OM CAROLINAPARKEN

Vi har tagit chansen att svara på kommunens enkät om hur vi vill ha Carolinaparken. Den fina bilden som vi skickade med av hur den slås med häst och slåttermaskin går inte att lägga in här. Men ni kan se den i FVU:s senaste bok Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala. På s 122 ses en karakteristisk vy över den centrala allén som ligger i axel med Carolinabibliotekets absid i Stora salen, och på s 123 finns slåtterbilden överst.

SÅ  HÄR  SKREV  VI:

Föreningen Vårda Uppsala

Till

carolinaparken@uppsala.se                                                                                           2013-06-12

Svar på enkäten: ”Hur vill du att Carolinaparken ska se ut?”

Föreningen Vårda Uppsala ber att få anföra följande:

Carolinaparken tillhör Sveriges första planerade offentliga parker och har sin tillkomsthistoria under 1800-talets första decennier. Trots att parken genom århundradena har genomgått viss förändring har den huvudsakligen behållit sin ursprungliga tanke och karaktär. Den utgör därmed en central del av Uppsalas och Sveriges unika kulturav rörande landskapsplanering och parkanläggningar. Det är därför av yttersta vikt att parken genomgår mycket få och varsamma förändringar.

Parken anlades i två byggnadsskeden på mark mellan kyrkogården och Botaniska trädgården. Den anlades på vad som då var stadens ytterområden och skapar tillsammans med Börjeparken, Observatorieparken, kyrkogården och Botaniska trädgården en krans av gröna rum som omgärdar den gamla staden. Den är därmed också en viktig del av innerstadens gröna lungor och en del i synliggörandet av stadens historiska utbyggnad. Carolinaparken gavs redan från början en sammanhållen enhetlig karaktär där fokus för besökaren var parkens växter. Genom att promenera i parkens växtlighet skulle man främja stadsinvånarnas hälsa och ge plats för rekreation. För att hålla koncentrationen på växtligheten och mötet med parkens grönska uppfördes inte heller några byggnader i parken. Parken har huvudsakligen fått behålla sin karaktär och det har sedan tillkomsten endast tillkommit en byst över Karl XIV Johan som på ett förtjänstfullt sätt knyter samman universitetets byggnader på ömse sidor om parken, ett minnesmärke över Folke Bernadotte och en mindre lekpark. Den sistnämnda skulpturen skulle behöva ett högre postament för att komma till sin rätt. I övrigt håller parken en för Uppsala unik ängskaraktär med en rik lövskog som står i kontrast till Botaniska trädgårdens slottsliknande parkplanering. Denna ängskaraktär är ett resultat av att växtytorna mejas enligt gammal tradition med häst och slåttermaskin.

I Föreningen Vårda Uppsala är vi mycket måna om att parken får förbli i sitt nuvarande tillstånd då den såväl utgör en utmärkt och viktig rekreationsyta som att den utgör en mycket viktig del av Uppsalas natur- och kulturarv. Idag används parken under sommarhalvåret dagligen av de som är verksamma i Engelska parken – Humanistiskt centrum till luncher och även, när tillfälle ges, flyttas seminarier ut i parken. Likaså passerar det dagligen igenom ett stort antal människor som får tillfälle att möta parkens lugna rum. Lekparken utnyttjas flitigt av såväl av större dagisgrupper som av föräldrar med barn. Parken används även mycket för gymnastik och träning av bland annat Katedralskolan.

Carolinaparken bör behandlas ytterst varsamt och mycket få insatser bör göras. Växt- och odlingsförhållanden måste bibehållas som de är idag för att vi ska kunna bevara en av de mest unika parker vi har i Uppsala. Det finns dock ett fåtal utvecklings- och förbättringsområden som skulle stärka parkens redan höga kvaliteter.

  • Ett behov som är tydligt är en översyn av belysningen. Speciellt under vinterhalvåret är parken relativt dåligt upplyst vilket skapar otrygghet. Därför vore en översyn av belysningsarmaturer och belysningsplatser av stor vikt. Föredömlig och tilltalande är den belysning som nyligen skapats på Gamla kyrkogården. Den skulle kunna stå som en förebild för delar av parken vid en översyn.
  • Det har genom åren genom besökarnas bruk etablerats ett antal gångvägar och stigar genom parken mellan speciellt de olika kringliggande byggnaderna. Dessa gångar är tydliga tecken på att det är stor daglig rörelse genom parken. De uppkomna gångarna bör bevaras huvudsakligen som de är, men en översyn av markbeläggningen kan vara av värde då de under vintertid ofta förvandlas till isgator och under våren blir till blöta lergångar. Vid en översyn av dessa är det av vikt att de behåller sin enkla karaktär, om än det kan vara värt att se över en möjlig belysning för de centrala nya stråken mellan Campus Engelska parken och Carolina samt de gångar som leder från ”Nya Chemicum” och parkens utgång mot kyrkogården.
  • För att stödja bruket av lekparken är det också viktigt att se över de lekredskap som finns samt att rusta upp miljön i lekparksområdet. Utformning av utrustning och anläggningar bör anpassas väl till parkens karaktär.

För Föreningen Vårda Uppsala,

dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande                  Henrik Widmark, styrelseledamot

Slåtter i Carolinaparken. Foto: Bengt Jonsell