Kommunfullmäktige står nu inför viktiga beslut om den nya översiktsplanen 2001 för Uppsala stad (ÖP 2001) och vad som i framtiden ska bebyggas. Föreningen Vårda Uppsala är medveten om den pressande bostadsbristen och de svårigheter som den medför, när det gäller att hitta områden för bebyggelse, men det kan knappast vara i kommunens intresse att fördenskull offra natur- och kulturvärden som inte kan ersättas. Vi ber därför att få framföra följande synpunkter.

Stabby slätt och backar
Stabbyområdet omfattar en viktig del av “staden på slätten”. Det är också ett område med stort rekreationsvärde för tusentals Uppsalabor, och inte bara för dem som bor närmast utan också för dem som hör hemma i centrala staden.
Alltsedan 1980-talet har då och då planer på att bebygga olika delar av detta område aktualiserats men mötts av massiva protester från stadens boende och från miljöhåll. Föreningen Vårda Uppsala har också återkommande engagerat sig för områdets värnande mot exploatering. Ett av föreningens mål är att värna om en god miljö i Uppsala. Till en sådan hör onekligen tillgång till ofördärvad natur på rimligt avstånd. Stabby gärde, dvs slättområdet på ömse sidor om Bärbyleden, sträcker sig i riktning mot Librobäck och utgör med sina strödda ängsbackar och skogsdungar, här och där med berg i dagen, sin ovanligt rika flora och sin omväxlande karaktär en idealisk rekreationsmiljö, som för länge sedan borde ha säkrats åt kommande generationer genom att för gott undantas från exploatering.
Att bebygga Stabbyslätten rimmar också dåligt med vad som uttalats i Vision 2002, där det står att “de områden som har brist på mark ska få mer och bättre grönområden”. Grönområdet i Stabby är redan idag hårt utnyttjat. Med mer bebyggelse kommer området att utsättas för ännu hårdare tryck.
En exploatering av det aktuella området stämmer inte heller med vad kommunfullmäktige tagit som en av sina utgångspunkter i ÖP 2001, nämligen att “visionen om den vackra staden innebär att staden får en tydlig gräns mot slätten”. En sådan gräns utgör Stabbyslätten tillsammans med tillhörande backar och dungar. Om slätten bebyggs försvinner ytterligare en del av detta karakteristikum för Uppsala, som på alltför många ställen redan offrats.

Sävjaslätten
Även på motsatt sida om staden hotas idén om staden på slätten genom den planerade bebyggelsen på fältet norr om Sävja gård (område 37 i översiktsplanen). Det är därtill ett område som också av kulturhistoriska skäl bör undantas från bebyggelse, eftersom det utgör en del av den berömde botanisten Carl von Linnés historiska landskap.
Tillvaratagandet av Linnés historiska landskap har fått stort gensvar från kulturvårdare och planerare på alla nivåer inom länet och kommunen. Arbete pågår med kunskapsinsamling, rekonstruering, bland annat av de stigar som Linné vandrade med sina lärjungar, samt med förberedelser för landskapsskydd i olika former. Avsikten är att stimulera till forskning om Linnés och hans lärjungars verksamhet i Uppsalaregionen samt att inför Linnéjubileet 2007 göra Linnés historiska landskap inte bara mer känt utan också mer överskådligt och tillgängligt för turism. Intresset för Linnés verksamhet är mycket stort både lokalt och nationellt samt i synnerhet internationellt.
Med en värdig och välplanerad hantering av Sävjaområdet kan detta förvandlas till något av ett dragplåster för kulturintresserade turister och vetenskapsmän från när och fjärran. I en värdig behandling av området ingår, att slätten norr om Sävja inte exploateras utan undantas från alla byggnadsplaner. Kommunen har i Sävjaområdet en unik chans att göra Uppsala ännu intressantare för besökare.
Att bebygga fältet norr om Linnés gård i Sävja skulle inte bara avsevärt minska skönheten och äktheten hos Linnémiljön och beröva den en del av dess kontext utan också förta intrycket av Uppsala som “staden på slätten” från detta håll. Till detta kommer, att den planerade bebyggelsen dessutom skulle förstöra den kulturhistoriskt intressanta utsikten från Bergsbrunna-Nåntuna ner mot Långhundraledens dalgång.
Uppförs bebyggelse på den aktuella slätten skulle detta inverka menligt på de kulturhistoriska värden som omgivningarna kring Linnés exkursionsväg “Herbatio Danensis” utgör samt på vyerna längre bort mellan Danmarksstigen och området för Linnés Uppsalavandringar. Dessa stigar gick nedom Villinge och Säby, dvs på kärnområdet av Linnés historiska landskap. Den planerade bebyggelsen skulle avsevärt försämra förutsättningarna för vad som från kommunens sida har framförts, nämligen att Danmarksstigen har potential att bli världsarv.

Var bygga?
När det gäller Sävjas utbyggnad konstaterar Föreningen med tillfredsställelse, att kommunen i den nya versionen av ÖP 2001 har tagit bort tidigare förslag på bebyggelse i de närmaste
omgivningarna av Linnégården i Sävja (område 38). Att andra delar Sävja-Nåntuna får nödvändig nybebyggelse har Föreningen inte något att invända mot, t ex i fältet mot motionsbanan i västra Nåntuna (område 39) och Gökabo-Lugnet (område 40) samt därutöver lämpliga delar av norra Lunsen. Nybebyggelse bör dock inte placeras så att det inverkar menligt på det blivande naturreservatet eller på Stordammen. Stabby slättland och backar bör inte utbyggas ytterligare.
När det gäller utbyggnaden i stort, finner Föreningen det olyckligt, att kommunen valt att koncentrera sig på en utbyggnad av själva staden, innan en översiktsplan föreligger för hela kommunen. Bedömningen av var nya bostadsområden bäst skulle kunna placeras är av stor vikt och kan knappast göras på ett tillfredställande sätt, innan en total överblick finns över hela kommunen. Med nuvarande förfarande är risken stor, att beslut tas som för all framtid ödelägger viktiga natur- och kulturvärden helt i onödan.
Föreningen förordar som så många gånger tidigare, att kransorterna kommer i första hand för att placera det nytillkommande bostadsbeståndet. Där finns rimligen tillgänglig mark för utbyggnad, och där borde befolkningstillväxt med åtföljande möjligheter till utökad service vara välkommen. Med goda kommunikationer, bland annat av den typ som Upptåget utgör, skulle avståndet till Uppsala inte heller upplevas som obekvämt för dem som arbetar där eller har ärende dit. Orterna längs Upptågets sträckning har fått en helt ny attraktionskraft, sedan detta lokaltåg kom till.

Mot bakgrund av ovanstående hoppas Föreningen Vårda Uppsala på ett nytt och mera översiktligt grepp på frågan om stadens utbyggnad, och att i linje med detta och de principer som uttalats i ÖP2001 varken slätten eller skogsbackarna i Stabby och inte heller slätten norr om Sävja skall exploateras, utan att dessa områden i stället skall få ett säkert skydd för framtiden och kunna bli till glädje också för kommande generationer. Kommunen skulle därmed också hörsamma en bred opinion.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Mats Wahlberg, ordförande
Anna Nilsén
Hans Norman