Föreningen Vårda Uppsala på Fyriskällan under Kulturnatten

Fyriskällan har öppet hus på Kulturnatten lördag den 13 september mellan kl. 14.00 och 22.00.

14.3015.30 kommer kommer Carl Erik Bergold och PO Sporrong att tala om att leva som student i Uppsala under 1960-talet och fram till nu. Studentbostädernas historia och utveckling i vår stad kommer att behandlas särskilt.

Vårda Uppsalas jubileumsbok innehåller kapitlet Studentbostaden med ett rikt bildmaterial. Under föredraget visas ett urval av dessa bilder kompletterade med bland annat några foton av studentnationer.

Vi kommer att sälja böcker för 360 kr per styck, och den som vill kan då få ett medlemskap i föreningen under 2025–26. Vi tar Swish.

Varmt välkommen!

Utställningar på Fyriskällan: Owe Thörnqvist – mannen – musiken – legenden med Företagens historia och Uppsala-Gävle järnväg med Tobo bruksmuseum.

 

 

 

Detaljplanerna för Gottsunda stadsstråk etapp 2 och 3 samt för Gottsunda östra, dnr PBN 2020–002658, 2024–003270 och 2020–002655

2025-08-08

Till plan- och byggnadsnämnden. Uppsala kommun

Avstyrkan

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrker rubricerade granskningsförslag såsom de nu har lagts fram.

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd över planprogrammet för Gottsundaområdet, detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik och detaljplanen för Gottsunda stadsstråk samt granskning av detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1 (yttranden daterade 2018-06-04, 2021-05-20, 2022-09-19 och 2024-08-28). I dessa yttranden lyfte vi bland annat fram nackdelarna med den föreslagna förtätningen, betydelsen av grönskan och tveksamheten till en utbyggnad av ett spårvägssystem sådant det föreslagits. Vi pekade särskilt på det olämpliga i det för simhallen valda läget med hänsyn till tillgängligheten till Gottsunda centrum.

FVU står fortsatt fast vid dessa synpunkter och menar att de nu framlagda planerna bör pausas (etapp 2) och omarbetas (etapp 1, etapp 3 och Gottsunda östra). Detta för att säkra de kvaliteter som uppskattas av Gottsundaborna och för att anpassa planeringen till såväl den inbromsande befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet som till stadsdelen Gottsundas speciella behov. En sådan anpassning kan också säkra förutsättningarna för ett genomförande av planerna utifrån de marknadsförutsättningar som råder idag.

Grunderna för vår avstyrkan

De nu framlagda detaljplanerna, tillsammans med detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1, innebär sammantaget en ogynnsam utveckling och utformning av stadsdelen Gottsundas mest strategiska del; mötet med Gottsunda centrum från Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg. Gottsunda ska utvecklas som stadsnod och får därmed betydelse för ett större omland än den närmast belägna bebyggelsen. För att fungera som stadsnod måste Gottsunda centrum utformas så att det är attraktivt och omedelbart tillgängligt även för boende i de angränsande stadsdelarna Valsätra, Norby, Eriksberg, Bäcklösa, Sunnersta och Vårdsätra. Förslaget till detaljplan för Gottsunda stadsstråk etapp 1 bör därför omarbetas så att tillfarten från det överordnade vägsystemet utformas med en direkt tillgänglighet till serviceutbudet inom centrumområdet.

Detsamma gäller tillgängligheten för fotgängare som nyttjar kollektivtrafiken (se vidare vårt yttrande i samband med granskning av etapp1, daterat 2024-08-28). Det vore olyckligt att skapa en både visuell och funktionell skärm från Hugo Alfvéns väg och Gottsunda allé mot centrumområdet och samtidigt försämra tillgängligheten för de många som bor i ett större omland än i det direkta närområdet.

Den senaste utvecklingen i Uppsala uppvisar stora likheter med den i övriga delar av landet: begränsad befolkningsökning, minskat bostadsbyggande, svårigheter att hyra ut nyproducerade lägenheter med höga hyror och att sälja bostadsrätter i mindre attraktiva lägen. De senaste befolkningsprognoserna för Uppsala visar på en befolkning som är 40–50 000 personer färre år 2050 än de antagande som hitintills legat till grund för planeringen. Att då gå fram med sammantaget så omfattande nybyggnadsprojekt i en stadsdel som intill nyligen klassades som ett så kallat utsatt område måste ses som mindre välbetänkt.

Gottsunda stärks inte genom att under kort tid ges ett betydande tillskott av bostäder. I stället bör stadsdelen kompletteras successivt över tid med begränsade tillägg, som utformas för att möta vid varje tidpunkt aktuell efterfrågan. Stadsdelen behöver tillskott av bostäder, arbetsplatser och service som steg för steg gör stadsdelen alltmer attraktiv för bredare befolkningsgrupper än vad som är fallet idag.

De presenterade detaljplanerna omfattar två nyckelprojekt; den tillkommande bebyggelsen öster om Hugo Alfvéns väg och den intill Elfrida Andrées väg. Båda dessa planer bör omarbetas och ges mer balanserade utformningar utifrån förutsättningarna på respektive plats och de segment i marknaden som kan tänkas efterfråga bostadsrätter i dessa delar. Först när dessa delområden är på plats bör ytterligare etapper startas.

För Gottsunda östra förutsätts enligt planen återvinningsstationen finnas kvar medan de första deletapperna byggs. Det kommer att försvåra möjligheterna att nå ut på en bred marknad oavsett hur de nybyggda bostäderna utformas. När efterfrågan på nyproducerade bostäder är låg är lägesförutsättningarna en avgörande faktor för att attrahera de grupper som är villiga att betala vad nyproduktionen kostar. En större återvinningsstation uppfattas som regel som en miljöstörning om den är lokaliserad i omedelbar närhet till bostadsbebyggelsen och bör därför flyttas senast vid byggstart. Den tillkommande bebyggelsen bör utformas så att den i skala och utformning möter och tar vara på de kvaliteter som finns inom de angränsande områdena i Valsätra, Bäcklösa och Sunnersta. Närheten till service, kollektivtrafik och, inte minst, Natura 2000-området och Gula stigen är kvaliteter som bör framhållas och förstärkas.

Området intill Bandstolsvägen är särskilt utmanande med de större bostadshusen från miljonprogrammets tid som dominerande inslag i närmiljön. Den tillkommande bebyggelsen bör därför tillföra kvaliteter som kan öka såväl delområdets som stadsdelens attraktionskraft. Det är ytterst tveksamt om en ny storskalig bebyggelse är rätt väg att gå. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna (s. 19) uppvisar en torftig miljö som snarare riskerar att bli en belastning än en tillgång för området i sig eller Gottsunda som helhet. Förslaget bör omarbetas med en mer måttfull skala och med tydliga rumsliga kvaliteter.

Redan i planprogrammet för Gottsundaområdet noterades att det de boende i området uppskattade var grönskan. Det nu framlagda förslaget medför bortsprängning och exploatering av skogspartiet intill Hugo Alfvéns väg och Musikvägen, ett skogsparti som på ett väsentligt sätt bidrar till att ge karaktär åt Gottsunda centrum och därmed Gottsunda som helhet. De planer som arbetas fram måste i första hand tillföra kvaliteter som möter de behov och önskningar som gottsundaborna har. Det nu framlagda förslaget innebär att grundläggande kvaliteter i stället tas ifrån dem. Denna del av planläggningen bör därför utgå helt.

Övriga delar av detaljplanen för etapp 2 bör pausas. Delområdet söder om Gottsunda allé för att kunna studeras i ett sammanhang med det område där en simhall har föreslagits. Detta avsnitt utgör en viktig stadsfront mot norr och ett entréparti till Gottsunda centrum och bör studeras i ett sammanhang. I de nu framlagda planerna ser vi ingen ambition att få till stånd den blandning av innehåll som brukar framhållas som eftersträvansvärd i kommunens planering. Finns här möjlighet att inrymma kontor eller lokaler för något av universiteten?

Även de föreslagna kompletteringarna intill Slädvägen och Linrepevägen bör pausas tills de två nyckeletapperna (se ovan) kan visas ha bidragit gynnsamt till Gottsundas utveckling. Det är en risk för att det uppfattas som att den nu föreslagna nybebyggelsen påverkar de befintliga bostadsmiljöerna negativt och därmed också statusen av Gottsunda som helhet. Enligt Handlingsplan för Gottsundaområdet 2021–2030 är målen att ”stadsdelen tillsammans med Valsätra och Bäcklösa ska locka till inflyttning, besökare och etableringar, att de boende i området vill och kan bo kvar …”. Ska dessa mål nås handlar det om att gå varsamt fram för att de i dessa områden boende inte ska uppleva att deras närmiljö förändras så negativt att det får en undanträngningseffekt.

FVU noterar att detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 2 redovisar att ytterligare utredningar måste utföras innan detaljplanen kan antas. I planbeskrivningen (s. 57) sägs: ”Vilken omfattning och typ av förstärkningsåtgärder som behövs i ”Ravinen” ska utredas innan planen antas.” Det är uppenbart att dagvattenfrågorna inte är tillräckligt väl belysta för att säkra den planerade utbyggnaden inom stadsdelsnoden. De antydda förstärkningsåtgärderna i Bäcklösaravinen berör sannolikt såväl det angränsande Natura 2000-området som säkerhetsfrågor kopplade till risken för erosion och skred.

Slutligen vill FVU påminna om att det av kommunstyrelsen antagna planprogrammet för Gottsundaområdet är mycket tydligt på att när Gottsunda förändras ska lokala krafter och idéer från såväl dagens som framtida Gottsundabor tillvaratas. I programmet talas om en inkluderande planprocess; att invånarna i Gottsunda ska ha möjlighet att påverka områdets utveckling genom dialog och aktivt medskapande. Vi kan inte läsa ut av de nu framlagda planförslagen att de föregåtts av ett sådant inkluderande arbetssätt. Inte heller vad ett eventuellt sådant har resulterat i. Det är svårt att se att de framlagda föreslagen till innehåll, omfattning och utformning skulle ha genererats utifrån en dialog och ett aktivt medskapande. Är de framlagda planförslagen verkligen i linje med vad Gottsundaborna själva vill?

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande

Bo Aronsson vice ordförande

Debattartikel utveckling i Uppsala

Börjar luften gå ur Uppsala kommuns planer för framtiden? Bostadsbyggandet har gått i stå och befolkningsutvecklingen stannat av. Trots det finns inga signaler från kommunledningen om att man har en beredskap för att ställa om planeringen. Snarare tvärtom. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling redovisade nyligen i UNT alla de åtgärder som vidtagits i arbetet med det omfattande spårvägsprojektet, ett projekt som baserar sig på en stark befolkningsutveckling och som förutsätter ett omfattande bostadsbyggande. Budskapet från kommunledningens sida har hitintills varit att man inte ser några anledningar till ett omtag i planeringen.

I maj gjorde kommunen en ny prognos (KP25) för befolkningsutvecklingen. Den pekar på att vi i Uppsala kommer att vara 308 000 invånare år 2050. Samtidigt gjorde SCB en befolkningsframskrivning som angav 300 000 invånare samma år. Båda bedömningarna pekar på en drastisk förändring av utvecklingen relativt de befolkningstal som legat till grund för besluten om fyrspårsavtal, översiktsplan (ÖP16) och den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna. Där redovisas befolkningstal på mellan 340 000 och 380 000 invånare.

Det mesta talar för att SCB:s bedömning är den mest realistiska.I januari i år var 248 221 personer folkbokförda i Uppsala kommun. I maj hade vi minskat med 242 personer. Det återstår att se om det årliga mönstret med befolkningsökningar under hösten gör att vi når upp till en ökning med de 2 300 invånare per år som krävs för att den kommunala prognosen ska kunna uppfyllas. Även om Uppsala fortsatt kommer att växa snabbare än Sverige i övrigt är det tveksamt om vi skulle nå upp till 308 000 invånare 2050, vilket i så fall skulle motsvara 2,7 % av Sveriges befolkning, jämfört med 2,3 % idag. Det skulle innebära att Uppsala ensamt skulle svara för 8 % av Sveriges totala befolkningsökning. Ska ÖP16: s och fyrspårsavtalets befolkningssiffror nås krävs att Uppsalas befolkningsökning utgör upp mot 13 % av Sveriges totala tillväxt.

I dagsläget finns det inget som talar för att vi kommer att återgå till den utveckling som vi sett under 2 000-talets inledande decennier. Befolkningsökningen drevs då av ett positivt utrikes flyttnetto och ett stabilt födelseöverskott. Nu är vi i ett läge med en begränsad invandring och en historiskt låg fertilitet, vilket medför en  lägre årlig befolkningsökning framöver än de vi vant oss vid. 

Spelar då detta någon roll för Uppsalas del? Ja, om vi inte är beredda att ompröva tidigare ställningstaganden kan det bli både fel och dyrt. Besluten om spårvägsprojektet baseras på att vi är 340 000 invånare år 2050 och att 55 000 av dessa då bor i de sydöstra stadsdelarna. Det är inte en trovärdig utveckling. Erfarenheterna från perioden efter miljonprogrammet respektive 90-talets fastighetskris visar att marknaden kommer att driva fram en förändring i såväl utbyggnadstakt som i karaktär på det som byggs. De stora projekten tar paus och ersätts av småskaligare. Marknaden kommer att efterfråga småhus. Nya hyresrätter riskerar att stå tomma och nybyggda bostadsrätter i perifera lägen vara svårsålda. Det försvårar möjligheterna att fullfölja antagna planer, inte minst för de sydöstra stadsdelarna.  Endast ett begränsat antal bostäder behöver tillkomma i denna kommundel fram till år 2050, kanske inga alls.

På samma sätt är de prognoser om resandeutveckling som utförts inför besluten om spårvägsprojektet nu helt överspelade. Såväl bedömningar av resandetal som ekonomiska kalkyler är missvisande. Det är i dag svårt att argumentera för att den begränsade samhällsekonomiska nyttan av en spårvägsbro genom Årike Fyris är viktigare än alla de starka miljöintressen som äventyras om bron kommer till stånd.

Det ska noteras att kommunledningen inte har lyckats övertyga regeringen om att de förändringar som vi nu ser är tillräckliga för att motivera en omförhandling av fyrspårsavtalet. Nu är det dock tid för ledningen att övertyga oss uppsalabor om att man har kontroll på läget och att man har en trovärdig plan för vägen framåt. Finns det en sådan?

Bo Aronsson, aktiv i Föreningen Vårda Uppsala och Dialogforum Uppsala – föreningar i samverkan 2025-07-28

Replik spårvägsfrågan

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling skriver i en replik (UNT 2025-07-25) om fördelarna med den planerade spårvägen. Han målar upp en ytterst missvisande bild av läget.

Så här ser läget ut idag, skriver Pelling: ”alla detaljplaner för spårvägssträckan är antagna”. Det är en halv sanning, och sådana är ofta missvisande. Det riktiga är att alla detaljplaner är antagna, men alla är också överklagade. Ingen har vunnit laga kraft.

Pelling fortsätter: ”en rad dispenser och tillstånd har getts för bland annat artskydd”. Det riktiga är att endast vissa alléträd  får tas ned i avvaktan på rättsliga prövningar.

Och så fortsätter det: ”bygglovet för depån är klart”. Det riktiga är att ett bygglov är lämnat, men lovet är villkorat med att detaljplanen för depån måste vinna laga kraft. Både detaljplanen och bygglovet är överklagade. Ett byggande av depån är därför beroende av de rättsliga prövningar som nu pågår.

Vidare: ”upphandlingar av huvudentreprenad, fordon och driftsoperatör är i gång”. Upphandlingen av entreprenaden är överklagad. Även övriga upphandlingar kan komma att överklagas, då det rör sig om stora potentiella intäkter för de som vinner upphandlingarna.

Slutligen: ”markförberedelser, ledningsflyttar och anpassningar av vägnätet genomförs i detta nu”. Det är riktigt. Men de ansvariga för spårvägsprojektet har valt att inte vänta ut de rättsliga prövningar som pågår. Arbetssättet har därför anmälts till såväl länsstyrelsen som kommunrevisionen. Båda instanserna granskar nu förfarandet.

Till allt detta kommer den ytterst omfattande tillståndsprövning som krävs för att kunna bygga spårvägsbron genom Årike Fyris. Utfallet av den prövningen är inte given på förhand men väntas meddelas under hösten.

Ingenting är alltså klart. Nyckelfrågorna prövas nu i mark- och miljödomstolen. Oavsett utfallen i domarna kommer sannolikt ärendena att föras vidare till mark- och miljööverdomstolen. Det kommer att ta tid. Vi uppsalabor kommer därför att kunna säga vårt i spårvagnsfrågan även i nästa års val. Det är en helt annan bild än den Pelling vill förmedla.

Bo Aronsson, aktiv i Föreningen Vårda Uppsala och i Dialogforum Uppsala – föreningar i samverkan 2025-07-25

Överklagande av plan-och byggnadsnämndens i Uppsala beslut att avsluta ärende – olovlig byggnation, dnr PBN 2025-001748

2025-07-17

Till Länsstyrelsen i Uppsala län

Bakgrund och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) gjorde den 11 juni 2025 en anmälan till plan- och byggnadsnämnden (PBN) i Uppsala angående misstänkt olaga byggande utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg. PBN beslutade den 24 juni 2025 att lämna denna anmälan utan åtgärd samt att avsluta ärendet. FVU överklagar härmed detta beslut och yrkar att Länsstyrelsen i Uppsala län upphäver detsamma och ålägger kommunen att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

Grunder för yrkandet

De pågående anläggningsarbetena ifråga kräver stöd i en antagen och gällande detaljplan. Det finns därmed förutsättningar för och behov av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt 11 kap. plan- och bygglagen (PBL). Alltså är PBN:s bedömning, att så inte är fallet, felaktig. Dess beslut att lämna anmälan utan åtgärd och att avsluta ärendet är sålunda oriktigt.

Underlaget för PBN:s bedömning har varit tillräckligt för att komma till ett riktigt beslut. Skulle så inte anses ha varit fallet har PBN åsidosatt sin utredningsskyldighet, genom att inte komplettera utredningen med nödvändiga uppgifter. Har sådan komplettering skett har PBN åsidosatt sin dokumentations- och motiveringsskyldighet, genom att inte se till att detta framgått.

I alla händelser har PBN åsidosatt sin motiverings- respektive serviceskyldighet genom att inte i motiveringen av sitt beslut – eller annars – ha angett vad den avser med ”annan myndighet”, när nämnden inte anser sig vara rätt myndighet.

Utveckling av grunderna för yrkandet

PBN framhåller i sin beslutshandling (med vår kursivering och korrigering):

För aktuellt område pågår det arbete med en ny detaljplan (Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B) för att möjliggöra byggande av spårväg. Denna detaljplan [har] inte vunnit laga kraft. Det innebär att om man ska bygga spårväg gäller Lag (1995:1649) om byggande av järnvägen. Denna lag har inte plan- och byggnadsnämnden tillsynsansvar över, det prövas av annan myndighet.

Vidare sammanfattar PBN sina slutsatser (med vår kursivering):

Det finns idag inga järnvägsspår med tillhörande byggnader kopplade till spårtrafik inom det aktuella området. Att man lägger ner en elkabel är de facto inte det samma som att man bygger spårväg och bryter mot någon bestämmelse i gällande detaljplaner. Förvaltningen bedömer att pågående anläggningsarbeten, nedläggning av elkabel, inte är lovpliktiga åtgärder. Arbetet med ledningarna strider heller inte mot någon bestämmelse i plan- och bygglagen.

FVU menar att det av det aktuella beslutsdokumentet framgår att PBN inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet och inte dragit riktiga slutsatser till grund för sitt beslut. PBN ger därmed inte heller en rättvisande beskrivning av de arbeten som har utförts på det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg.

PBN redovisar helt riktigt att det krävs en ny detaljplan för att medge att spårväg byggs även om inte bygglovsplikt föreligger för spårväg. Vidare att så länge inte en ny detaljplan föreligger gäller lag (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN friskriver sig också från att ha tillsynsansvar över åtgärder som strider mot denna lag. I stället hänvisar PBN till ”annan myndighet” utan att redovisa vilken denna myndighet i så fall är.

FVU menar att PBN har att bevaka att arbeten med en spåranläggning, eller delar därav, inte påbörjas så länge inte gällande detaljplan medger detta. Det är PBN som har tillsynsansvar enligt PBL, där frågor relaterade till detaljplan regleras. Om någon utför åtgärder som saknar erforderligt stöd i detaljplan åligger det PBN att agera för att få till stånd en rättelse.

FVU menar vidare att om PBN drar (den felaktiga) slutsatsen att tillsynsansvaret ligger på annan myndighet så borde PBN åtminstone ha informerat FVU om vilken myndighet som enligt PBN har det ansvaret.

PBN skriver att man håller på att flytta ledningar för vatten, avlopp, fiber, el, fjärrvärme och dagvatten. Vidare att ledningar ska flytta från nuvarande läge under Hugo Alvéns väg till sidan av vägbanan. Detta är inte en riktig beskrivning av de åtgärder som har utförts i den norra delen av Hugo Alfvéns väg (norr om gång- och cykeltunneln). Här har, enligt uppgift från arbetare på plats och FVU:s dokumentation, endast lagts nya elkablar utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg, bland annat fram till läget för en planerad likriktarstation som är nödvändig för driften av en spårväg. Inga ledningar har flyttats från befintligt vägläge i denna del av Hugo Alfvéns väg.

PBN har inte tagit till sig denna information och inte heller dokumenterat att man från de ansvariga för spårvägsprojektet har begärt eller fått beskrivet vad arbetena omfattar i det aktuella vägavsnittet. Som FVU framhöll redan i anmälan, så räknas till en spåranläggning, enligt 1 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ”fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken” (vår kursivering). Eftersom PBN inte undersökt, eller i vart fall inte redovisat, vilka faktiska arbeten som har utförts, kan inte uteslutas att det, utöver elkablar, även lagts ned annan typ av kablar som behövs för framtida spårs brukande.

Det är FVU:s uppfattning att de åtgärder som nu har vidtagits i det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg ska anses utgöra delar av en spåranläggning, varför arbetena står i strid med såväl gällande detaljplan (PBL) som lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN har därmed att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Bo Aronsson, vice ordförande