse av att vilja ta till sig kritiska synpunkter och argument som framförs under de nu aktuella planprocesserna. Sättet dessa processer genomförs kan därmed komma att negativt påverka tilliten till samhällets sätt att bedriva planering och fatta beslut i för kommunens invånare viktiga frågor.

Föreningen Vårda Uppsala genom:
Sten Åke Bylund
Bo Aronsson
Mats Börjesson