UNT DEBATT 2012-10-02

Man kan ändå inte bräcka Slottet

Gång på gång går Uppsala kommun fram med storsläggan i kulturmiljöer av högsta dignitet. Detta trots alla vackra mål i den av kommunfullmäktige antagna Översiktsplan 2010 om att vårda kulturarvet och varsamt utveckla den historiska miljön.

I kvarteret Seminariet, en unik miljö av byggnadsminnesklass, vill kommunen tillåta sju våningar höga bostadshus, en plan vars genomförande skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. I det vackra kulturlandskapet norr om Gamla Uppsala kring riksintresset Fyrisåns dalgång, ett internationellt känt kulturarv, planeras storskaliga anläggningar för hotell, gallerior, vikingapark med mera som kommer att uppfattas som ett brutalt intrång i det omgivande historiska landskapet. Nu ser det ut som om det åter är dags för ett hårt och okänsligt intrång i en ovärderlig kulturmiljö!

Denna gång förefaller det som om kommunen utan protest tänker släppa igenom planen för en synnerligen anspråksfull och till miljön illa anpassad administrationsbyggnad för universitetet placerad i den känsliga miljön med Slottet från 1500-talet, Botaniska trädgården från 1600- och 1700-talet samt Carolina Rediviva från 1800-talet. Detta område ingår i en unik miljö av riksintresse där områdena väster om Fyrisån med domkyrko- och universitetsmiljön samt Slottet omnämns som särskilt betydelsefulla i riksintressebeskrivningen. Botaniska trädgården kan dessutom komma att ingå i ett blivande världsarv.
Det är bra att Blåsenhusområdet successivt byggs ut. Tomten i kvarteret Plantskolan intill korsningen mellan Dag Hammarskjölds väg och Norbyvägen har dock ett utomordentligt känsligt läge i den värdefulla miljön eftersom fasaderna kommer att vetta direkt mot märkesbyggnaderna. I en artikel i UNT den 23 januari 2011 sade sig Akademiska Hus vilja uppföra en byggnad som tillförde stadsbilden något samtidigt som den skulle visa respekt för den klassiska miljön. Enligt samma artikel framgick att man ville ha en öppen diskussion med allmänheten under processen.

Därefter har det varit relativt tyst i media om projektet. Men av en artikel i UNT den 9 september 2012 framgår att det nu inom kort är dags för beslut om bygget till en beräknad kostnad av en halv miljard. Artikeln åtföljs av en bild som visar en mycket anspråksfull byggnad som brutalt bryter av mot omgivningen.

Det är tyvärr en vanlig missuppfattning att en byggnad måste ha en utstickande utformning för att uttrycka vår tid. Det råder emellertid inget motsatsförhållande mellan en noggrann anpassning till en historisk omgivning som denna och en tidsenlig, god och spännande arkitektur. Viktiga aspekter är att byggnadens höjd, skala och arkitektoniska uttryck inte konkurrerar med omkringliggande byggnader utan att den nya byggnaden infogas varsamt utan att dominera. Men i detta fall saknar utformningen all ambition att försöka uppnå något som helst samspel med omkringliggande märkesbyggnader och närmiljön i övrigt.

Vart tog den nämnda respekten för den klassiska miljön vägen? Vart tog den öppna diskussionen med allmänheten vägen? Var finns respekten för Uppsalaborna som engagerat värnar om sin stad? Är tanken att den lagstadgade detaljplaneprocessen med dess demokratikrav bara ska bli ett spel för gallerierna?

Från universitetshåll har man framhållit vikten av att finna en plats för den nya administrationsbyggnaden, som är så framträdande att den svarar mot universitetets betydelsefulla roll i staden. Är detta verkligen den rätta platsen? Hur än arkitekturen här kompliceras eller ”märkvärdigseras”, ett uttryck arkitekten Peter Celsing använde, kommer den ändå att domineras av Slottet. Universitetsbiblioteket, dominant och pampigt placerat på lagom avstånd från slott och domkyrka, hävdar väl sin plats i stadsbilden. Denna triangel av märkesbyggnader representerar tre viktiga faktorer av dem som påverkat Uppsalas identitet (universitetet, staten och kyrkan). De nämnda monumentalbyggnaderna bildar också Uppsalas klassiska silhuett. Den nya byggnaden, med föreslagen utformning, skulle allvarligt skada det höga kulturvärdet på en av Uppsalas mest identitetsskapande platser.

Om detta läge för den nya administrationsbyggnaden väljs krävs en kraftig omarbetning varvid den självklara utgångspunkten för projekteringen bör vara att finna en till den unika miljön väl anpassad utformning. En betydligt bättre lösning skulle emellertid vara att söka en annan plats för universitetets administrationsbyggnad och låta kvarteret Plantskolan bli platsen för ännu en institutionsbyggnad, där det duger med ett måttfullt format och en mer avspänd arkitektur. Eller – flytta in i Slottet!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund
Ordförande

PO Sporrong
Vice ordförande