Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                       2013-10-04

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Norra Kvarngärdet, Uppsala kommun. Dnr PLA2012-020047. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t.o.m 2013-10-04.

FVU angav vid samrådet att föreningen inte har invändningar mot syfte och huvuddrag i planen, med dess uttalade ambitioner om kvaliteter i innehåll och gestaltning. Upplägget var dock svårt att studera i detalj utifrån illustrationer och anvisningar till dem i text.

Utifrån vår tolkning av planhandlingarna föreslog vi en revidering, avseende gestaltning av kvarter, volym och läge av byggnadskroppar, som vi såg kunde bidra till att bättre utveckla de kvaliteter som åsyftas. I samrådsredogörelsen redovisas dessa synpunkter som dock ej beaktats. I överensstämmelse med kommunens strävan att utveckla en stadsmiljö med god funktion och arkitektonisk pregnans, vill vi utveckla våra synpunkter.

FVU:s synpunkter

Det är positivt att planförslaget kompletterats med varsamhetsregler för den befintliga låghusbebyggelsen, liksom den utvecklade diskussionen om läge och gestaltning av ”torg”, ett trafik- och handelscentrum, vid Råbyvägen.

Bebyggelsen i nykvarteren är lagd i enheter, långsträckta kvartersstora sockelvåningar som bär kluster av lamellhus, (i några fall sammanbyggda/”kopplade”) med gavlar ställda nord-syd.  Byggnadshöjden varierar och har utökats från vid samrådet angivna 4-5 våningar till 4-6 våningar (inkl. sockelvåning) i granskningsförslaget.

Kvarteren är utformade med innerstaden som förebild, täta och rakt geometriskt avgränsade, med sammanhållen sockel mot gator. Gestaltning av ”traditionell” stadsmässighet är inte oproblematisk, hanterad som tillägg i detta nyare stadsavsnitt. Den storskaliga fasadverkan som här föreslås känns naturlig mot den stora trafikleden, Råbyvägen, men innebär en onyanserad övergång till de finstilta låghuskvarteren på andra sidan Thunmansgatan. Här är det absolut inte fråga om den enligt planhandlingen (sid 8) önskvärda utformningen ”med respekt för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom Norra Kvarngärdet”. FVU anser därför att planförslaget bör bearbetas för att uppnå en bättre anpassning till angränsande låghuskvarter.

FVU ser kvartersgestaltningen som onödigt stereotyp. Upplägget med lameller ger, som också solstudierna visar, otillfredsställande belysning av gårdsrum och fasadpartier. Läget i det här ännu öppna stadsrummet kunde utnyttjas med mer varierade motiv: ett arkitekturprogram med en friare ordning, likt den under uppförande längs nya Stationsgatan. Planens lamellbyggnader är inga ”smalhus”, i vissa fall dessutom sammankopplade (till ”punkthus”) och då med en bredd som kan uppskattas till 22 meter med massiv verkan mot Thunmansgatan. Här blir det också problem med många lägenheter frånvända ljusa väderstreck.

En friare sättning och artikulering av byggnadskropparna skulle medge det som eftersträvas i planen – variation och accentverkan. En livligare kontur skulle då också kunna uppnås som kontrast till den mer kompakta bebyggelsen på andra sidan Råbyvägen. FVU framhöll i samrådsyttrandet ett alternativ som tog upp tidigare motiv längs Råbyvägen (Bruno Liljeforsgatan/Stig Ancker 1965) med punkthus, eller en höghusdel förlagd i nordosthörn, som med varierad tydlig form som skulle ge accent åt varje kvarter. Kvarteren skulle då framstå som block, en sockel förstärkt till två våningar, som mot Råbyvägen ger plats för ”bokaler”, utrymmen för verksamheter där också rum i ett övre etage kunde ingå.

I planen framhålls det fria läget med möjligheter att exponera lägenheter och balkonger mot ljus och utsikt. Detta borde också vara utgångspunkten för orienteringen av byggnadskropparna.  Lamellhus, lagda på gårdssockeln, men riktade med läge sv-no, skulle ge eftermiddags- och kvällssol (då folk är hemma) och fri sikt mot innerstaden. Varierad bebyggelse, fristående och sammanbyggda enheter, skulle ge möjlighet till ett mer differentierat bostadsbestånd, lämpat för olika slags hushåll. Gårdsrektangeln ger utrymme för många bättre lösningar än den nu valda. En förebild att studera i sammanhanget kunde t. ex vara arbeten av Ralph Erskine.

Sammanfattning:

FVU är positiv till att utveckla stadsstråket utmed Råbyvägen med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet. FVU ser också med tillfredsställelse att låghusbebyggelsen på Norra Kvarngärdet nu tillförts varsamhetsbestämmelser. Området är i 1987 år kulturmiljöutredning klassat som skyddsvärt, men hittills utan reglerat skydd.

FVU anser dock inte att gestaltningen av de nya kvarteren svarar mot målsättningen att utveckla stadsstråket med kvalitet och i samklang med omgivande miljö. I denna tidiga utbyggnadsetapp av stråket i nordväst borde en mer ingående ortsanalys ske av kvaliteter i omgivande bebyggelse, stadsrum och landskap. FVU vill därför se en omarbetning av planen med ett utförande som bättre tar fasta på och anpassas till de förutsättningar som finns på platsen och med en mera varierande bebyggelse som placeras med hänsyn till siktstråk, solinfall på gårdar och möjligheter att få ljusa och soliga lägenheter

Uppsala, dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande                                                              Carl Erik Bergold,  styrelseledamot