Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-08-16
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang. program för Boländerna (Dnr 2004-20078)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Programförslaget

Förslaget syftar till att anpassa stadsdelen till sitt uppgraderade strategiska läge med närheten till Resecentrum och Citys expansion mot sydost. Vidare har en intern successiv omvandling skett genom etablering av stora handelsytor, främst i planområdets östra del, där en fortsatt tillväxt av handel planeras.

Områdets centrala delar domineras av värmeverk och läkemedelsindustri, men rymmer även mindre industrier samt blandade verksamhetslokaler med varierande bebyggelsekvalitet. Denna del av Boländerna föreslås behålla sin karaktär, men få ersättande och kompletterande kontorsbyggnader av högre gestaltningskvalitet.

Den västra delen längs Säbygatan anses attraktiv för kontor genom sitt läge gränsande mot Resecentrum.

I den nordvästra delen kan ett inslag av bostäder mellan Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan och Fålhagsleden prövas, dock med beaktande av verksamheter med skyddsavstånd.

Den södra delen, gränsande mot Kungsängsleden, utgör en del av stadens gränslinje, varför tillkommande bebyggelse skall ha gestaltning med hög kvalitet.

Trafiksituationen kräver omfattande åtgärder, utöver de redan påbörjade, för såväl gång-och cykeltrafik som bil- kollektivtrafik. Förslaget innebär nya vägkopplingar mellan Björkgatan och Kungsgatan, genom kvarteret Cykeln mot Tycho Hedéns väg samt genom kvarteren Vevstaken, Cylindern och Dragstången mellan Bolandsgatan och Stångjärnsgatan.

Förslaget nämner spårtaxi i öglor som ett tänkbart alternativ till bussbaserad kollektivtrafik. En skiss visar en upplyft bana mellan Resecentrum (Stationsgatan) och kvarteret Stormhatten, huvudsakligen längs Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan – Rapsgatan – Stångjärnsgatan – Björkgatan – Säbygatan.

En inventering föreslås för lämpliga lokaliseringar av kompletterande gång- och cykelstråk.

Programmet har följande syften:

a.. identifiera trafikstråk
b.. söka möjligheter att effektivisera markanvändningen, bl.a. för handel
c.. identifiera skyddsområden
d.. utveckla och samordna orienterbarhet, trafiksäkerhet och framkomlighet för alla
trafikantslag
e.. främja utveckling av en mer mångfunktionell och miljömässigt hållbar stadsdel

Föreningens synpunkter

Föreningen är införstådd med att nu gällande planprogram från 1992 behöver revideras för att passa intentionerna i Översiktplan för Uppsala stad (ÖP 2002).

Förslaget behandlar en mängd relevanta aspekter, som det anstår ett program som omfattar en hel stadsdel inför en långsiktig omvandlingsprocess. Boländernas har en speciell karaktär, i form av en stor stadsdel renodlad för verksamheter, med varierande bebyggelsekvalitet och stora trafikproblem. Mycket av problembilden har accentuerats sedan handeln har expanderat i den östra sektorn, där dels, med några få undantag, bebyggelsekvaliteten blivit undermålig med stereotyp arkitektur omgiven av stora parkeringsytor och dels strukturen för bil- och kollektivtrafiken är klart underdimensionerad.

Föreningen är i grunden positiv till att kommunens programförslag som tar upp den strukturella problematiken som kännetecknar stadsdelen. Men, föreningen hyser även betänkligheter mot några av delförslagen och framför där alternativa förslag.

I det fortsatta planarbetet skall Boländerna tydligare sättas in i sitt sammanhang, framför allt gällande handel och trafikbelastningar i samband med utvecklingen av Fyrislund.

Markanvändning och Bebyggelsestruktur

Programmet ger förslag till fördelning mellan industri, handel, kontor och bostäder inom planområdet.

Etablering av bostäder mellan Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan och Fålhagsleden kräver ett eget program för att kunna bedömas. Föreningen är ofta positiv till blandning av bostäder och verksamheter. Här föreligger dock en problematik i att infoga ett trots allt litet antal lägenheter i
ett så av verksamheter utpräglat område. Visserligen förläggs bostäderna längs skiljelinjen mot Fålhagen, men har svårt att få samhörighet med omgivande bostadsområden genom att Fålhagsleden och museijärnvägen utgör barriärer. Emissionerna från museijärnvägen medför också att utrymmet för bostäder längs Bergsbrunnagatan är trångt. Ytterligare påverkas detta av
omgestaltningen av Bergsbrunnagatan till en esplanad, vilket sannolikt innebär en breddning av gaturummet. Begränsat utrymme och önskemål om stort antal bostäder leder till hög bebyggelse. I detta läge bör dock byggnadshöjden begränsas till fem våningar och fastigheterna förses med en förgård mot Bergbrunnagatan. Bostäderna i Bolandsparken mot Fålhagsleden
utgör ett intrång i grönområde, dock i liten omfattning och med den viktigaste delen mot Bolandsgatan bevarad. Föreningen emotser hur kommande program och detaljplaner visar hur bostadsområdena kan utformas.

Längs Säbygatan mot järnvägsområdet och på båda sidor i östra änden mot Björkgatan föreslås kontorsbyggnader. Den västra delen kan tåla en byggnadshöjd upp till sex våningar, medan den östra delen mot Märstagatan inte bör bebyggas med fler än fyra våningar. De f.d. lokstallarna har ett kulturhistoriskt värde och skall bevaras efter upprustning för andra verksamheter.

Även mot Kungängsleden föreslås övervägande kontorsbebyggelse, vilken kommer att utgöra en del av stadsranden och därmed entré till staden. Gestaltningen har därför, som påpekas i handlingarna, stor betydelse.

Boländernas östra del planeras för ytterligare expansion av Handel. Föreningen föreslår i samband därmed att ett gestaltningsprogram för hela delområdet tas fram med intentionen att avsevärt höja bebyggelsekvaliteten. Avskräckande exempel på ny bebyggelse är de senast uppförda affärsbyggnaderna i kvarteret Stormhatten. Kommunen måste påverka fastighets-ägarna till att förstå värdet av en god stadsmiljö även i perifera handelslägen.

Trafik och gaturum

Ett flertal nya gatulänkar föreslås i programmet, med syftet att fördela trafikflödena, förbättra orienterbarheten och öka tillgängligheten för att skapa nya byggrätter. Den mest påtagliga förändringen består av kopplingen mellan Björkgatan och Kungsgatan mot Kungsängs-esplanaden. Korsningen med Stambanan bör utföras som planskild, viket innebär att lutningen mot Kungsgatan blir tämligen brant.

Utmed Stålgatan, Rapsgatan, Tycho Hedéns väg och Kungsängsleden anger förslaget att mer trivsamma och stadslika gaturum skall skapas, vilket vinner föreningens gillande. Det blir ett grannlaga arbete att kombinera ökad framkomlighet med möjligheter att placera husfasaderna närmare gatukant.

Föreningen anser att studier avseende val av kollektivtrafikslag skall göras innan bindande beslut fattas angående gatumiljöns utformning och att även införande av riktig spårväg skall utredas inför eventuell framtida omställning av kollektivtrafiken.

För Fyrislund/Boländerna kan spårtaxi vara ett alternativ, med ca 14.000 arbetsplatser år 2004 och som förväntas få ytterligare 4.000 till 2012, och kan vara den enda sektor av staden där banan kan dras in till City (Resecentrum). Detta p.g.a. att stadsdelarna i sig själva är mindre
känsliga för sådan upphöjd installation samt att östra stationsområdet står inför genomgripande ny bebyggelse som banan kan anpassas till.

I övriga delar av staden är sannolikt spårväg att föredra, inte minst av kapacitetsskäl. Däremot kan spårtaxi möjligen utgöra ett komplement till spårväg, t.ex. för perifera tvärförbindelser mellan bostäder och verksamheter samt matning till planerade pendeltågstationer.

Sammanfattning av föreningens synpunkter

a.. Positiv till planområdets långsiktiga omvandling och förslagets intentioner avseende
gestaltning.
b.. En avsevärt större ambitionsnivå gällande bebyggelsekvaliteten i det östra handelsområdet.
c.. Kommande exploatering av Östra Fyrislund skall beaktas, främst för kollektivtrafikens
resandeunderlag.
d.. En utredning avseende långsiktig omställning av kollektivtrafiken skall inkludera även ett
riktigt spårvägsalternativ.
e.. Emotser kommande delprogram och detaljplaner inför slutgiltigt ställningstagande.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan