Föreningen Vårda Uppsala

2013-02-18

Till

Plan- och byggnadsnämnden, KSU, Kulturnämnden, Kommunstyrelsen i Uppsala kommun

753 75 Uppsala

Länsstyrelsen i Uppsala län, Samhällsutvecklingsenheten och Kulturmiljöenheten

751 86 Uppsala

Riksantikvarieämbetet

Box 5405

114 84 Stockholm

Ang detaljplan för kv Plantskolan, Uppsala kommun. Dnr 2010/20070-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2013-03-11. Planområdet begränsas i norr av Norbyvägen och i öster av Dag Hammarskjölds väg. Planförslaget innehåller två nya byggnader, en större förvaltningsbyggnad och en mindre institutionsbyggnad för Universitetet.

FVU:s synpunkter

Det är positivt att Blåsenhusområdet byggs ut och att gaturummen i det aktuella kvarteret förstärks genom nya byggnader, men den lösning som föreslås är oacceptabel eftersom den inte motsvarar de krav på utformningen som måste ställas på denna plats.

Planområdet ingår i område av riksintresse där just domkyrko- och universitetsmiljöerna samt Slottet omnämns som särskilt värdefulla i riksintressebeskrivningen. Platsen utgör den kanske allra mest identitetsskapande miljön i Uppsala med Slottet från 1500-talet, Botaniska trädgården från 1600- och 1700-talen och Carolina Rediviva från 1800-talet. Botaniska trädgården är dessutom påtänkt att eventuellt ingå i ett blivande världsarv.

Området från Universitetshuset och Domkyrkan till Slottet och den tidigare slottsträdgården med Linneanum har sedan länge självklart ansetts som en av de historiskt mest förtätade i vårt land, skrev Anders Åman och Ola Ehn redan 1964 i den epokgörande utredningen Stadsbildens framtid. Framstående arkitekter har format och underhållit denna miljö i 700 år. I Stadsmiljörådets Tyckt om hus från 2002, som redovisar arkitekturårets folkvalda ”alla tiders hus”, finns Uppsalas alla nominerade byggnader just i detta område. Området med sina byggnader är alltså kärnan i det historiska och nutida Uppsala – högst värderat av både experter och allmänhet.

Dessa förhållanden ställer mycket höga krav på en omsorgsfull anpassning till omgivningen. Detta utesluter inte att byggnaden får ett modernt formspråk, men den får inte bryta det arkitektoniska sammanhanget och harmonin i den kulturhistoriskt synnerligen värdefulla miljön.

Den föreslagna nya förvaltningsbyggnaden är emellertid anspråksfull och dominerande i den känsliga miljön och visar en påfallande brist på känsla för de oersättliga kulturhistoriska värdena på platsen. Byggnaden ligger nära både Slottet och Carolina Rediviva och kommer med sin stora volym att påtagligt störa de båda märkesbyggnaderna som i fråga om den visuella dominansen bör ha företräde framför den planerade förvaltningsbyggnaden. Denna kommer också genom det korta avståndet till Botaniska trädgården att bilda en väl abrupt avgränsning mot denna.

Ovannämnda omständigheter måste anses innebära en påtaglig skada på riksintresset.

I planbeskrivningen anges att planen ska säkerställa ”en markanvändning och bebyggelse som är förenlig med de kulturhistoriska värdena i området och med riksintresset för kulturmiljövården Uppsala stad”. Även planbestämmelserna innehåller hänsynskrav. Planillustrationerna visar emellertid en byggnad som utgör en brutal kontrast mot omgivningen och som inte i något avseende svarar mot den angivna inriktningen för projektet.

Det är tyvärr en vanlig missuppfattning att en byggnad måste ha en utstickande utformning för att uttrycka vår tid. Det råder emellertid inget motsatsförhållande mellan en noggrann anpassning till en historisk omgivning som denna och en tidsenlig, god och spännande arkitektur. Viktiga aspekter är att byggnaden inte visuellt konkurrerar med omkringliggande byggnader utan att den nya byggnaden infogas varsamt utan att dominera. Men i detta fall saknar utformningen i viktiga avseenden – höjd, skala och arkitektoniskt uttryck – all ambition att försöka uppnå något som helst samspel med omkringliggande märkesbyggnader och närmiljön i övrigt. Från Pedagogikum och angränsande del av Blåsenhusområdet, t.ex. avskärmas sikten mot Slottet såvitt man kan bedöma helt av den väldiga volymen, vilket är en synnerligen olycklig konsekvens av förslaget.

En möjlighet att minska förvaltningsbyggnadens påfallande inslag i stadsbilden, både gentemot Slottet och Botaniska trädgården, skulle kunna vara att dra tillbaka byggnaden mot tomtens sydvästra hörn och samtidigt sänka byggnaden med en våning. Området som frigörs nära Dag Hammarskjölds väg och Norbyvägen skulle kunna planteras som en vacker förgård till förvaltningsbyggnaden. Ett ännu bättre alternativ skulle dock vara en helt annan lokalisering i en mindre känslig omgivning.

I en artikel i UNT den 23 januari 2011 sade sig Akademiska Hus vilja uppföra en byggnad som tillförde stadsbilden något samtidigt som den skulle visa respekt för den klassiska miljön. Enligt samma artikel framgick att man ville ha en öppen diskussion med allmänheten under processen. Denna diskussion har i stor utsträckning uteblivit förutom den hårda kritik som framförts av olika parter i många artiklar i UNT hösten 2012 till följd av ett tidningsreportage om projektet. Av planhandlingen framgår att förslaget successivt utmejslats i dialog mellan Universitet och Akademiska Hus. Nu vid samrådet synes projektets huvuddrag vara fastlagda – samma pretentiösa okänsliga förslag till ny byggnad som tidigare har presenterats. Uppsala kommun å sin sida visar genom att föra fram föreliggande planförslag att vilja/förmåga saknas att lyssna och ta del av många sakkunniga synpunkter som framförts på projektet i syfte att säkerställa denna oersättliga miljö för framtiden. Var kommer den öppna diskussionen med allmänheten in i denna process?

Sammanfattning

Förslaget till ny förvaltningsbyggnad är oacceptabelt med nuvarande utformning. Att genomföra projektet skulle påtagligt skada den synnerligen värdefulla miljön av riksintresse, en betydelsefull del av stadens identitet och attraktion. Om detta läge för den nya byggnaden väljs krävs en kraftig omarbetning varvid den självklara utgångspunkten för projekteringen måste vara att finna en till den unika miljön väl anpassad utformning, en byggnad med lågmäld och saklig arkitektur, som väl utformad ändå skulle kunna bli den märkesbyggnad från vår tid som Universitetet eftersträvar. En möjlighet skulle kunna vara att dra tillbaka byggnaden mot tomtens sydvästra hörn och samtidigt sänka byggnaden med en våning. Med tanke på byggnadens stora volym skulle dock en ännu bättre lösning vara att finna en annan lokalisering av universitetsbyggnaderna.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                      PO Sporrong

Ordförande                                               Vice ordförande