Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2009-09-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av Uls-Väsby 1:5. Dnr 2004/20076-1. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan utsänt för samråd t o m 2009-09-15. Projektet avser utbyggnad av 17 villor på obebyggd ängsmark, en ”livsstilsby”, ca 3 km söderut från Länna. De boende ska ges möjlighet att få tillgång till stallplats och ridanläggningar genom avtal med Uls-Väsby stuteri ca 500 m från planområdet. Hela planområdet ingår i riksintresse för naturvård och i kommunalt kulturmiljöområde, U34, Uls-Väsby samt berörs av grönt kärnområde nr 25, Ulvsbygden.

FVU:s synpunkter
FVU anser att den föreslagna utbyggnaden är ytterst olämplig och i många avseenden strider mot regionala och kommunala mål för att nå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling. Skälen är följande.

Planen anges i handlingarna vara förenlig med intentionerna i Översiktsplan 2006 för Uppsala kommun. Området ligger emellertid utanför ett i översiktsplanen endast grovt redovisat stråk för framtida bebyggelseutveckling österut från Uppsala i avvaktan på kommande studium i en fördjupad översiktsplan. Det finns således inte ens en antydan om bebyggelse i det aktuella området och därmed inget planstöd för en bebyggelse av föreslagen omfattning.

Området ligger långt från service. Bensinstationen i Länna har ett mycket begränsat livsmedelssortiment. Närmaste dagligvarubutiker ligger i Almunge på drygt en mils resavstånd. Det finns endast lågstadieskola i Länna vilket betyder att äldre elever är hänvisade till skolor på betydligt större avstånd. Det finns ingen kollektivtrafik till planområdet. Närmast busshållplats för buss till Uppsala ligger i Länna. Detta betyder låg servicenivå och högt bilberoende. Projektet strider därmed mot viktiga riktlinjer i översiktsplanen nämligen att vid lokalisering av bostadsbebyggelse ska tillgången till kommersiell service, särskilt dagligvaruhandel beaktas (s 57), effekter i form av bilberoende och transportarbete alltid beaktas (s 59) och möjligheten till kollektivtrafikförsörjning beaktas för resgenererande verksamhet (s 62).

Planområdet ingår i Centrala Ulvsbygdens odlingslandskap. Den föreslagna exploateringen skulle innebära ett främmande inslag i ett värdefullt och glest bebyggt kultur- och jordbrukslandskap samt område av riksintresse för naturvården. Projektet strider mot flera riktlinjer i översiktsplan vad gäller natur-, kultur- och landskapsvärden nämligen att områden med höga naturvärden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar naturvärdena (s 66), att ingrepp som förhindrar fortsatt brukande av jorden ska undvikas (s 70) samt att brukningsvärd jordbruksmark utanför tätorternas expansionsområden samt de prioriterade stråken ska så långt möjligt skyddas från exploateringar som försvårar framtida brukande av jorden (s 77).

Det saknas i planhandlingarna analys och beskrivning av hur denna förändring påverkar natur- och kulturvärden. Det enda som sägs är att den planerade bebyggelsen medför en genomgripande förändring av den aktuella marken samt att ”stor hänsyn tas till landskapsrummet och de karaktärsfulla element som åkerholmar och odlingsrösen utgör…”. Hur då, genom att fylla landskapsrummet med tvåplans villor på stora tomter? Hur rimmar detta projekt överhuvudtaget med miljöbalkens krav att områden av riksintresse ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada miljön, i detta fall naturmiljön? Hur kan man i behovsbedömningen komma fram till att det inte ens behövs en miljöbedömning enligt MB 6:11 – 6:18? Enligt FVU:s bedömning är detta ett tydligt fall där det är fråga om betydande miljöpåverkan.

Bygdenamnet Ulvsbygden är väl styrkt redan i källor från medeltiden. Ulvsbygden har uppmärksammats som en välbevarad småbygd en sk elementarbygd, dvs ett väl avgränsat område i isolerat läge med bebyggelse och bebyggelsegrupper som ännu tydliggör historiska sammanhang i landskapet. I bygdens nordligaste del finns en stark koncentration av gravar typiska för äldre järnålder vilket anses tyda på att den äldsta fasta bebyggelsen, ”urbyn”, varit förlagd dit. Bygden omfattar fem bebyggelser med namn på –by och –sta (Väsby, Ösby, Kinnsta, Kamsta och Edeby). Väsby kallas numera efter sammanslagning av fyra hemman till en gård, Ulvsväsby. Vid de övriga bebyggelserna finns gravfält från yngre järnåldern. Både dateringen av gravfälten och namnen på –by och –sta berättar om yngre stadier i bygdens utveckling jämfört med nordligaste delen. (Hellberg, Lars: Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse, särtryck ur Kumlabygden del III, s 230 ff, 267). Ulvsbygdens karaktär av elementarbygd är ytterligare ett skäl till att exploatering bör undvikas för att inte förstöra läsbarheten av viktiga historiska sammanhang.

Sammanfattning
FVU anser med hänvisning till vad ovan anförts att planen tvärtom mot vad som påstås i handlingarna strider mot översiktsplanen och dess riktlinjer. Det finns inget stöd för bebyggelse i detta läge, servicenivån är låg vilket leder till högt bilberoende och projektet skulle innebära ett hårt ingrepp i ett värdefullt kultur- och jordbrukslandskap. Ulvsbygden har också ett särskilt värde som ett väl avgränsat och välbevarat område som tydliggör historiska sammanhang.

Som konstaterats i andra planärenden är det förvånande att de kloka intentionerna i översiktsplanen uppenbarligen inte har effekt i den efterföljande detaljplaneringen. FVU avstyrker den föreslagna exploateringen eftersom den strider mot de principer som gäller för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle enligt nationella, regionala och kommunala miljömål.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Lars Bagge, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot