Angående Fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna, diarienummer KSN 2017-0007

2020-05-12

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala, har tagit del av rubricerade fördjupade översiktsplan och får med anledning härav anföra följande:

Uppsala kommun har en mycket ambitiös fördjupad översiktsplan för sydöstra stadsdelarna. Planförslaget syftar till att planera för en framtida stad som kan fungera som modellområde för hållbart stadsbyggande och utgöra testområde för byggsektorn. Områdena ska utvecklas som en socialt sammanhållen stadsmiljö med fokus på innovativa lösningar och understödja hållbart resande lokalt och regionalt.

Vi är positiva till förslagets intentioner att skapa en framtida stadsmiljö som är bland annat livskraftig, resurseffektiv och grönskande. Vi delar också uppfattningen att sydöstra stadsdelarna behöver utvecklas och kan ingå i ett växande Uppsala. Området har mycket goda förutsättningar för att uppfylla högt ställda krav på framtidens byggande. Planområdet ligger strategiskt till, har stora naturvärden, det ägs till större delen av kommunen och har under lång tid funnits med som del av Uppsalas tillväxt. Detta innebär att planområdet har stora förutsättningar för att kunna bli en del av grönskande och livskraftigt Uppsala.

Föreningen får sammanfattningsvis anföra följande:

Allmänt, helhet m.m.

– Pågående pandemi och efterföljande internationell recession riskerar under mycket lång tid att få djupgående effekter på Uppsalas och omvärldens utveckling, inte minst ekonomiskt och med sannolikt stora konsekvenser för bostadsmarknaden. Detta måste analyseras noga inte minst ekonomiskt innan kommunen går vidare med såväl Fyrspårsöverenskommelse som med all översiktlig planering.

– Planen behöver vidare med hänsyn till ovanstående samt att den grundläggande frågan om spårplaceringen ännu inte är klar – bearbetas, kompletteras och förtydligas innan planprocessen kan gå vidare för fördjupat samråd.

– Som en konsekvens av dessa förhållanden med stora svårigheter att anordna allmänna samrådsmöten och föreningsmöten bör remisstiden förlängas prel. till månadsskiftet augusti/september. Låt inte Fyrspårsavtalets tidplan stressa sönder Å-rike Fyrisområdets för framtiden värdefulla kvaliteter.

– Med hänsyn till nödvändigheten att värna Uppsalas värdefulla natur och kulturhistoriska identitet samt fortsatta attraktivitet som boende- och kunskapsmiljö finns starka skäl att minska utbyggnadsvolymen i Bergsbrunna till hälften såväl när det gäller bostäder som arbetsplatser till 10 000-12 000 lägenheter respektive 6000 arbetsplatser.

– Omförhandla Fyrspårsavtalet tillsammans med Knivsta kommun för att bättre anpassa avtalets berörda nio samhällsbildningar till genomförandemässigt bättre anpassade målfolkmängder samt med långsiktig och aktiv Uppsalakoppling till berörda tätorter och stationer i Vänge, Järlåsa, Storvreta, Vattholma och Skyttorp.

– Minska kraven på exploateringen av Bergsbrunna och ge utrymme för större bostadsgårdar, större barnomsorgsgårdar och skolgårdar. Inte minst med hänsyn till hälsan och rekreationen. Den nya stadsdelen bör ge goda livsbetingelser för att stärka fysisk och psykisk god hälsa. Ge härmed också utrymme för mer karaktärsfull stadsbebyggelse med torg och allmänna platser, kommunikationer, polis, allmänna institutioner och kulturinstitutioner mm. Bygg inte alltför nära Stordammen!

– Satsa på att ge Bergsbrunna likt nuvarande Sävja en skala och Uppsalaidentitet istället för som anonym förort till Stockholmsområdet.

– Sök en samlad spårlösning utan onödiga barriäreffekter och bygg stadsdelen koncentriskt runt Bergsbrunna station. Det är ett samhällsbyggnadssätt som är väl beprövat och som successivt kan anpassas till tillgängliga ekonomiska och andra resurser. Mer hållbart.

– Motverka segregation genom lägre exploatering, blandade upplåtelseformer, förebyggande insatser i förskola, skola, föreningsliv, lokalt näringsliv m.fl.

– Bygg det nya Bergsbrunna med tydliga siktlinjer samt med hänsyn till Uppsalas klassiska siluett. En naturlig kulturhistorisk koppling med stora samhörighetsvärden.

Inriktning, delar

– Ny bebyggelsen väster om riksväg 255 måste minskas väsentligt med hänsyn till det stadsdelens värdefulla kultur, -natur- och rekreationslandskapet för bl.a. pulkaåkning.

– (Spårvägs)Förbindelsen Bergsbrunna- Ultuna- Gottsunda bör slopas med hänsyn till att trafikflödena blir mindre och i framtiden kan ersättas av BRT eller stadsbana. Beviljade 900 miljoner för broförbindelsen är härmed ingen ekonomisk tillgång i Fyrspårsavtalet. En bro som till sitt läge bl.a. innebär stora risker för grundvattnet. Satsa hellre på en breddning av Kungsängsleden och vägen via Flottsund samt på bättre kommunikationer mot Boländerna, Gränby m.fl.

Planens allmänna förutsättningar

Planens första stora problem med planen är Uppsalapaketet med fyrspårsavtal och mycket stora krav på byggande av bostäder och arbetsplatser. Överenskommelsens låsning vid den omfattande utbyggnaden och förtätning i södra Uppsala. Fyrspårsavtalet innebär att Uppsala förbundit sig att bygga en stadsdel i en skala och form som inte står i överensstämmelse med Uppsalas särart. Den täta bebyggelsen innebär även mycket stora svårigheter att klara socioekonomiska perspektivet i planen svårt att skapa den önskade trivseln och integrationen. De höga kraven på antal bostäder kräver även att åkermark tas i bruk i onödigt stor omfattning.

Fyrspårsavtalet innebär även att kommunen förbinder sig en trafiklösning med bro över Å-rike Fyris som FVU är bestämt emot. Det reservatet kan eventuellt få finnas kvar för att förhindra att andra intrång görs i området. Trafiklösningen i Fyrspårsavtalet innebär en låsning med en dyr perifer kollektivtrafiksatsning mellan Gottsunda och Sydöstra staden medan nordöstra Uppsala kring Gränby och Årsta lämnas att bli stadsdelar med ohämmad biltrafik. Vi föreslår att den kapacitetsstarka kollektivtrafiken delas i en östlig linje Bergsbrunna – Uppsala C – Gränby och en västlig linje Gottsunda – Ultuna – Ulleråker Uppsala C – Börjetull.

I Fyrspårsavtalet beräknas underlaget för järnvägstrafiken enbart för södra Uppsala. Vår uppfattning är att fyrspårsavtalet bör omförhandlas så att alla utvecklingsområden utefter järnvägen kan räknas in i underlaget. Det skulle innebära att trycket på exploatering av sydöstra stadsdelarna kan minskas och att kommunen i stället kan satsa på ökad bebyggelse i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samt Börjetull, Vänge och Järlåsa

En av de stora överraskningarna i planförslaget är att ingen av illustrationerna visar fyra järnvägsspår förbi Bergsbrunna. Det verkar som om planförfattarna inte tror att man kommer att få fyra spår. Stationen i Bergsbrunna ska enligt planförslaget bli en station för pendeltåg mot Stockholm. På sikt kanske man ska få regionaltåg till Stockholm. Pendeltåg till Stockholm från Bergsbrunna kommer att ha längre restid än regionaltåg från Uppsala resecentrum och kan knappast vara värt en överexploatering av Sydöstra stadsdelarna. Den förkortade restid som den effektiva kapacitetsstarka kollektivtrafiken ska ge försvinner helt vilket innebär att stationen i Bergsbrunna inte kommer att avlasta Uppsala C.

Det andra stora problemet med planen är den svaga kopplingen mellan planens prioriteringar och förslagen till lösningar. Vi är väl medvetna om svårigheterna att på en översiktlig nivå planera för exempelvis en inkluderande stadsmiljö och arkitektur med hög kvalitet. Vi ser emellertid inget i planen som öppnar för innovativa lösningar och goda livsmiljöer. Kraven på att bygga tätt och högt ger ingen handlingsfrihet för hälsosamma livsmiljöer hur kreativ man än är.

Enligt planerna ska FÖP utgöra ett ramverk för en stadsmiljö som är grönskande och naturnära. Grönskan utefter gator är trevligt illustrerat och kopplingar till naturen i Lunsen finns tydligt angiven. Grönkilarna från Lunsen känns emellertid för smala och stadsdelsparkerna som finns illustrerade är för små i förhållande till planerad folkmängd. Vår största oro är för gårdsgrönskan. Om man bygger hus med 5 till 8 våningar med den planerade kvartersstorleken kommer gårdarna att bli mörka och många lägenheter få begränsat insläpp av solljus.

FVU uppskattar att FÖP poängterar värdet av god arkitektur och färgsättningen av stadsdelen. Dessa intentioner framgår inte av illustrationerna till planen. Den är ensartad. Inga märkesbyggnader syns i illustrationerna. Inget trevligt att orientera efter. Gaturum bör orienteras så att något bildar identitetsskapande fond, gärna äldre byggnader.

Enligt intentionerna ska exploateringen kunna utgöra förebilder för hållbar stadsutveckling. Den modell för markanvisning som kommunen tillämpat i Rosendal har gett intressanta lösningar för enskilda hus men helt förlorat helhetsperspektivet. Resultatet är flera blåshål och hus i besvärande skugga. Vår uppfattning är att kommunen på ett mer målinriktat sätt måste använda sitt markinnehav för att styra bebyggelseplaneringen så helhetsperspektivet kan upprätthållas. Riktlinjer bör tas fram för normer för solljus i varje lägenhet och att vindanalyser för kvarteren bör göras.

Ett tredje problem med planförslaget är intimt hopkopplat med ett stort antal målkonflikter och planeringsfrågor som inte är lösta. Exempel på dessa oklara frågor är val av tekniklösning för kapacitetsstark kollektivtrafik, lösning av trängsel och fler spår vid Uppsala central och samband med planerade förtätning i Gottsunda och Ulleråker. Vi upplever också att planeringen inte tar hänsyn till den stora målkonflikt som finns mellan förtätning och bebyggelsens kvalitet och hälsoeffekter

Förverkligande av planen är osäker. Vi har just nu en mycket stor nedgång på bostadsmarknaden, Den riskerar att fortsätta ett bra tag.  Vi får framöver sannolikt en omfattande ekonomisk recession och den ekonomiska framtiden är ytterst osäker. En utbyggnad av en stadsdel i Bergsbrunna med föreslagen hög exploatering och fullt fungerande service, skolor, sjukvård, förskolor, kultur mm är en stor kommunalekonomisk belastning under lång tid. Samtidigt är det viktigt att alla dessa kommunala investeringar görs samtidigt med utbyggnad av bostäderna. En god och säker strategi kan vara att börja bygga stadsdelen successivt runt stationsläget. Den etappvisa utbyggnaden bör alltså starta vid Bergsbrunna station och inte från väg 255.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *