Uppsala 2024-04-12 

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala 

Rubricerat förslag till detaljplan är utsänt för granskning enligt 5 kap. 18 § PBL. Föreningen  Vårda Uppsala (FVU) får med anledning därav framföra följande.

FVU avstyrker det framlagda planförslaget. Vi har tydligt motiverat varför i vårt tidigare  yttrande, daterat 2023-08-10, i samband med samrådet enligt 5 kap. 11 § PBL  (samrådsyttrandet biläggs). FVU:s arbete inriktar sig på att en bro genom Årike Fyris inte  kommer till stånd, vilket innebär att en spårvagnsdepå på den föreslagna platsen blir  irrelevant. Därmed kan ett sådant betydande ingrepp, som en spårvagnsdepå i detta läge skulle  innebära, undvikas i närområdet till den attraktiva och känsliga miljö som Årike Fyris utgör.

FVU har tidigare framfört kritik över att så kallade fyrspårsavtalet, såsom det har tolkats av  kommunen, har medfört att en rad hänsynstaganden till viktiga aspekter har åsidosatts.  Planeringen bedrivs mer utifrån vad som skrivits i avtalet än vad som är lämpligt utifrån de  faktiska förhållandena i de berörda områdena, detta oavsett om det gäller natur- och  kulturmiljö, riskfrågor eller hänsyn till de lokala perspektiv som har lyfts fram under de  samråd som hållits. Det är uppenbart att genom fyrspårsavtalet har prövningarna enligt plan och byggnadslagen och miljöbalken kommit att föregripas. Detta bekräftas nu i de framlagda  planhandlingarna (samrådsredogörelsen, sid 75) där det sägs att:

”Då hela spårvägsprojektet har en väldigt låst tidplan för att få medfinansieringen av  staten enligt fyrspårsavtalet behöver flera processer ske parallellt för att hinna bli färdig  enligt tidplan. Kommunen och regionen gör bedömningen att de tillstånd som behövs för  en broförbindelse kommer kunna utfärdas, utifrån den utformning och med de åtgärder  som föreslagits i detaljplanen för delsträcka D. Det faktum att detaljplanerna för delsträcka D och depå inte inväntar alla nödvändiga tillstånd för en broförbindelse utgör  dock mycket riktigt en viss risk för att delar av arbetet behöver göras om.” 

Av samrådsredogörelsen framgår att 573 skriftliga yttranden har inkommit, varav 1 (ett) utan  erinran mot det då framlagda samrådsförslaget. Övriga som har yttrat sig har haft invändningar  mot förslaget, invändningar som kommunen har valt att inte beakta. Det för granskning nu  framlagda förslaget är i allt väsentligt lika med samrådsförslaget. Kommunen visar återigen att  man varken lyckas skapa förståelse för den planering man bedriver eller att man är beredd att  lyssna på och beakta de synpunkter som läggs fram vid samråd. Vi ser det som ett uppenbart  dilemma att planeringen i så hög grad bedrivs mot vad såväl enskilda som organisationer  framför under planprocesserna.

Vid genomläsningen av planhandlingarna noterar vi ett par uppenbara felaktigheter. I  samrådsredogörelsen (sid 5) sägs att:

”Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan  enligt 6 kapitlet miljöbalken”.  I sitt yttrande, daterat 2023-09-12 (sid 1), skriver länsstyrelsen att man ”delar kommunens bedömning om att planen kan komma att medföra betydande  miljöpåverkan för miljöaspekterna vattenkvalitet, buller, klimatpåverkan, naturmiljö,  kulturmiljö och landskapsbild.”

Kommunens skrivning i samrådsredogörelsen är alltså direkt felaktig.

I samrådsredogörelsen (sid 75) skrivs om den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra  stadsdelarna. Där sägs att ”Beslutet om att anta den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna  överklagades och ärendet hade vid samrådet för depån ännu inte avgjorts. Sedan dess har  domstolen avgjort ärendet och beslutet fått laga kraft.”

Dessutom skrivs i såväl länsstyrelsens samrådsyttrande (sid 2) som i den nu aktuella  planbeskrivningen (sid 8) om den ”gällande” fördjupade översiktsplanen. Detta är en felaktig  och direkt missvisande beskrivning. Kommunfullmäktiges beslut om att anta översiktsplanen  är överklagat och laglighetsprövningen är ännu inte slutligen avgjord. De beslut som är tagna i  förvaltningsdomstolen och kammarrätten är möjliga att överklaga till högsta förvaltnings domstolen. Först när denna domstol har kungjort sitt ställningstagande kan frågan sägas vara  avgjord.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson  vice ordförande

2024-03-17

Till Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har genom förenklad delgivning fått ett föreläggande,  daterat 2024-02-29, att lämna yttrande över de till Mark- och miljööverdomstolen insända  överklagandena i rubricerat ärende. Vi vill med anledning därav framföra följande. 

Mark- och miljödomstolen (MMD) har upphävt Uppsala kommunfullmäktiges beslut från  2022-11-07 att anta rubricerad detaljplan. FVU finner att MMD har kommit till samma  slutsats som vi framförde i vårt överklagande, daterat 2022-12-08. Detaljplanen avviker från  den gällande översiktsplanen och den avvikelse från översiktsplanen som gjorts är inte  tillräckligt tydligt presenterad i planbeskrivningen för att kunna anses uppfylla de krav som  följer av 4 kap. 33 § PBL. Genom att beslutet därmed strider mot en rättsregel ska beslutet  följdriktigt upphävas i sin helhet. 

Kungsblick AB har i sitt överklagande, daterat 2023-09-25, på fyra A4-sidor tätskriven text  försökt förklara vad kommunen avsett med sin skrivning om detaljplanens överensstämmelse  med den gällande översiktsplanen, den i planbeskrivningen åberopade innerstadsstrategin  respektive arkitekturpolicyn. Att det krävs en sådan omfattande redogörelse för att förklara  kommunens korta rader i planbeskrivningen illustrerar på ett tydligt sätt att densamma inte  lever upp till de krav på redovisning som finns i 4 kap. 32 § andra stycket respektive 4 kap.  33 § första stycket 5 PBL. 

Uppsala kommun framför i sitt överklagande, daterat 2023-10-24, att planförslaget enligt  kommunens mening i stort överensstämmer med översiktsplanen. Sedan skriver man: 

”Den avvikelse som dock föreligger avser byggnadens höjd som med sitt våningsantal  avviker från områdets höjdskala. Detta tydliggörs i planbeskrivningen där det framgår i avsnittet Planens förenlighet med översiktsplanen och miljöbalken att detaljplanen  innebär en avvikelse från översiktsplanen gällande våningsantal.” 

Den av kommunen i ovanstående citat åberopade skrivningen står inte att finna i den till  detaljplanen hörande planbeskrivningen (se sid 57). Begreppen våning eller våningsantal finns  inte ens nämnda i det åberopade avsnittet. I planbeskrivningen står det ordagrant: ”Detaljplanen avviker från översiktsplan i termer av hushöjd då det anges i denna att ny  bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma  endast om dessa utgörs av särskilda märkesbyggnader.” 

Som MMD noterat är detta sannolikt en skrivning hämtad från en äldre översiktsplan. Vi  konstaterar att kommunen i sitt överklagande fortsätter att vara otydlig i sin tolkning av den  gällande översiktsplanen och dessutom i sitt nu aktuella överklagande felaktigt redovisar vad  de faktiskt har skrivit i planbeskrivningen. 

Mark- och miljööverdomstolen har i en tidigare dom (MÖD 2019:4) framhållit att eftersom  utrymmet för materiell överprövning av en detaljplan är begränsat finns det skäl att ställa  förhållandevis stränga krav på den formella handläggning som föregår ett antagandebeslut.  Enligt vår mening bör det på samma sätt vara motsvarande stränga krav på att  planhandlingarna är förenliga med de rättsregler som anges i PBL. I annat fall får vare sig  sakägare, allmänhet eller kommunfullmäktige en rättvisande bild av förslagets innebörd. Detta  är särskilt viktigt inför ett antagandebeslut. Vi ställer oss därför bakom MMD:s bedömning att  dessa brister är skäl för upphävande av detaljplanen. 

FVU har, i vårt överklagande till MMD daterat 2022-12-08, framfört att planområdets läge  inom den centrala staden och inom riksintresseområdet för kulturmiljövården inte har beaktats  på rätt sätt. Enligt vår mening innebär det intrång, som den föreslagna byggnaden utgör, ett  hinder mot antagande av detaljplanen, eftersom planens genomförande påtagligt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset. Exempelvis är den anrika Linnéträdgården från 1600- talet granne med fastigheten och dess karaktäristiska fond, i huvudaxeln bortom Hårlemans  orangeri, skulle påtagligt och historielöst förändras av det i detaljplanen föreslagna höghuset. 

Vidare framförde vi att det illustrationsmaterial som finns i den antagna detaljplanen delvis är  missvisande och därmed är otillräckligt för att förstå detaljplanen. MMD har i båda de nu  nämnda delarna gjort andra bedömningar än de vi gjort inom FVU. Vi vidhåller dock vad vi i  dessa delar har framfört i vårt tidigare överklagande. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, styrelseledamot

2023-11-27

Till Uppsala kommun, gatu-och samhällsmiljönämnden,
gatu-samhallsmiljonamnden@uppsala.se.
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala är mycket positiv till initiativet att fastställa riktlinjer för Uppsalas träd. Vi uppskattar särskilt om riktlinjerna kan styra arbetet med planer och bygglovgivning samt utformning av allmänna platser, som nämns i förslaget till riktlinjer. Vi ser emellertid att träd och växtlighet kan fullgöra fler funktioner än de som nämns i riktlinjerna. Vi anser att trädens funktion för rekreation, biologisk mångfald, stadsbyggnadselement, kulturell identitet och ekologiska tekniklösningar bör beaktas i fortsatta arbetet med riktlinjer. 

* Förslaget anger att krontäckningen ska var 30 procent i varje stadskvarter. Detta måste kompletteras med en tidpunkt när detta mål ska uppnås särskilt för de delar av Uppsala som har sämst krontäckning.

* Förslaget anger: Fler stadsträd ska planteras än de som tas ner varje år. För att veta om detta mål uppnås måste kommunen föra och ta fram statistik på antalet nertagna och nyplanterade träd i olika stadsdelar varje år.

* Förvaltningar, bolagsstyrelser etc. inom kommunkoncernen ska ta fram handlingsplaner inom 2 år för att säkerställa arbetet att uppnå 30 % krontäckning och för att säkerställa att fler stadsträd planteras än de som tas ner. 

* Förslaget anger: För ett välmående och ett grönskande trädbestånd ska det enskilda trädet ges utrymme i växtbädden och för dess krona. Stockholms kommun har under många år blandad ca 20 % biokol (laddat med närsalter) i växtbädden för träd och därmed fått träden att växa upp till dubbelt så fort. Uppsala kommun bör aktivt ta del av dessa erfarenheter.

Ett av kommunens viktigaste instrument att säkerställa ambitioner med trädbestånden på kommunens mark vore att inkludera ambitionerna om krontäckning och nyplantering i detaljplanearbetet. Det kan t.ex. ske genom att detaljplanearbetet inkluderas med inventering av områdets trädbestånd och redovisning hur krontäckning kan öka till minst 30%.

I materialet om Uppsalas träd anges ekosystemtjänster som bakgrund till förslaget till riktlinjer. Där nämns att träden ska bidra till skugga och temperatursänkning, vindskydd, biologisk mångfald mm. Med detta synsätt föreslår vi att fortsatta arbetet undersöker möjligheterna att riktlinjerna även ska omfatta mikroskogar enligt miyawaki-metoden. Det stämmer bättre med målet att säkerställa god tillgång till natur och parker i stad och tätorter. Mikroskogar kan exempelvis ersätta arbetskrävande gräsytor och ge skydd längs blåsiga och bullriga cykelstråk. Genom att inkludera mikroskogar i riktlinjer för Uppsalas träd kan kostnaden sänkas för underhåll av grönytor samtidigt som det även ger högre biodiversitet än enstaka träd.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande

Mats Börjesson styrelseledamot

Gunnar Noren styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 

2023-11-22

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som efter revidering  nu är på förnyad granskning och vill med anledning därav framföra följande: 

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd och en första granskningsomgång, samt  dessutom överklagat det tidigare antagandebeslutet. Då detaljplanen inför den andra  granskningsomgången endast har reviderats i begränsad omfattning kvarstår till fullo de  synpunkter och erinringar som föreningen framfört vid nyss nämnda tillfällen. 

Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund Bo Aronsson 

ordförande styrelseledamot

2023-02-21

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala  

Med anledning av genomfört samråd av rubricerade planförslag får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplanen möjliggör byggandet av en större grundskola inkl. särskola, en ny förskola och en fullstor idrottsfastighet på den befintliga fastigheten. Årstaskolan ligger idag intill Årstaparken som idag är en förhållandevis stor stadsdelspark och som dessutom upprustats under senare år. Planområdet omges av en blandad bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer samt verksamhetslokaler, en livsmedelsbutik och en vårdcentral mm. I Östra Sala backe, väster därom, finns redan ett stort antal bostäder och nya är under fortsatt nyuppförande. Det som idag saknas inom planområdet och dess närhet är centrumverksamhet i form av offentliga lokaler för kulturverksamhet. Det är samtidigt något som de nya förskole- och skollokalerna kan och bör ge möjlighet till.

Planen ger möjligheter till en för framtiden samlad lugn och säker miljö med trafiksäkra skolvägar för alla barn. Rivs barackerna och en ny skola byggs på tre våningar skapas dessutom förutsättningar för en ytterligare större skolgård för att tillgodose barns skilda behov. Barnkonsekvensanalysen visar att det här är möjligt att uppfylla kommunens riktlinjerför god utemiljö.  

Sammanfattningsvis finner FVU att detaljplaneförslaget ger stora möjligheter till en väl utformad och sammansatt ny offentlig centrummiljö med förskole och skollokaler samt idrottslokaler -omgivna av trafiksäkra och generösa gröna rum. Det ger barn i olika åldrar stora möjligheter till såväl värdefull kunskapsinhämtning, lek och rörelse som till kulturupplevelser och social samvaro/integration. 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

2022-11-23
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat rubricerat planförslag och vill med anledning därav anföra följande:

Innehåll och utformning

Det är en viktig uppgift för kommunen att tillgodose näringslivets behov av planlagd mark för såväl nyetableringar som befintliga verksamheters utveckling. I fråga om det nu framlagda planförslaget ställer vi oss dock frågande till om det redovisar lämpliga lösningar för framtiden. Den i planbeskrivningen presenterade visionen uttrycker en hög ambition i sin vilja att omforma de aktuella delarna av kvarteret Fyrislund från karaktären av ett extensivt utnyttjat industri- och verksamhetsområde till en tät stadsstruktur med ett blandat innehåll. Det är ett förhållningssätt som avviker från det som eftersträvats i tidigare planering, där Fyrislund i stället har setts som Uppsalas största samlade utbyggnadsområde för verksamheter av industrikaraktär och där området mellan Rapsgatan och väg 282 har reserverats främst för ytkrävande/miljöstörande företag samt expansionsmöjligheter för befintliga anläggningar som exempelvis före detta Pharmacia. Enligt planförslaget ska denna del av Fyrislund nu i stället utvecklas till en tätare och mer funktionsblandad stadsdel än vad som tidigare har redovisats. Detta i syfte att utgöra en attraktiv plats för företagens utveckling och för att locka arbetskraft. FVU uppskattar de höga ambitionerna men ser ett antal grundläggande problem med planförslagets inriktning.

Med den nu aktuella detaljplanen fortsätter och förstärks utvecklingen av Uppsala utifrån modernismens zoneringsprinciper, vilket innebär att bostäder förläggs på en plats och arbetsplatser på en annan och det ofta i storskaliga strukturer. Resultatet är å den ena sidan bostadsöar som Rosendal, Bäcklösa, Lindbacken och Fullerö, å den andra sidan arbetsplatsområden som Boländerna, Östra Fyrislund och det nu aktuella planområdet. Denna uppdelning medför uppenbara svårigheter att skapa levande stadsdelar på det sätt som visionen för den nu aktuella detaljplanen eftersträvar. I stället riskerar vi att få ett arbetsplatsområde som nyttjas endast en begränsad del av dagen och upplevs som ödsligt efter klockan fem.

Visionen, såsom den beskrivs i planhandlingarna, är därmed inte trovärdig. En alternativ, mer krävande men effektiv väg för att på sikt utveckla staden är att arbeta för stadsdelar som rymmer både boende och arbetsplatser, vilka tillsammans kan ge förutsättningar för att skapa stadskvaliteter i form av mötesplatser, träningsfaciliteter, restauranger, kaféer, handel och service. Kort sagt det som på senare år i många sammanhang har kommit att benämnas blandstad.

FVU har förståelse för att den aktuella delen av Fyrislund inte låter sig omdanas till en blandstad enligt ovan och att det behöver tillskapas ett serviceutbud som kan tillgodose den efterfrågan som efterhand uppstår från alla de företag som kommer att finnas inom denna del av staden. Många befintliga och framtida företag kommer att ha en hög frekvens av affärsresenärer. Flera av dessa behöver ha tillgång till övernattning, någonstans att äta och möjligheten att röra på sig. Uppsalas centrum, med dess utbud, ligger flera kilometer bort och det är därför ett lovvärt initiativ att lägga ett hotell (med restaurang) och en träningshall i en strategiskt belägen del av området.

Detaljplanen innehåller en berömvärd genomgång av naturvärden och skyddsvärd natur och träd. Vi uppskattar att detaljplanen säkerställer ytor för ett genomgående parkstråk. Eftersom området planeras för ett stort antal arbetsplatser där många kommer att vistas dagtid så bör fler gröna slingor planeras. I ett i planförslaget redovisat stråk rör man sig fram och tillbaka, vilket kan upplevas torftigt för en lunchpromenad. Inom området bör det i stället finnas flera olika långa sammanhängande slingor. Slingorna bör vara planerade att passa både lunchpromenader och joggingrundor, gärna i så avskild natur som det är möjligt i ett område av stads- eller industrikaraktär (se skiss nedan)

Trafik och transporter

Modernismens zoneringsprincip innebär inte bara svårigheter att skapa efterfrågade stadskvaliteter, den medför även ett omfattande resandebehov och ofta även betydande svårigheter att skapa effektiva kollektiva transportsystem. I detaljplanen anges att 12 000 nya arbetsplatser kan tillkomma inom planområdet, vilket innebär över 15 000 totalt i området.

Den redovisade byggrätten ger möjligen utrymme för ännu fler om den nyttjas för en hög andel personalintensiva verksamheter.

Idag är bilpendlingen till Fyrislund och Uppsala Business Park relativt hög eftersom många där arbetande har långt till arbetet. Intilliggande bostadsområden är små och Uppsalas huvudsakliga utbyggnad kommer enligt nu gällande översiktsplan att ske i de södra stadsdelarna. Det är därför troligt att de som kommer att arbeta i Uppsala Business Park även i framtiden kommer att ha långt till arbetet. Om andelen bilresande ska kunna minska som planerat måste cykelvägarna vara extremt bra och gena och kollektivtrafiken kapacitetsstark, snabb, enkel och tillförlitlig.

Det planerade området föreslås bli intensivt utnyttjat och tätt utformat. Speciell hänsyn måste därför tas till att flera företag har tunga transporter till och från sina lokaler. Med den föreslagna utformningen kan det bli svårt att lösa. När det gäller parkering måste hänsyn tas till att området beräknas öka från 3 000 till 15 000 anställda. I detaljplanen planeras exv. byggnader på en stor befintlig parkering i norra delen av området vid infarten från Rapsgatan. Parkerande hänvisas i stället till det som kallas mobilitetshus, vilket inte verkar övertygande.

Detaljplanen utgår från en bilanvändning om högst 25 % av resorna år 2050. För kollektivtrafiken sätts målet att den ska svara för 40 % av resorna. FVU ställer sig frågan om inte detta är väl optimistiska bedömningar. I dagsläget är bilanvändningen klart högre och det är ett fåtal städer i Norden som utanför de direkt centrala delarna når upp till en kollektivandel i resandet om 40 %. Det är i princip endast huvudstäderna som når dessa nivåer och bakom det ligger betydande investeringar i pendeltåg, tunnelbanor, spårväg och andra kapacitetsstarka system.

Planförslaget saknar en beskrivning av hur cyklister eller kollektivtrafikresande ska kunna ta sig till Fyrislund från södra staden. Det är helt otillfredsställande att cyklister söder- och västerifrån bara kan ta sig till Fyrislund via Rapsgatan. Det är även otillfredsställande att inget nämns om hur kollektivtrafiken ska lösas från de södra och sydöstra stadsdelarna, inte heller om hur målet om en stärkt koppling till Uppsalas stadskärna ska kunna uppnås. Det räcker inte att rita in hållplatser inom planområdet. FVU befarar att följden kan bli en hårt ansträngd trafikmiljö och detta inte bara i de av detaljplanen närmast berörda delarna av Uppsala.

Övriga synpunkter

I förslaget till detaljplan sägs att området skall vara tillgängligt för allmänheten. Inom området finns tillverkningsindustrier (exempelvis Fresenius Kabi) som kommer att behöva skalskydd i form av inhägnader på samma sätt som idag. Detta är inte helt beaktat i förslaget.

FVU noterar slutligen med tillfredsställelse att planförslaget lyfter fram och har ambitionen att säkerställa de kvaliteter som såväl Fyrislunds gård med sin äldre karaktär, som Carl Nyréns mer sentida, ikoniska byggnader för Pharmacia, uppvisar. På samma sätt är analysen av och hänsynen till för Uppsala viktiga siktlinjer förtjänstfull.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson, Mats Börjesson, Jonas Tengborn, styrelseledamöter