Detaljplan för del av Kungsängen 37:4 Uppsala kommun PBN 2018- 000856

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 20-02-18

Med anledning av remiss av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala, (FVU) anföra följande:
Planförslaget syftar till att möjliggöra en utbyggnad av reningsverket i Kungsängen. FVU är härvid positiv till att nya reningssteg byggs in för att minska eventuella störningar i form av lukt och ljud. Det nya reningssteget på verket kommer troligen även att omges av en industribyggnad. 

Höga krav bör ställas på utformningen av hela planområdets gräns mot Fyrisån

Anläggningen ligger emellertid i direkt anknytning till södra å-stråket varför speciell hänsyn måste tas vid utformning av såväl byggnaden som till den omgivande miljön. Särskilt höga krav på byggnadens arkitektoniska utformning bör ställas eftersom denna kommer att vara reningsverkets visuella vägg mot Fyrisån. Reningsverket omges idag av staket med taggtråd vilket kan vara funktionellt, men är upplevelsemässigt och visuellt olämpligt ut mot det vackra å-stråket. Särskilda krav bör därför ställas även på utformningen av staket eller annan avgränsning samt på de grönområden inom reningsverkets område som kan ses från gångstråket.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

 

Sten Åke Bylund, ordförande      PO Sporrong, ledamot   
Mats Börjesson, ledamot

Ang. framtida konstverksamhet i Uppsala kommun. Förstudie.

2020-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun 2018-02-12
kulturnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.
FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.
Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering.
Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.
Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.
Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.
Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-76 96 91 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.
Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn
öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns,
är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.
Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.
Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.
Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-769691 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
(Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet,
borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.
Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och
gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en
internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.
Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.


För Föreningen Vårda Uppsala


Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf. P.O. Sporrong 2 vice ordf. Carl- Erik Bergold, ledamot

Ang. detaljplan för del av Fullerö 21:66 Diarienummer PBN 2015- 003554

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020 02 12

Storvreta är utpekad som en av de prioriterade tätorterna i Uppsala kommun. Gemensamt för de prioriterade tätorterna är att de ligger bra geografiskt i det regionala kollektivtrafiksystemet, med god turtäthet. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Genom utbyggnaden av Fullerö hage har man frångått denna princip och förstört Storvretas möjligheter att skapa en sammanhållen tätortsutveckling.

Den nu föreslagna detaljplanen förstärker denna utveckling. Planen innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner som skulle kunna vara värdefulla för Storvretas utveckling, men som nu inte möjliggör en sammanhållen tätortsutveckling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är av den mycket bestämda åsikten att utbyggnad av områden utanför Uppsala centralort måste byggas ut på ett sätt som stärker ytterområdena. Utbyggnaden av bebyggelsen i Fullerö stämmer inte med denna inriktning eller med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. FVU ser mycket positivt på att livsmedelshandel inte tillåts inom området för att inte slå ut dagens livsmedelsbutiker i Storvreta. Vår bestämda uppfattning är alltså att planens förslag innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner i planområdet som omöjliggör en positiv utveckling av Storvreta. En koncentrerad satsning på handel och service i Storvreta centrum med sina mycket goda kollektivförbindelser är mer uthålligt och stärker även omgivande glesbygd. 

Även övriga delområden måste ses som viktiga för Storvretas utveckling. Innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö bör därför den planerade vägförbindelsen till Storvreta byggas. Det är särskilt viktigt eftersom verksamhetsområdet i Fullerö måste ses som arbetsplatser och idrottsanläggning för boende i Storvreta

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis:

  • att ingen yta för dagligvaruhandel eller centrumfunktioner ska tillåtas i Fullerö eftersom exploateringsområdets läge bör integreras med Storvretas utveckling  
  • att vägförbindelsen mellan Fullerö och Storvreta byggs innan ytterligare etablering tillåts
  • att Storvreta bör byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och
  • att fortsatt exploatering av samhället söderut bör föregås av en genomtänkt plan som redovisar utbyggnad av bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Storvreta.

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund    Ulla Björkman        Mats Börjesson
Ordförande         Styrelseledamot  Styrelseledamot

                                          

Angående ansökan om rivning av bostadshus, Flogsta 11:12(3) Uppsala stad

Plan- och byggnadsnämnden, Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020-02-03

Med anledning av Planansökan från Skolfastigheter AB, Uppsala kommun för Flogsta 19:2 m.fl. har rivning föreslagits för att kunna uppföra en ny grundskola, förskola, matsal samt idrottshall mm.

Med anledning härav får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är positiv till att nya skolors uppförs i Uppsala. Föreningen ser dock som en av sina huvuduppgifter att säkra den långsiktiga kvaliteten i Uppsalas snabba tillväxt vad avser bl.a. goda mötesplatser, tillvaratagande av grönytor, kulturmiljö mm. Stadens värdefulla årsringar måste värnas för framtiden. FVU vill med hänvisning härtill och till Upplandsmuseets yttrande i ärendet (Dnr 37-2020) avstyrka föreslagen rivning av byggnaden på fastigheten Flogsta 19:2, Uppsala kommun.

Byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde både genom sin ålder och sitt sammanhang med Ekebybruk. Det är ett tydligt urskiljbart och ett av de få äldre hus som ännu finns bevarade. Härmed visas för framtiden hur långt åt nordväst som Upsala-Ekebys område en gång sträckte sig. Vi tycker vidare att det ur ett helhetsperspektiv är intressant rent arkitekturhistoriskt med dess för verksamheten något speciella karaktär. Särskilt som nya bostadskvarter i dess närhet uppenbart inspirerats av den unika äldre bruksarkitekturen. Det senare särskilt värdefullt i sitt lokala sammanhang i enlighet med PBL 8 kap. 13§ och för vilka förvanskningsförbud gäller. Med hänvisning härtill bör enligt FVU rivningslov inte medges, bl.a. med hänvisning till PBL 9 kap 34§ andra stycket.

 

För Förening Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Ang. detaljplan för kvarteret Sigbjörn, Torbjörns torg. Diarienummer 2017- 002462. Granskning

2020-01-17

 Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av rubricerade remiss vill Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Syftet med planförslaget är att möjliggöra bostäder och funktionella butikslokaler med en gestaltning som passar in i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

 FVU ser positivt på att större ytor tillskapas för gående och cyklister som härmed ökar vistelseytan på torget och minskar barriäreffekterna av trafiken på Torbjörnsgatan över torget.

Föreningens förslag att göra torget till gåfartsgata avfärdas med motiveringen det inte är lämpligt på en så kort sträcka. Motiveringen är tveksam eftersom det finns flera gåfartsgator i Sverige som är av liknande längd. Förslaget om gåfartsgata innebär att hela området kan upplevas som en enhet med väl tilltagen vistelseyta.

De kompletterande solstudierna styrker FVU: s uppfattning att gården som planeras på taket till första våningen kommer att hamna i skugga en stor del av dagen. I övriga Tuna Backar är gårdarna alltid öppna åt sydväst eller har större yta.

FVU förordar därför att byggnadskroppen i kvarterets sydvästra hörn endast ska få vara högst 3 våningar.

 

Uppsala dag som ovan

 

För Föreningen Vårda Uppsala

 

Sten Åke Bylund                                                          Mats Börjesson

Ordförande                                                                   Styrelseledamot

Överklagande av detaljplan för del av kvarteret Kvarnen. PBN 2015- 003445/ antagen 2019-12-18

2020-01-08

Mark och Miljödomstolen, Nacka tingsrätt                                                                                                                 

För kännedom

Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltningen

Överklagande av detaljplan för del av kvarteret Kvarnen. PBN 2015- 003445/ antagen 2019-12-18.

 Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed och med stöd av 13 kap 13§ plan-och bygglagen (2010:900) och 16 kap 13§ miljöbalken (1998:808), som ger en ideell förening, som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, överklaganderätt och att denna rätt tidigare prövats rättsligt och därvid godkänts. FVU har 223 medlemmar. Stadgar och medlemsmatrikel bifogas senare. Vår klagorätt har tidigare godkänts av Mark- och miljödomstolen, se dom den 7 december 2012 i mål P 6473-12.

Inledning

FVU har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till övergripande motiv i planen, med tillägg som, i det centrumnära läget, förstärker och utvecklar stadslivet. Sedan vad gäller utförande har vi funnit anledning att påtala vad vi ser som brister i planhanteringen med motiv till byggnadsskick som vi inte ser hävdade utifrån de kvalitetskrav på arkitektur, med hänsyn då till plats och omgivning, kulturmiljön, som nu föranstaltas i kommunen styrdokument, Arkitektur Uppsala (se bifogad skrivelse).

Planen har sitt ursprung i ett byggherreprojekt med inriktning på ett bästa privatekonomiskt utnyttjande och utbyte av fastigheten. I det skedet fanns inget fastställt styrdokument men som sedan inte lett till justeringar av planen. I planhandlingarna ingick en särskild kulturhistorisk utredning med klarläggande av kvaliteter att ta hänsyn till för att hävda ett bästa byggnadsskick på platsen. Stadsbyggnadsförvaltningen fann nu inga skäl att beakta motiv som utgick ifrån analys av platsens gestalt och historia. Planen framlagd till granskning efter samråd fick bestå med ursprunglig hög exploatering.

I samrådet, som det redovisas, riktas genomgående kritik mot utformningen av bebyggelsen, gruppering, skala, volym, som man ser ruinerar både plats och omgivningar. I inget fall får sakägare eller andra, gehör för synpunkter. Och inte i något fall med argument hämtade från värdeparagrafer i kommunens styrdokument, Arkitektur Uppsala. I stället svepande formuleringar med hänvisning till allmänna önskemål i Översiktsplan. Solvärden försummas medvetet: skrämmande tydligt att bostadsgården gården försätts i evig skugga. Kvantitet, inte kvalitet, är det som skall hävdas. Platsen har ingen betydelse.

Skäl för överklagande

Bristande anpassning till staden och platsen

Planens 11-våningshus, just utanför riksintresset Uppsala stad och bostadsområdet Kvarngärdet södra, enl. KF-beslut 1998-11-07 § 306, klassat som särskilt värdefull bebyggelsemiljö, kastar bokstavligen sin skugga in över dessa skyddade miljöer. Den nya bebyggelsen uppförs dessutom på Kvarngärdet norra, kommunalt kulturmiljöområde. En viktig del av riksintresset Uppsala stad är enligt översiktsplanen skyddet av Uppsalas karaktäristiska silhuett, huvudsakligen slottet och domkyrkan. 11-våningshuset påverkar påtagligt upplevelsen av silhuetten, genom att störa eller blockera den, särskilt då för de medborgare som bor, verkar och färdas i parkstråket från Gränby centrum in mot centrala staden. Efterkrigstidens stadsplanering har länge haft en bärande ide att orientera de nya bilfria grönstråken in mot centrum med siktlinjer mot endera slottet eller domkyrkan. Här bryter man nu mot denna princip.

Den höga byggnaden står helt i strid med Kvarngärdets 2-våningsskala och dessutom mot bostadsbebyggelsen i 4 våningar på andra sidan Torkelsgatan. Detta påtalas i den kulturhistoriska utredning som föregick planen, men som lämnats helt utan avseende. Detsamma gäller bevarande och återanvändning av den f d Konsumbutiken, uppförd på 1960-talet i ett sammanhang med bostäderna och med samme arkitekt.

Anmärkningsvärt är att i planbeskrivningen sid 10 har 11-våningshuset höjdbeteckningen 6 (VI) vån!

Övergripande gestaltning saknas

FVU saknar helt en samlande gestaltning av den för stadsdelen så viktiga avslutningen på grönstråket Gränby – Kvarngärdet. Ingen studie av miljön mellan S:t Perskyrkan och Torkelsgatan med grönska, hårdgjorda torgytor och gång och cykelstråk har gjorts. Inte heller en redovisning av den föreslagna bebyggelsens relation till kvarteret med de två 11-våningshusen, de s.k. Kvarntornen. En allvarlig brist i planen som pekar mot att den är ett hastverk.

De höga byggnaderna skapar skuggiga miljöer. Solstudierna talar sitt tydliga språk. På sid 8 i sammanfattningen av synpunkter från samråd/granskning säger stadsbyggnadsförvaltningen: ”Störningarna, med minskat sol- och dagsljus, bedöms inte utgöra betydande olägenheter i plan- och bygglagens mening”. Tveksam tolkning av PBLs mål med god bostadsmiljö.

De höga byggnaderna drar ner starka vindar och de korridoraktiga torggatorna liksom takterrasserna, som skall ersätta den skuggiga bostadsgården, riskerar att bli blåsiga och otrivsamma.

Schematisk redovisning av byggnadernas gestaltning

Ett byggnadskomplex med ett 11-våningshus i detta centrala läge och i den omgivande låga 2- till 4-våningsbebyggelsen, ställer mycket höga krav på den arkitektoniska gestaltningen. En jämförelse kan delvis göras med UKK, Uppsala konsert och kongress, ett per kvarter närmare centrum. En byggnad med liknande höjd, också belägen vid ett torg. Där ordnades en internationell arkitekttävling för att garantera hög arkitektonisk kvalitet. Här vid Kvarntorget redovisas ett ganska anonymt förslag i två perspektivbilder. Det är känt att Uppsala idag har stora ambitioner med ny arkitektur, och att man därför kopplar in bygglovshandläggaren för att redan i planskedet ställa krav på inte bara volym utan också fasaduttryck, material och kulör. En god ambition. I detta planförslag saknar FVU dessa kvaliteter.

Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande av synpunkter vid samråd/granskning

Ett starkt betonat mål i Uppsalas planering är medborgarinflytande. Trots detta har inga synpunkter från sakägare och allmänhet på något sätt beaktats.

Uppsala har en gällande arkitekturpolicy, Arkitektur Uppsala. På de båda inledande sidorna anges dess övergripande mål. Inget av dessa är enligt FVU: s mening beaktade i den aktuella planen.

Med beaktande av vad som ovan anförts yrkar FVU att detaljplanen på grund av sina stora brister dras tillbaka, omarbetas och bättre anpassas till staden och platsen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund    PO Sporrong Carl Erik Bergold Tomas Klang
Ordförande 1:e vice ordf.      Ledamot     Ledamot 

Biläggs: FVU: s skrivelse ang. detaljplan för del av kv. Kvarnen vid samrådet, daterad 20190830

Ang detaljplan för ny skola i Gottsunda, PBN 2018-002675. Samråd

2019-12-16

Till                           

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                          

Ang. detaljplan för ny skola i Gottsunda. Diarienummer 2018- 002675

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan och vill med hänvisning härtill avge följande yttrande:

Gottsunda är idag en av Uppsalas s.k. stadsnoder med planerad spårvägstrafik såväl mot stadskärnan som mot Bergsbrunna. Stadsdelen står inför en planerad mycket omfattande förtätning på drygt 3500 lägenheter samt en omvandling och flytt av stora delar av dagens centrum till ett läge norr om nuvarande centrum.

Gottsunda är sedan flera år samtidigt ett särskilt utsatt område. Föreningen har i tidigare planyttranden därför bestämt förordat den samordning och koncentration av alla tänkbara samhällsinsatser som nu enligt UNT glädjande ska ske för att få slut på detta extraordinära och utsatta tillstånd, helst innan någon större nybyggnation och förtätning kommer till stånd. Skolan har härvid självfallet en viktig nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av stadsdelen.

Det nya skolkomplexet planeras för 1 350 elever. Planen består av två skolor men dessa byggs samman och ska samnyttja lokaler vilket innebär att den nya skolan måste ses som en samlad enhet och bedömas som sådan.

En omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet visar dock specifikt att vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. Omfattande studier i USA visar att det inte finns hållbara belägg för exempelvis bättre valmöjligheter eller resurser för större skolor. Tvärt om klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, har bättre tolerans och respekt samt har mindre våld och beteendeproblem. Forskningen visar således klart att mindre skolor ger bättre studieresultat och social utveckling. Storleken av den nya skolan riskerar även att bidra till ökad segregation, då föräldrar med valmöjligheter troligen väljer skolor med färre elever. Det genomsnittliga antalet elever i kommunala skolenheter är 226 elever. Motsvarande elevantal i friskolor är 197 elever vilket är betydligt färre än den planerade Gottsundaskolan.

Föreningen Vårda Uppsala är väl medveten om det stora behovet att snabbt ersätta den nedbrunna skolan i Gottsunda. Sett ur ett längre helhetsperspektiv motsätter vi oss dock bestämt den mastodontskola som nu planeras. Detta eftersom Gottsunda- Valsätraområdet av polisen pekats ut som särskilt utsatt område och där extraordinärt fokus måste inriktas på en planering av skolor som tar särskild hänsyn till elevernas möjlighet att utvecklas under trygga sociala förhållanden. Vi föreslår därför att storleken på den föreslagna nya skolan minskas väsentligt.

Föreningen är vidare emot placeringen av den nya separata idrottshallen i ett grönområde som dessutom kräver en förlängd angöringsgata från Vackra Birgers väg eller Valthornsvägen. Eftersom den föreslagna trafiklösningen innebär att vändplanerna på dessa vägar kopplas ihop med en ny gatukoppling vid skolan är placeringen av idrottshallen olämplig. Placeringen kommer att skapa mycket trafik särskilt som idrottshallen ska nyttjas med fler än bara skolelever. Trafiklösningen finns inte heller med bland rörelsestråken som tidigare beskrivits i planprogrammet för Gottsundaområdet. Föreningen Vårda Uppsala förordar därför att idrottshallen byggs på annan mer lämplig plats.

Det är sammanfattningsvis mycket positivt att polis och kommunala förvaltningar nu tillsammans och målinriktat tar itu med Gottsunda- Valsätraområdets särskilt utsatta sociala situation. Skolan har en grundläggande nyckelroll i vår samhällsutveckling. Det därför viktigt att ovanstående erfarenheter och forskningsresultat av mindre skolor omedelbart beaktas och tas tillvara vid den förestående skolutbyggnaden. Det samma gäller omsorgen om grönområden och säkra trafikflöden vid idrottshallens planerade eventuella samlokalisering med skollokalerna. Ur ett långsiktigt helhets- och uthållighetsperspektiv är det därför särskilt angeläget att detta sker innan den planerade och omfattande förtätningen och spårvägsutbyggnaden påbörjas.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                                             Mats Börjesson

Ordförande                                                                    Styrelseledamot

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Samråd (31/10 – 12/12 2019) Dnr. PBN 2015- 001662

2019-12-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kvarteret Sala. Samråd (31/10 – 12/12 2019) Dnr. PBN 2015- 001662

Föreningen Vårda Uppsala ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan för kvarteret Sala. Särskilt tar vi då fasta på avsikten att ”öka stadslivet och stärka stråket mellan Uppsalas stadshus och Forumtorget, genom att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar”.

Smedsgränd av idag, och särskilt då delen mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan, kvarstår som ett av de tråkigare exemplen i Uppsala på 60- och 70-talens stundom okänsliga stadsbyggande där den praktiska nyttan och rationaliteten ofta fick spela en alltför avgörande roll vid utformningen av gatan som närmiljö och uppehållsplats för gående. Den del av Smedsgränd som berörs av den aktuella detaljplanen degraderades på 70-talet i strid med rutnätsplanens idé till en återvändsgata. Idag fungerar den dels som en bilgata för transporter till och från de omgivande fastigheterna och dels som en in- och utfartsgata för parkeringsgaraget i kv. Sala. För fotgängaren är den en händelsefattig ”transportsträcka” mellan Kungsgatan och Dragarbrunns-gatan vars brist på mänsklig närvaro i form av fönsterlösa fasader gör att den rent av kan kännas en smula otrygg under dygnets mörka timmar. Varje försök att öppna upp denna gata med t ex butiker och kaféer samt entréer till dessa måste därför betraktas som angeläget. Kan gatan i sammanhanget dessutom ges ett arkitektoniskt lyft vore än mera vunnet.

Vi noterar vidare med tillfredsställelse att kvarterets högsta tillåtna nockhöjd satts till +28,5 meter över nollplanet för att inte störa utsikten från UKK: s foajévåning mot stadens märkesbyggnader.

Vi noterar utan invändningar inglasningen av arkaden längs Dragarbrunnsgatan liksom inglasningen vid hörnet av Kungsgatan och Vaksalagatan. Möjligen skulle detta hörn kunna utformas på ett annat sätt än vad illustrationen i planbeskrivningen visar, t ex i 45 graders vinkel, för att bättre samverka med och spela mot hörnet i kv. Svalan.

Vi har heller inga invändningar i sig mot den tilltänkta påbyggnaden i två våningar så länge denna inte överstiger den stipulerade högsta nockhöjden på +28,5 meter. Dock anser vi att man åtminstone mot Vaksalagatan bör följa den s.k. 45-gradersregeln, d.v.s. att den i det här fallet teoretiska taklutningen inte görs brantare än 45 grader. Detta för att minska beskuggningen av gatan. Detta kan göras t ex genom att dra in den översta våningen något alternativt att densamma ges en lutande form som på stadshusets översta våning.

När man nu avser att lyfta stadsmiljön i Smedsgränd med nya entréer och levande bottenvåningar så anser vi att detta grepp bör genomföras så konsekvent som möjligt. Vi tycker därför att den tilltänkta uppställningsplatsen för cyklar bör utgå.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

 

Sten Åke Bylund                                           PO Sporrong                                        Tomas Klang

Ordförande                                                    Vice ordförande                                  Styrelseledamot

Ang. detaljplan för kv. Kvarnen Dnr. PBN 2015- 003445

 

 2019-10-31

Till          
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planhandlingar och får med anledning härav anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala vidhåller samtliga invändningar mot detaljplanen som anfördes i föreningens samrådsyttrande av den 30 augusti 2019.

Om dessa invändningar trots allt skulle lämnas utan avseende vill föreningen ändå göra följande påpekande. Som framhålls redan i samrådsyttrandet är det uppenbart att gården med husens föreslagna placering kommer att få extremt låga solvärden och därmed också ett ytterst ogynnsamt mikroklimat. Om man däremot låter bebyggelsen rotera 180 grader så att höghuset kommer i NV, femvåningshuset mot NO och trevåningshuset mot SO kommer gården att ligga öppen mot SV. Den skulle då få helt andra och bättre förutsättningar vad antalet soltimmar beträffar och därmed också bli en betydligt trivsammare och hälsosammare plats för de boende att vistas på.

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                            Tomas Klang

Ordförande                                     Styrelseledamot

 

 

Ang. detaljplan för del av kv. Assar. Granskning (6/9-4/10 2019) Dnr. PBN 2015- 002604

                                                                                                                     2019-10-04

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kv. Assar. Granskning (6/9-4/10 2019) Dnr. PBN 2015- 002604

 Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill med anledning härav anföra följande:

Detaljplanen för kv. Assar tycks vara en del av ett pilotprojekt där Stadsbyggnadskontoret prövar möjligheterna till exploatering av innerstadsnära kvarter (samrådshandlingen s.16).

Planen som nu är till granskning är dock efter samrådet i princip oförändrad utan att invändningarna mot planförslaget bemöttes eller blev tillgodosedda. Hanteringen av kv. Assar ställer frågorna dels hur ”Arkitekturpolitiken” (bl.a. antagen Arkitekturpolicy) tillämpas samt dels hur kommunen i planprocessen hanterar samråd, dialog med och inflytande från medborgarna?

 Kv. Assar är en vital del av området Eriksdal, f.ö. ett av de 35 föreslagna skyddsvärda miljöerna i BN:s utredning (C E Bergold och PO Sporrong) från 1986. Området byggdes ut efter en plan från 1912, som tog sin utgångspunkt i Per Hallmans, trädgårdsstadens store planarkitekt, generalstadsplan 1910. Ett faktum som ytterligare förstärker områdets värde.

FVU anser att området Eriksdal idag har ett starkt och förhöjt kulturhistoriskt värde i första hand genom att de senaste ca 30 årens förändringar varit små. Andra trädgårdsstadsdelar av Uppsala som förverkligats utifrån Hallmans plan är Kåbo och delar av yttre Svartbäcken.

Assar är det kvarter som i sin helhet bebyggts i planens och tidens anda, och dessutom överlevt sina 100 år med obetydliga förändringar i form av nya fasadmaterial på två av byggnaderna. Något som på sikt kan rättas till. Så gott som alla kvarterets byggnader har ritats eller påverkats av stadsarkitekten Gunnar Leche – något som i Uppsala tillmäts stort arkitektoniskt värde.

 Vid FVU: s studium av samrådsredogörelsen finner vi att PBN i sin analys allvarligt felbedömt kv. Assars stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värde. Detta trots att man haft kontorets egna och inte minst Upplandsmuseets kvalificerade dokumentation av bebyggelsens värden att tillgå.

De aktuella fastigheterna 21:3 och 21:4 har ingen fysisk kontakt med Börjegatans stråk, varför inga skäl finns för att i stadsbilden markera med högre hus och ökad exploatering. Byggnaderna redovisas i planen som lämpliga på platsen. Det är ingen rimlig avvägning mellan intressena stadsbild, kulturvärden, bostadsförsörjning, genomförbarhet och grannpåverkan. Bostadsytan blir nära fyra gånger så stor som den befintliga. I sektionsritningarna (sid 15 i planbeskrivningen) ser man tydligt hur de föreslagna byggnaderna helt bryter med den omgivande trädgårdsstadens (vars karaktär man säger sig vilja upprätthålla) skala. I begreppet stadsbild spelar skalan, d.v.s. byggnadernas storlek och framför allt höjd, en avgörande roll. Ändå framhåller man byggnadernas lämplighet på platsen. Man hänvisar också till att 3-våningshöjden finns i grannkvarteret Enar, en putsad byggnad uppförd på 1940-talet, som inte har någon anknytning till 1920-talets trädgårdsstad.

I de skrivelser från grannar och föreningar som presenteras i samrådsredogörelsen framförs andra och mer insiktsfulla analyser av förutsättningarna. Och som en följd av detta en kritik av detaljplaneförslagets ödeläggande ingrepp i kulturmiljön. Särskilt besvärande är den föreslagna rivningen av 21:4, en nyckelbyggnad i kvarteret, som har alla de egenskaper som efterfrågas i och värnas av kommunens Arkitekturpolicy. Se bilddokumentationen på nätet av hus och trädgård från 2013, som visar en vacker miljö i utmärkt skick. En rivning går tvärt emot kommunens omhuldade hållbarhetskrav.

 Förslag

Mot denna bakgrund föreslår Föreningen Vårda Uppsala att berörda byggnader i kv. Assar istället bevaras och återanvänds för boende. Byggnaden på 21:3 måste då återställas till det yttre. För att ändå medge ökad byggrätt kan de båda brandgavlarna på 21:2 motbyggas med 2 våningar.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                             PO Sporrong                                   Carl Erik Bergold

Ordförande                                      Vice ordförande                              Styrelseledamot