Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2008-31-3
753 75 Uppsala

ang planprogram för Kraftledningsstråket. Dnr 3/20007.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra ett antal synpunkter.

Programförslaget

Syfte

Programmet ska utgöra underlag för fortsatt detaljplanering i området utmed båda sidor av Fyrislundsgatan inklusive kraftledningsstråket från Vaksalagatan till Fålhagsleden. Inriktningen på förändringen är att skapa ett mer stadsmässigt gaturum kring Fyrislundsgatan och att det tidigare ledningsområdet ska ge plats för bostadshus med inslag av handel, kontor och annan inte störande verksamhet.

Bakgrund

Programområdet ligger i Uppsalas östra del mellan en stadsdel – Sala backe – med rötter i 1950-talet och en stadsdel – Årsta – med rötter i 1960-talet. Här finns en blandning av stadsbyggnadsideal och bostäder med olika upplåtelseformer. Norr om området ligger Gränby Centrum – ett handelscentrum med en regional upptagning som planeras att bli större och eventuellt även innehålla en arena för bl.a. ishockey. Söder om området ligger Fyrislunds verksamhetsområde och handelområdet i Boländerna. Detta gör att programområdet har en betydande attraktionskraft.

Bebyggelse

Inom programområdet finns förutsättningar att genom gaturum och stadskvarter i stenstadens traditionella skala och täthet skapa en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer kombinerad med verksamheter i bottenvåningarna. Detta är också utgångspunkten för det framlagda förslaget till förändring.

Den västra sidan om Fyrislundsgatan

Programmet innebär att väster om Fyrislundsgatan kan minst 500 nya lägenheter och cirka 8000 kvm nya lokaler för kommersiell verksamhet byggas med början tidigast 2010. Det innebär att cirka 1 000-1 200 nya invånare kan komma att flytta in i Sala backe där det idag finns 9492 personer vid senaste årsskiftet.

Längst i norr föreslås bebyggelsen innehålla lokaler för verksamheter och försäljning nära knutna till Gränby Centrum.

Därefter föreslås bostadsbebyggelsen få dominera. Även i den södra delen dominerar bostadsbyggandet och avslutas med en mindre grupp stadsradhus eller stadsvillor i två våningar. För att få en levande stads- och gatumiljö måste bostadskvarteren innehålla lokaler för verksamhet i bottenvåningarna. Särskilt gäller detta i korsningspunkterna mellan Fyrislundsgatan och tvärgatorna in mot Sala backe.

Den östra sidan om Fyrislundsgatan

Hur stor en framtida utbyggnad kan bli på den östra sidan Fyrislundsgatan är oviss och helt beroende av fastighetsägarnas vilja. Den komplettering på östra sidan som kan komma snabbare gäller områdena kring Årsta Centrum och vid kvarteret Cikorian där kommunen respektive Uppsalahem AB är markägare. I och omkring Årsta Centrum kan kommersiella lokaler får ett större inslag. Här kan kontors- eller kommersiellt inriktad bebyggelse medges. Ett högre hus som markerar centrumbildningen kan prövas.

Den östra sidans befintliga bostadsbebyggelse är mycket funktionsuppdelad dvs. det finns förutom i Årsta Centrum mycket få lokaler ute i bostadsmiljön. För att motverka ensidigheten bör den eventuellt tillkommande bebyggelsen innehålla lokaler i bottenvåningen eller i sin helhet vara för handel – eller kontorsändamål.

De nya områdena föreslås bebyggas med stenstadens bebyggelsestruktur dvs 4-6 våningshus med lokaler i bottenvåningarna. Bostadsgårdar föreslås slutna mot Fyrislundsgatan för att kunna skapa bullerskydd. Området kring Årsta Centrum föreslås bli områdets tyngdpunkt med ett eller flera högre hus. Där kan med fördel verksamhetslokaler tillkomma.

Trafik

Trafiken ökar. Öppnandet av ny E4 förändrar i vissa delar trafikflödet i området. Trafikprognosen i översiktsplanen fram till 2020 visar en mindre ökning på Fyrislundsgatan från 18 000 till 20 000 antal fordon/dygn (f/d).

Utökningen av Gränby Centrum och handeln i Boländerna tillsammans med den tydligare kopplingen mellan Österleden och Fyrislundsgatan kan bidra till större trafikmängder än prognostiserat.

a.. Fyrislundsgatan förblir en huvudgata i trafiksystemet men förändrad till en stadsmässigt utformad gata med boulevardkaraktär.
b.. Johannesbäcksgatan byggs om och Näckrosgatan kompletteras.
c.. Verkmästargatan, Murargatan och Gröna gatan ansluts till Fyrislundsgatan.

Grönstruktur

De gröna inslagen kommer även i fortsättningen att ha en framträdande roll. Källparken och Årsta parken föreslås att rustats upp som värdefulla delar även för nytillkommande bebyggelse.

Grönkorridorerna ut mot naturområdena österut görs lätt tillgängliga. Ett nytt grönområde med bollplaner och kolonilotter föreslås omedelbart norr om Alrunegatan som kompensation för den parkmark som tas i anspråk i kraftledningsstråket. Mindre gröna ytor – parker – föreslås dels öster om den befintliga förskolan och dels i anslutning till de två tvärgående gc-stråken bl.a. väster om Årsta centrum. Alléplanteringarna längs Fyrislundsgatan föreslås bli kompletterade och förstärkta med nya träd i mittremsan.

Preliminär miljöbedömning

Planprogrammet utgör ett underlag för att kunna göra en bedömning av miljöpåverkan och om det är fråga om betydande miljöpåverkan.

Stadsbyggnadskontoret gör inledningsvis bedömningen att betydande miljöpåverkan kan föreligga avseende buller och luft. I övrigt bedöms programmet vara förenligt med översiktsplanen.

Programmet berör riksintresse för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap. 6§ samt områden som översiktsplanen i definierats som särskilt värdefulla kulturmiljöområden eller bebyggelsemiljöer.

Programförslaget bedöms dock inte medföra någon betydande påverkan på dessa intressen. Den nya bebyggelsen är i volym och skala anpassad till den befintliga. Ambitionen är att stor hänsyn ska tas till kulturvärdena. Vad det gäller rekreation och friluftsliv är programmets syfte att såväl utveckla befintliga parker som att ersätta kraftledningsstråkets gröna volym med en ny liten park vid Alrunegatan. I det fortsatta arbetet ska solstudier och dagvattenutredning göras.

Avgränsning av preliminär miljökonsekvensbeskrivning

Följande miljöfrågor har bedömt som mest relevanta att belysa i en miljökonsekvensbeskrivning:

a.. Buller
b.. Luftutsläpp
Bedömningen är preliminär och såväl buller- som luftstudierna måste uppdateras avseende följande innan slutligt ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan tas:

a.. Trafikmängderna för Fyrislundsgatan bedömt i ett framtida scenario med 25-30 000 fordon/dygn med bakgrund i den utveckling som pågår i såväl Gränby som Boländerna.
b.. Olika sektionsmått för Fyrislundsgatan och hur detta påverkar buller och luftnivåerna.
Programmet för Kraftledningsstråket är övergripande och behandlar till största delen mark som redan är bebyggd eller planlagd. Den typ av förändringar som föreslås i programmet bedöms inte ha någon betydande påverkan på miljön i PBL:s mening. Programmet för Kraftledningsstråket bedöms utifrån de mål för stadsutvecklingen som ställts upp i översiktsplan för staden.

RIKTLINJER FÖR PLANLÄGGNING I OLIKA DELOMRÅDEN

Nedan redovisas de olika delområdena, vilka avses få individuella riktlinjer vid detaljplaneringen. Delområdena har sammanförts i geografiska och funktionella stadsdelsområden, delområden A-D, trafikområden och parkområden.

a.. Stadsdelsområde A (delområden B1-B3 ). Gränby Centrum/Vaksalagatan och miljön kring Vaksala kyrka
b.. Stadsdelsområde B (delområden B4-B6; BK1-BK2 ). Området mellan Alrunegatan och Årsta Centrum
c.. Stadsdelseområde C (delområde BK3). Årsta Centrum
d.. Stadsdelsområde D (delområden B7-B9; BK4-BK 5 ). Område söder om Årsta Centrum
e.. Trafikområden (delområden T1-T3). Fyrislundsgatan, Johannesbäcksgatan och Näckrosgatan
f.. Parkområden (delområden P1-P4)
– Källparken,

– Parkområdet vid Källparksgatan

– Årsta parken

– Område norr om Alrunegatan

Föreningens synpunkter

FVU ser synnerligen positivt på intentionerna och sättet att åstadkomma en stadsläkning och sammanlänkning av stadsdelarna Salabacke och Årsta. Här har författarna dessutom satt planområdet i sitt sammanhang med omgivande bebyggelseområden (bostäder, handel och verksamheter) på ett förtjänstfullt sätt. Programförslaget speglar en ambition att skapa bostäder med balanserande upplåtelseformer, handel, service och utemiljöer. Samtidigt har man framfört en problembild avseende trafikbelastningarna med åtföljande påverkan av utsläpp och övriga emissioner. Synpunkterna kommer därför huvudsakligen att utgöras av förstärkningar av förslagets intentioner. Detta utifrån aspekten att Fyrislundsgatan kommer att bli en för staden unik gata (möjligen även nationellt), genom sin roll som perifer tvärförbindelse mellan två regionala handelsområden och omgiven av tunga områden för bostäder och verksamheter.

Bebyggelse

Föreslagen exploatering är acceptabel om kommande detaljplaner verkligen begränsar byggnadshöjden till fyra våningar med något enstaka inslag av maximalt sex våningar. Då det trots allt inte handlar om innerstadskvarter, bör byggnadskropparna kunna placeras något glesare (än antytt i illustrationerna), så att små kvartersparker kan anläggas (gäller speciellt delområde B7). Tillämpningen av mixed-use är utmärkt.

Trafik och kollektivtrafik

I programförslaget påpekas att trafikvolymerna på Fyrislundsgatan kan komma att uppgå till
25 000 – 30 000 fordon per dygn, vilket kommer att påverka boendemiljön kring gatan. Kommunen har uttalat ambitionen att utsläppen skall minska med 30% till 2020 (jämfört med 1990) och att kollektivresandet skall öka med 50% till 2014. Kommunen har nyligen framhållit att den fortsatta stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik. Här föreligger ett utsökt tillfälle att bidra till förverkligandet av dessa utfästelser genom att skapa förutsättningar för framtida kollektivtrafik med stomlinjer (först buss, senare spårväg) på egna körfält. En första etapp kan vara att vidga gaturummets bredd med ytterligare 5 meter jämfört med den föreslagna så att dessa körfält får plats. Med spårväg kan dessa läggas i mittremsans breddade gräsmatta, som då bidrar till att skapa en grön boulevard. Stomlinje längs hela Fyrislundsgatan till City dels via Gränby Centrum/Vaksalagatan och dels via IKEA/Boländerna skulle med stor sannolikhet vara mycket attraktiv och där spårväg skulle förhöja stadsmässigheten ytterligare. Ytterligare radiella stomlinjer och/eller kompletteringslinjer som korsar Fyrislundsgatan skapar noder för byten för ett flertal resrelationer.

Viktigt är även att stadsdelarnas tillgänglighet med cykel säkras utan hindrande barriärer. Utöver vad som sägs i programmet bör det betonas att cykelstråk skall anläggas på båda sidor längs hela Fyrislundsgatan.

Grönstruktur och miljömål

Föreningen finner att programmets tilldelningen av grönytor är acceptabel, under förutsättning att vad som ovan påpekats under bebyggelse angående kvartersparker beaktas. Med hänvisning till synpunkterna ovan avseende kollektivtrafik och cykel samt indragning av husliven väster om Fyrislundsgatan, bör miljömålen på ett realistiskt sätt kunna uppfyllas.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot