Åtta principer för god stadsmiljö

Upsala Nya Tidning, lördag 29 januari 2011, UNT Debatt, s A5

Den pågående debatten om det framtida Uppsala är välkommen och angelägen. Den snabba tillväxten ställer krav på genomtänkta principer för stadsbyggnaden för att ett långsiktigt hållbart samhälle ska kunna uppnås för staden i samspel med kransorter och landsbygd. Förutsättningarna är utomordentligt goda för en tillväxt som innebär att den måttligt stora stadens trivsamhet kan förenas med många av storstadens fördelar.

För att uppnå dessa mål fordras ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till Uppsalas särart som bl a består i stadens läge på det som ännu finns kvar av slätten  med dess höga natur- och kulturhistoriska värden – dit hör  Linnés historiska landskap -, stadens urgamla roll som centrum för olika verksamheter, rutnätsstaden med dess torg och infartsgator samt äldre bebyggelsemiljöer.

Föreningen Vårda Uppsala har inför sitt 50-årsjubileum i år formulerat åtta allmänt formulerade  principer som bör vara vägledande för fortsatt stadsbyggnad i Uppsala kommun. Föreningen avser att återkomma under året om dessa principer, bl a som tema för diskussion i seminarieform.

1. Främja en tydlig och varierande stadsstruktur

Stadskvalitet handlar om orienterbarhet, sammanhang, intensitet och variation. Stadsrum och kvarter skall vara logiskt sammanlänkade för att ge en överblickbar struktur. En blandning av bostäder, arbetsplatser och kultur bidrar till en levande stadsmiljö dag som kväll. Detta kan uppnås med flexibel markanvändning samt genom takhöjder i bostadshusens bottenvåningar som även medger verksamheter.

2. Komplettera med måttlig täthet

Förtätning kan skapa bättre förutsättningar för ett rikt stadsliv och ökad service i händelsefattiga miljöer. Ett villkor är dock att tätheten hålls på en nivå som ger mänsklig skala, solbelysning samt utrymme för parker  och annan grönska. Den måttfulla skalan bör bevaras, framförallt i innerstaden. Den klassiska sten- och småstaden med beprövade hushöjder och gatubredder är goda förebilder för en harmonisk stadsmiljö.

3. Bevara stadens silhuett och eftersträva god arkitektur

Ny bebyggelse bör utformas väl med vår tids formspråk samtidigt som den anpassas till platsens förutsättningar för att bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Ett exempel på

Uppsalas enastående egenart är den speciella silhuetten med Slottet och Domkyrkan som avtecknar sig mot slätten och som ej får förvanskas. Siktlinjerna från stadens infartsvägar och offentliga rum mot Carolina Rediviva och andra märkesbyggnader i den historiska stadskärnan bör också bevaras.

4. Värna om närservice i stadskärnan, stadsdelarna och orterna

Handeln har stor betydelse som motor för ett vitalt stadsliv. Den drar till sig andra aktiviteter samtidigt som mötesplatser utvecklas. Handelsetableringar i externa och bilorienterade lägen kan naturligt komplettera övrig handel men kan också allvarligt skada dagligvarubutiker och annan service och ödelägga mötesplatser i bostadsnära lägen. En utgångspunkt bör därför vara att främst anvisa handel till lägen där servicenivån behöver stärkas. Externhandel skall komplettera men får inte konkurrera ut den bostadsnära handeln.

5. Planera för en sammanhängande grönstruktur

Tillgång till grönska, natur och vatten för rekreation är en förutsättning för det goda stadslivet. Parker och träd betyder mycket för klimatet i staden och för människors hälsa. Det behövs gröna kilar från omgivande natur in i bebyggelsen. Det behövs promenadområden, stadsdelsparker, mindre parker och planteringar i offentliga rum. Årummets stora kvaliteter måste värnas. För att inbjuda till dagliga besök bör grönområden finnas på högst 300 m avstånd från bostaden.

6. Utveckla kransorterna till levande samhällen

Det är lika angeläget med god stadsmiljö i kransorten som i staden. I stället för spritt byggande på landsbygden och på jordbruksmark bör bebyggelsen i första hand koncentreras till kransorterna. En blandning av bostadstyper innebär att efterfrågan från olika hushåll kan tillgodoses. Arbetsplatser, gärna i form av företagsbyar, kan med fördel lokaliseras till kransorterna. Med mer service, fler aktiviteter och snabba pendlingsresor till Uppsala får orterna ökad attraktivitet. Låt gärna trädgårdsstadens principer inspirera.

7. Öka andelen miljövänliga resor

Minskat bilberoende innebär att påfrestningen på miljön, buller och trängsel minskar samt färre olycksrisker. Gång- och cykelvägnätet måste utvecklas gent, bekvämt och sammanhängande. Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras i lägen som har eller inom snar framtid kommer att få en väl fungerande kollektivtrafik. För att kollektivtrafiken skall bli attraktiv krävs god turtäthet, korta res- och väntetider, hög komfort samt smidig omstigning mellan olika färdmedel i stadsbygdens knutpunkter.

8. Vårda och försköna den offentliga miljön

En attraktiv stadsmiljö stärker invånarnas stolthet över sin stad och ort och bidrar till minskad förstörelse. Stadens och orternas offentliga rum i form av entréer, torg, lokal- och genomfartsgator, parker samt parkeringsytor bör utformas med omsorg. Med hög estetisk kvalitet kan dessa rum bli inbjudande, vackra och trygga platser för vistelse, möten och färd.

Styrelsen för Föreningen Vårda Uppsala