Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070525
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

Yttrande över utställd detaljplan för kv Blomman, diarienr 2005/20023–1

Vid en noggrann genomgång av utställningshandlingarna finner Föreningen Vårda Uppsala, att vissa justeringar till det bättre gjorts:

Flyglarna mot Villavägen har sänkts med en våning, högsta höjden minskas med 2,7 meter – en betydelsefull ändring, som ger dem en volym som bättre stämmer överens med den upprustade flygeln vid villa Tomtebo. Dessutom överensstämmer detta med den bild som perspektiven i samrådshandlingen gav av flyglarna. Den stora byggnad, som föreslås ersätta villa Lyckan om den skulle rivas, har kortats med ca 5 meter på baksidan, in mot tomten, en minskning med nära 100 kvm byggnadsyta. Det innebär att dess omfång i plan ligger nära Tomtebo och Friden, och dessutom att det fria grönstråket genom kvarteret breddas.

Med avseende på föreningens tidigare skrivelse i ärendet (bilaga) kvarstår dock kritiken på följande punkter, som den utställda planen inte tillmötesgått:

• Föreningen anser, att villa Lyckan av kulturhistoriska skäl skall bevaras.

• Föreningen förordar en minskning av höjden med en våning på de båda stora byggnaderna, så
att de blir två våningar med en delvis indragen tredje. Det innebär då en högsta byggnadshöjd
på ca 12 meter, lika med villa Tomtebo.

• Byggnaden mot Thunbergsvägen är fortfarande alltför omfångsrik i plan, även om
grupperingen i två förskjutna volymer tar ner skalan. Föreningen föreslår, att byggnaden
kortas av i öster, mot Tomtebo. Om så sker vidgas det gröna stråket genom kvarteret
ytterligare, några stora träd kan då räddas, och de båda inbördes förskjutna volymerna
kommer att i skala närma sig raden av byggnader på 24:3, 24:6 och 24:8.

Till sist den stadsbyggnadshistoriska aspekten. En inventering av skyddsvärda 1900–talsmiljöer ledde till ett beslut i kommunfullmäktige 1988, där såväl Kåbo som Kungsgärdet ges ett skydd, som inte skulle göra rivning och exploatering möjlig på det sätt, som nu föreslås i kv Blomman. Här har vi ju själva ursprunget till dessa stadsdelar, och framför allt då till Kåbo. Detta bebyggelsestråk måste ju ha en given plats i stadens byggnadshistoria. Det medges att tomterna är oerhört stora och att viss förtätning ändå år både möjlig och rimlig. Men det måste då ske på ett mer hänsynsfullt sätt. Villa Åsens behandling kunde vara en förebild, där tillkommande bebyggelse tydligt lämnar huvudrollen till den äldre byggnaden. Vad säger man på Länsstyrelsen, Kulturförvaltningen och Upplandsmuséet, den historiskt värdefulla byggda miljöns förvarare och förvaltare?

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan

AnnaNilsén, ordförande PO Sporrong, v ordf Mats Wahlberg, styrelseledamot

Bilaga: yttr ang dpl för kv Blomman 070116
Bilaga till Föreningen Vårda Uppsalas yttrande över utställd dpl, dnr 2005/20023–1, 070525

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070116
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående förslag till detaljplan för del av kv Blomman. Diarienr 2005/20023-1

Våren 2006 kom programhandlingar för kv Blomman, Uppsalas äldsta förnäma villaområde från sent 1800-tal, embryot till Kåbo och Kungsgärdet. Syftet angavs till följande: ”att undersöka möjligheten att bebygga fastigheten Kåbo 24:4 med ytterligare byggnader … att inventera och beskriva platsens och byggnadernas kulturvärde.” Inventering och beskrivning gjordes föredömligt grundligt. Gällande plan beskrevs: fristående hus i två våningar, endast bostadsändamål, endast två lägenheter per hus, en huvudbyggnad och ett garage eller uthus per fastighet. Maximal byggnadshöjd för bostadshus 7,5 m och för uthus 2,7 m. Maximalt 20 % av tomtytan får bebyggas, och eftersom endast 8 % var tagen i anspråk, fanns en öppning för viss komplettering.

Programhandlingens förslag till förändringar:

”Förslaget innebär, att tre något större bostadshus, med karaktär av stadsvillor, samt ett mindre radhus uppförs. Av stor vikt är att byggnadernas volym, i synnerhet deras höjd, anpassas till den omgivande bebyggelsen. Den arkitektoniska gestaltningen bör spegla vår tids formspråk”. Allt tydde på en viss försiktighet i volym och framför allt i höjd på de nya byggnaderna. Benämningen stadsvillor antydde att traditionen med mycket stora privatbostäder skulle vidmakthållas, kanske just två bostäder per byggnad. Perspektivillustrationernas oregelbundna terrasserade huskroppar gav samma intryck.Vid diskussionerna i FöreningenVårda Uppsalas styrelse underströks, att radhus inte var en lämplig byggnadstyp och att de blockerade det fria parkstråket genom kvarteret. Av samma skäl måste den nya byggnaden mot Thunbergsgatan göras avsevärt mindre i plan, så att den rättade in sig i den byggnadsrad som fastigheterna 24:3, 24:6 och 24:8 bildar. På så vis skulle mycket av parkkaraktären kunna bibehållas. Vi var mycket tveksamma till den föreslagna rivningen av fastigheten Villavägen 5, Lyckan.

Så till det aktuella detaljplaneförslaget.

Om något positivt skall sägas om förslaget, är det att radhusen utgått och naturligtvis, att det nu restaurerade Tomtebo med gårdsflygel ges vederbörligt kulturskydd. Likaså att fällda träd skall ersättas av mycket stora förkultiverade. Vår kritik mot planförslaget redovisas i följande punkter.

1.Varför riva Lyckan? Simon Lindsjö, som föraktfullt avfärdas som förvanskare, har en stor och intressant produktion i Uppsalas 20- och 30-tal. Under 20-talet som arkitekt för de nyklassiska områdena vid sidan av Leche, under 30-talet den som tidigast och mest uttrycksfullt praktiserade den nya Funkisen. Planlösningen visar en exklusiv privatbostad från sent 1800-tal moderniserad vad gäller kök, hygienrum och förvaringsutrymmen. Tillräckligt för att göra byggnaden både användbar och värd att bevara. En fackmässig besiktning av föreningens expert på dessa frågor utvisar att husets grund, fasader och tak är i utmärkt skick.

2.Situationsplanen. De två flyglarna mot Villavägen faller väl in i kvarterets nuvarande mönster. Och vi kan acceptera rivning av Lyckans gårdsflygel. Däremot faller de båda nya huvudbyggnaderna helt ur skalan. De skulle behöva kortas med ca 10 m vardera, för att i storlek likna Tomtebo och för att lämna parkstråket fritt genom kvarteret. I programförslaget hade byggnaden som ersätter Lyckan samma storlek som det befintliga huset – varför nu nära det dubbla? Vi citerar målsättingen på sidan 3, tredje stycket: För att kulturmiljön inte ska påverkas negativt är det viktigt att tillkommande bebyggelse väl anpassas tillden befintliga avseende volym och struktur.

3.Detta leder osökt till byggnadshöjden. Att med den målsättning som citeras ovan föreslå att byggnaderna får bli tre respektive fyra våningar höga och att ange byggnadshöjder som fördubblar dem som anges i gällande plan – det är ju att allvarligt motsäga sitt eget mål med planens önskvärda förhållande till kulturmiljön: I Culjats perspektivillustrationer syns tydligt att flyglarna är i en våning med en indragen andra våning. I fasaden mot Villavägen upplevs det stora huset som tvåvånigt med en indragen tredje våning. Just så, med de stora husen i två
och flyglarna en våning, alla med ytterligare en indragen våning, och med de inskränkningar i yta som anges i punkt 2 ovan anser vi att planen borde se ut.

4.Så till vår allvarligaste kritik: själva handläggningen och presentationen av planen. Den inledande genomgången av programhandlingen gjordes för att belysa hur man här medvetet gått ut med att betona varsamheten mot kulturmiljön, men med återhållsamhet när det gäller fakta om storlek och innehåll, det missvisande begreppet ”stadsvillor” bl a. Så i detaljplaneförslaget dyker ordet flerfamiljshus upp medan exemplen i det sk gestaltningsprogrammet fortfarande visar omisskännliga stora privatbostäder, byggnader som kanske innehåller ett par lägenheter vardera. På det samrådsmöte som hölls den 11 januari chockades närvarande grannar med flera, då det av en händelse kom fram att de planerade två stadsvillorna med flyglar skulle rymma 35-40 lägenheter!

Planprocessen, sådan den läggs fast i PBL, skall vara en demokratisk process, avsedd att ge medborgarna möjlighet att påverka. Då är det ju viktigt att de handlingar som redovisar förslagen i denna process är uttömmande, entydiga och begripliga även för lekmannen. I detta fall har det uppenbarligen inte varit så. De s k stadsvillorna är i själva verket mindre punkthus – flerfamiljshus med många och mer ordinära lägenheter – och tar mycket ringa hänsyn till den
kulturhistoriska miljön.

FöreningenVårda Uppsala ger bakläxa på hela planhandlingen och föreslår, att processen görs om med bättre handlingar.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf PO Sporrong
tf ordförande 2:e vice ordförande