Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av Förslag till översiktsplan för Uppsala kommun, utveckling av orter och landsbygd fram till år 2030.

Föreningen har under ett stort antal år intresserat sig för stadens utbyggnad och finner det mycket tillfredsstillfredsställande, att en plan nu är på väg för hela kommunen. Anledningen till Föreningens intresse är, att vi länge ansett, att ett lämpligt antal kransorter borde utbyggas för att avlasta Uppsala stad, som i princip är fullbyggd. Vi är mycket angelägna att medverka till ett bevarande av slättlandet kring Uppsala. Den pågående förtätningen av stadskroppen och den koncentriska utbyggnaden kan inte fortgå så särskilt mycket längre utan stort men för miljön. Vi finner föreliggande plan i åtskilliga avseenden mycket tillfredsställande. Dock har vi ett antal synpunkter som vi ser det angeläget att framföra.

Vår främsta kritik är, att det inte tidigare från kommunens sida har tagits ett mer aktivt grepp på stadens utbyggnad och att kommunplanen inte utarbetades före den för staden Uppsala. Det skulle genom en mer aktiv styrning ha varit möjligt att undvika den i planen påtalade segregationen inom boendet med koncentration av invandrare till enstaka stadsdelar. Det skulle också ha varit en fördel, om man redan på ett tidigare stadium satsat på kransorterna genom att prioritera utbyggnad av spårbunden trafik till lämpliga orter. En aktiv planering av detta slag skulle ha kunnat spara en del värdefulla miljöer i innerstaden och även begränsat utbyggnaden på åkermark runt staden. Föreningen har under minst ett kvartssekel värnat om slättlandet kring Uppsala, med hängivenhet beskrivet i litteraturen och inte minst i bild av Gusten Widerbeck och andra konstnärer. Vi i Föreningen Vårda Uppsala och många med oss värdesätter denna relation mellan staden och slätten som ett Uppsalas speciella kännemärke: staden på slätten.
Vid läsningen av planen tycker vi oss uppfatta, att stadens tillväxt i omfång och folkmängd skulle vara ett värde i sig. Vi delar inte denna uppfattning. Viktigare är att stadens växt sker i harmoni med dess möjligheter, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. För att nå ett gott resultat behövs långsiktiga investeringar. Sådana kan i början kännas betungande men är nödvändiga för ett lyckat resultat. Detta rör framför allt kommunikationer, men givetvis också annan infrastruktur. Vi är kritiska till den tveksamhet som finns i planen beträffande sådana satsningar. Det är främst genom de goda kommunikationerna som en ort blir attraktiv att bo i. Ordnas inte denna fråga på ett aktivt sätt av stadens styrande vill alla bo i innerstaden eller i särskilt välplanerade stadsdelar som t ex Luthagen, Fålhagen och Norby. Förtätar man för att tillgodose sådana önskemål, försvinner attraktiviteten.
En explotionsartad byggnadsvåg av det slag som Uppsala för närvarande upplever, motiverad av just nu aktuella förutsättningar, t ex ett stort antal studenter och invandrare, kan vara riskabel, eftersom situationen beträffande dylika faktorer snabbt kan förändras, vilket vi redan nu sett på andra håll. Vi manar därför till viss återhållsamhet, i synnerhet som kultur- och naturvärden ibland står på spel. Föreningen ser inte heller positivt på den alltmer ökande byggnadshöjden inom staden, motiverad av lägenhetsbrist eller önskan om att skapa “landmärken“, det senare en tillfällig trend. Särskilt negativ är den allt oftare förekommande bebyggelsen på parkmark. Sådana negativa tendenser hade kunnat undvikas om föreliggande plan kommit långt tidigare.
I avsaknad av en sådan plan har också i vissa kransorter småhus och villor fått breda ut sig på mark som kanske skulle ha kunnat disponeras på ett bättre sätt. En del orter som t ex Bälinge har förblivit enbart sovstäder, något som föreliggande plan dessbättre vill ändra på.

Planens tre alternativ för utbyggnad
0-alternativet vill Föreningen omedelbart avfärda som alltför initiativlöst och låtgåbetonat. Vi har alltså att välja mellan alternativ 1 och 2. Föreningen skulle vilja se en viss kombination av dem båda. Vi väljer alternativ 2 som bas men kompletterar med drag från alternativ 1. Det grundläggande syftet för Föreningen är att medge så stor utbyggnad som möjligt av ett antal orter utanför staden för att på så sätt avlasta dess ansträngda situation.
Båda alternativen förlägger utbyggnaden huvudsakligen efter befintliga kommunikationsvägar, men alternativ ett är mer begränsat vad gäller antalet sådana stråk. Däremot har detta alternativ en fördel genom att det koncentrerar en mer omfattande utbyggnad av service etc till vissa orter. På så sätt skapas lokala centra för de aktuella utbyggnadsstråken, som kan förse dessa med en större och mer varierad service och inte bara med nödvändiga basfunktioner. Vi anser det också viktigt att tillskapa normala arbetstillfällen i kransorterna, inte bara sådana som är rekreationsbetingade (ridskolor, golf etc). Planen tar upp önskemålet om en varierad bebyggelse med olika typer av boende. Det tycker vi är bra.
En förtjänst i planen är att man tagit ett stort grepp och räknat med regionala samband. Utvecklingen i vissa större orter inom regionen kan komma att förskjuta eller förändra behoven, kanske tämligen snabbt. Exempelvis kan det vara värt att hålla ögonen på den pågående expansionen i Enköping och den verkan som förlängningen av Upptåget till Gävle kan få. Så småningom kommer kanske Sala in i bilden, och utvecklingen av Knivsta-Alsike kan också få oväntad betydelse.

Vi skall nedan se närmare på de olika stråken med början i väster. Innan dess vill Föreningen dock med skärpa framhålla, att vi ser på uttrycket stråk på ett från planen avvikande sätt. Vi anser nämligen, att slätten runt Uppsala under inga omständigheter skall bebyggas, så som planen antyder. Ett rejält respektavstånd runt hela Uppsala, bestående av kvarvarande slättland och friluftsområden, bör sparas inte bara mellan stråken utan också mellan stråken och staden.
De konstateranden vi nedan – ibland helt i enighet med planen –uttrycker beträffande de olika utbyggnadsstråken och de utpekade lokala centra görs för att ytterligare förstärka vissa resonemang eller uttrycka specifika önskemål om prioritering eller vissa ändringar i förhållande till planen. Huvudsakligen utgår vi som nämnt från alternativ 2. Vi saknar en karta mmed landskapsanalys. Det skulle ha varit ett värdefullt instrument vid bedömningen av planen.

1. Ramstalund-stråket. Vi anser, att det är den ort i det västliga stråket som bör satsas på beträffande utbyggnad och service. Orten bör bli lokalt centrum, också för Vänge. Föreningen hoppas, att den i planen för Uppsala stad annonserade spårförbindelsen på sikt kan realiseras, även om vägförbindelsen hit har hög kvalitet och god bussförsörjning sålunda är möjlig.

2. Järlåsa-stråket. Stråket har möjlighet till goda kommunikationer, både järnväg och bra landsväg, och orterna längs stråket har förutsättningar att bli attraktiva för inflyttning. Trots detta skulle troligen Ramstalund ändå ha de bästa förutsättningarna att bli det lokala centret även för detta stråk. Man bör också för de längst bort liggande orterna beakta den verkan som närheten till Sala kan ha.

3. Bälinge-stråket. Som Föreningen i tidigare skrivelser hävdat, är Bälinge ett lägesmässigt bra alternativ för att bli ett lokalt centrum. Orten, som idag närmast är en ren sovstad bör få en någorlunda stadsmässig bebyggelse i sina centrala delar och kunna erbjuda de i området boende både vidsträckt basservice samt ett mått av kultur- och nöjesliv. Bälinge bör på sikt förses med spårbunden trafik till Uppsala C, gärna förarlös, en typ av lösning som i detta fall skulle vara fullt möjlig att genomföra, eftersom den kan följa järnvägen ut ur staden. Kanske kan frågan om spårbunden trafik i detta fall prioriteras.

4. Björklinge-stråket. Björklinge är det naturliga lokala centret för detta stråk, bl a genom sin redan påbörjade utbyggnad. Den i samband med Bälingestråket ovan föreslagna spårbundna trafiken bör också försörja orter som Björklinge och Läby.

5. Storvreta-stråket. Detta stråk är redan väl försörjt i kommunikationshänseende, och Storvreta förefaller vara den ort som har de bästa förutsättningarna att bli stråkets lokala centrum. Utbyggnaden av Upptågets sträckning ända till Gävle är välkommen och kommer att förskjuta tyngdpunkten i trafiken i riktning mot Gävle, åtminstone för de nordligare av orterna längs sträckan samtidigt som den blir till välsignelse också för de icke så få som från Uppsala arbetspendlar till denna ort. Gävle kommer att bli en attraktiv centralort för flera av sträckans norra delar.

6. Gåvsta-stråket. I detta fall skulle det kanske vara skäl att avstå från eller dröja med vidare utbyggnad och alltså tillämpa alternativ 1. Östhammarsvägen är enligt planen rätt belastad. Den är också i tämligen dåligt skick.

7. Almunge-stråket. Föreningen ser Almunge som det självklara lokalcentret längs detta stråk och förordar den största utbyggnaden här. Hit och givetvis vidare österut borde med fördel en lokal järnväg på sikt kunna anordnas, så långt möjligt längs den smalspåriga järnvägens sträckning. Lennakatten bör bli kvar som museijärnväg.
Föreningen skulle dock vilja bromsa och kanske rent av stoppa den vidare utbyggnaden av Gunsta, bl a för det mycket vackra, kuperade landskapets skull och de många sommarhusen. En stor del av detta område används för rekreation. Orten ligger därtill så nära Uppsala, att det knappast skulle löna sig för handel och annan service att etablera sig här. Den servicemotiverade trafiken skulle härifrån belasta Uppsala.

8. Uppsala –Sävja–Knivsta. Även om Knivsta och Alsike inte längre tillhör Uppsala kommun, så måste dessa orter vägas in i planeringen genom att de boende än så länge och säkerligen för lång tid framåt har Uppsala som huvudort. Därför är fördröjningen av stationsutbyggnaden i Bergsbrunna och därmed stoppen för Upplandspendeln där (ej annonserad i planen utan enbart i lokalpressen) en besvikelse. Föreningen hoppas därför på aktivitet från kommunens sida i denna fråga.

Ytterligare synpunkter

• Ny “studentstad“. Föreningen har i ett tidigare sammanhang föreslagit att en ny “studentstad“ skulle kunna uppföras i någon ort med goda kommunikationer till Uppsala. Kanske kan Ramstalund bli en sådan ort?

• Ärna flygplats. Föreningen tror att det skulle vara synnerligen positivt för Uppsala och orterna norr därom, om den ännu så länge endast påtalade flygplatsen vid Ärna kunde bli verklighet och skulle vilja att kommunen engagerar sig aktivt i denna fråga.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, PO Sporrong
vice ordf 2:e vice ordf