2025-07-17

Till Länsstyrelsen i Uppsala län

Bakgrund och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) gjorde den 11 juni 2025 en anmälan till plan- och byggnadsnämnden (PBN) i Uppsala angående misstänkt olaga byggande utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg. PBN beslutade den 24 juni 2025 att lämna denna anmälan utan åtgärd samt att avsluta ärendet. FVU överklagar härmed detta beslut och yrkar att Länsstyrelsen i Uppsala län upphäver detsamma och ålägger kommunen att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

Grunder för yrkandet

De pågående anläggningsarbetena ifråga kräver stöd i en antagen och gällande detaljplan. Det finns därmed förutsättningar för och behov av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt 11 kap. plan- och bygglagen (PBL). Alltså är PBN:s bedömning, att så inte är fallet, felaktig. Dess beslut att lämna anmälan utan åtgärd och att avsluta ärendet är sålunda oriktigt.

Underlaget för PBN:s bedömning har varit tillräckligt för att komma till ett riktigt beslut. Skulle så inte anses ha varit fallet har PBN åsidosatt sin utredningsskyldighet, genom att inte komplettera utredningen med nödvändiga uppgifter. Har sådan komplettering skett har PBN åsidosatt sin dokumentations- och motiveringsskyldighet, genom att inte se till att detta framgått.

I alla händelser har PBN åsidosatt sin motiverings- respektive serviceskyldighet genom att inte i motiveringen av sitt beslut – eller annars – ha angett vad den avser med ”annan myndighet”, när nämnden inte anser sig vara rätt myndighet.

Utveckling av grunderna för yrkandet

PBN framhåller i sin beslutshandling (med vår kursivering och korrigering):

För aktuellt område pågår det arbete med en ny detaljplan (Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B) för att möjliggöra byggande av spårväg. Denna detaljplan [har] inte vunnit laga kraft. Det innebär att om man ska bygga spårväg gäller Lag (1995:1649) om byggande av järnvägen. Denna lag har inte plan- och byggnadsnämnden tillsynsansvar över, det prövas av annan myndighet.

Vidare sammanfattar PBN sina slutsatser (med vår kursivering):

Det finns idag inga järnvägsspår med tillhörande byggnader kopplade till spårtrafik inom det aktuella området. Att man lägger ner en elkabel är de facto inte det samma som att man bygger spårväg och bryter mot någon bestämmelse i gällande detaljplaner. Förvaltningen bedömer att pågående anläggningsarbeten, nedläggning av elkabel, inte är lovpliktiga åtgärder. Arbetet med ledningarna strider heller inte mot någon bestämmelse i plan- och bygglagen.

FVU menar att det av det aktuella beslutsdokumentet framgår att PBN inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet och inte dragit riktiga slutsatser till grund för sitt beslut. PBN ger därmed inte heller en rättvisande beskrivning av de arbeten som har utförts på det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg.

PBN redovisar helt riktigt att det krävs en ny detaljplan för att medge att spårväg byggs även om inte bygglovsplikt föreligger för spårväg. Vidare att så länge inte en ny detaljplan föreligger gäller lag (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN friskriver sig också från att ha tillsynsansvar över åtgärder som strider mot denna lag. I stället hänvisar PBN till ”annan myndighet” utan att redovisa vilken denna myndighet i så fall är.

FVU menar att PBN har att bevaka att arbeten med en spåranläggning, eller delar därav, inte påbörjas så länge inte gällande detaljplan medger detta. Det är PBN som har tillsynsansvar enligt PBL, där frågor relaterade till detaljplan regleras. Om någon utför åtgärder som saknar erforderligt stöd i detaljplan åligger det PBN att agera för att få till stånd en rättelse.

FVU menar vidare att om PBN drar (den felaktiga) slutsatsen att tillsynsansvaret ligger på annan myndighet så borde PBN åtminstone ha informerat FVU om vilken myndighet som enligt PBN har det ansvaret.

PBN skriver att man håller på att flytta ledningar för vatten, avlopp, fiber, el, fjärrvärme och dagvatten. Vidare att ledningar ska flytta från nuvarande läge under Hugo Alvéns väg till sidan av vägbanan. Detta är inte en riktig beskrivning av de åtgärder som har utförts i den norra delen av Hugo Alfvéns väg (norr om gång- och cykeltunneln). Här har, enligt uppgift från arbetare på plats och FVU:s dokumentation, endast lagts nya elkablar utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg, bland annat fram till läget för en planerad likriktarstation som är nödvändig för driften av en spårväg. Inga ledningar har flyttats från befintligt vägläge i denna del av Hugo Alfvéns väg.

PBN har inte tagit till sig denna information och inte heller dokumenterat att man från de ansvariga för spårvägsprojektet har begärt eller fått beskrivet vad arbetena omfattar i det aktuella vägavsnittet. Som FVU framhöll redan i anmälan, så räknas till en spåranläggning, enligt 1 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ”fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken” (vår kursivering). Eftersom PBN inte undersökt, eller i vart fall inte redovisat, vilka faktiska arbeten som har utförts, kan inte uteslutas att det, utöver elkablar, även lagts ned annan typ av kablar som behövs för framtida spårs brukande.

Det är FVU:s uppfattning att de åtgärder som nu har vidtagits i det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg ska anses utgöra delar av en spåranläggning, varför arbetena står i strid med såväl gällande detaljplan (PBL) som lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN har därmed att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Bo Aronsson, vice ordförande

2025-06-27

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som har varit utsänt för samråd och vill med anledning därav framföra följande:

FVU avstyrker det nu framlagda förslaget.

Planen framställs med syfte att utverka maximal byggnadsvolym på en gammal lågexploaterad fastighet (att jämföra med tidigare ärenden i Eriksdal, kvarteren Assar och Dagfrid). Detta med motiv att svara mot och förstärka kvaliteter i stadsrummet, vilket dock enbart kan ses som kopplade till flerfamiljshusbebyggelsen i grannskapet. I den till planen hörande planbeskrivningen framhålls följande:

Gestaltningen skall utgå från den äldre lamellhusbebyggelsen längs Fålhagsleden för att säkerställa en god anpassning till den Dagfrid omkringliggande stadsmiljön. Byggnaden ska utformas med inspiration från dessa samtidigt som den innebär ett samtida arkitektoniskt tillägg i området. (s. 9, markering med fetstil av FVU)

Vidare sägs i planbeskrívningen att:

Genom sin placering bidrar den till att tydliggöra entrén mot Uppsala innerstad från Fålhagsleden. Fastighetens form innebär att byggnaden får en annorlunda form jämfört med den övriga bebyggelsen Det bidrar till att ge byggnaden ett eget uttryck. (s. 14)

Detta är en argumentation som FVU menar vara högst godtycklig och motsägelsefull. En anpassning genom särprägel? Byggnaden i sitt redovisade läge ger inget tillägg till den fond som nu är. Med en höjd som utgår från 30-talets lamellhus, tyvärr då i obalans genom ett nybygge med grövre kontur.

Planbeskrivningens motiv för nybygge utgår inte från de faktiska förhållandena på platsen utan är bokstavligen ensidig. De högre husen närmast Strandbodkilen bildar byggnadsgräns mellan centrum och ytterstad. Och där utanför? Byggplatsen i planen, ligger i ett område som är helt väsensskilt innerstaden. Tomten utgör hörnpunkt i ett område med uteslutande låg bebyggelse, egnahem, lägenhets- och småhus, som, med gränser i Solrosgatan/Furugatan och Fålhagsgatan, i en vid sektor sträcker sig ut mot Tycho Hedéns väg.

Solrosgatan är en gräns där just skillnaden mellan inner- och ytterstad skall vara och få bestå tydlig. Planen bygger på en helt felaktig rumsanalys som medverkar till att förvanska stadsrumskvaliteten. Med volym och skala står byggnaden som en solitär, tomttäckande, rest som en obelisk, helt artfrämmande för området. En brutal kontrast. Och sedan? Om genomförd, invasiv med risk för vidare spridning när gränsen en gång blivit passerad.

Alternativ till nybyggnad får ske med utgångspunkt från karaktären hos låghusstaden. Byggplatsen är strategisk i sitt hörn vid Solrosgatan. Där entrébyggnaden i en egnahemsrad som Gunnar Leche utformade (1922) med mönsterordning, till förebild för fortsatt byggande med egna hem. Detta borde bli till motiv för ett nybygge om ett sådant ska till; en kvalitetsbyggnad, en flerfamiljsvilla eller ett fålägenhetshus. Förebilder finns. Ett gott exempel i Uppsala är bebyggelsen i kv. Blomman i Kåbo (Villavägen/Thunbergsvägen) invid Botan. På tomten här, då huskropp i en skala, två våningar, lagd i läge som fond för S:t Göransgatan och med utrymme för en gård mot väster. Kvartershörnet skall inte ha en byggd markering. Det skall ses anpassat för entréläget till Fålhagen/Almtuna, trädgårdsstaden, med en mjuk angöring. Det svarar då också mot grönska och träd på gården till HSB-huset, på motsatta sidan gatan (som planens nybygge annars, på alla sätt, skulle överskugga).

Om nu stadsmässighet eftersträvas inom området finns här en resurs. Parkeringsytan vid Fålhagsgatan och in mot parkstråket.

Sammanfattning

I bilagan ”Behovsbedömning” slås fast att Fålhagen/Almtuna egnahemsområde är en värdefull kulturmiljö. Men i detta sammanhang bedömt ovidkommande. Den föreslagna 5- våningsbyggnaden försvaras med motiv som utgår från en felaktig analys.

Solrosgatan som gräns mellan lamellhusen längs Fålhagsgatan Fålhagen/Almtuna egnahemsområde måste värnas. Gatan utgör huvudstråk där den aktuella fastigheten bildar entré från Fålhagsgatan.

Ny bebyggelse måste ta sin utgångspunkt i egnahemsområdets tvåvåningsskala och inte i lamellhusen i motsatta kvarter.

Lechehuset på fastigheten har förvanskats, men köpare finns säkert som skulle kunna återställa det yttre enligt de ursprungliga fasadritningarna. Jämför med utfallet i kvarteret Assar i Eriksdal. Utrymme finns då också för ett väl anpassat tillägg.

Planen svarar inte mot agendan i kommunens arkitekturpolicy. Den visar också på behovet av ett kommunalt kulturmiljöprogram. Ett program som kan att läggas till grund för att bedöma platsers och områdens karaktär och kvalitét, för en bästa anpassning vid nyordning. Kommunen skall veta bättre än byggherren.

För Föreningen Vårda Uppsala

2025-06-22

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag och vill med anledning därav framföra följande:

FVU delar inte den i detaljplanen framförda uppfattningen att Exercisfältet behöver en ny inramning för att markera gränsen mellan Uppsala Science Park i norr och det öppna fältet söder därom. Vi anser att den befintliga bebyggelsen redan fyller denna uppgift väl och att de nya byggnaderna på ett olyckligt sätt skulle skymma den befintliga bebyggelsen som då skulle hamna bakom, särskilt då sjukhusbyggnaden från 1923, även kallad Staben. 

Detta hus är den enda äldre kulturbärande byggnaden i husraden ut mot Exercisfältet som finns kvar sedan regementstiden. Den är dessutom skyddad med bestämmelsen q. FVU anser att det är viktigt att huset får behålla sitt nuvarande öppna läge ut mot fältet eftersom det signalerar att området, Uppsala Science Park, har en historia som sträcker sig bortom dagens. Om planen genomfördes skulle huset komma att omslutas av bebyggelse på alla sidor, vilket vore att ta ifrån huset en del av dess kulturhistoriska värde. Det skulle i så fall strida mot nuvarande skyddsbestämmelser, enligt vilka inga åtgärder får vidtagas som minskar detta värde.

White arkitekter framhåller i sin konsekvensbeskrivning att den föreslagna bebyggelsen riskerar ”att medföra skada på riksintresset för kulturmiljövården (C40 A). Främst då fältets öppna yta, som finns mellan regementets olika delar, kommer att minska. Byggnaderna riskerar även att skapa en tydlig gräns mellan regementet i norr och fältet, samt att ta fokus från kasernbyggnaderna vid Polacksbacken i öst.” 

FVU instämmer i Whites bedömning och avstyrker planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande 
Göran Öberg, styrelseledamot 
Tomas Klang, styrelseledamot