Föreningen Vårda Uppsala

Kommunledningskontoret i Uppsala kommun, ”Översiktsplan”                                                               2013-12-15

753 75 Uppsala

oversiktsplan@uppsala.se

Ang förslag till fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Uppsala kommun. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till fördjupad översiktsplan utsänt för samråd t o m 2014-01-03.

FVU:S SYNPUNKTER

Utgångspunkter

Det är i och för sig utmärkt att kommunen belyser frågan om förbindelser över Årike-Fyris med olika alternativ i ett tidigt skede av planeringen som möjliggör dialog med alla berörda innan låsningar skett i beslutsprocessen. Men den omfattande fördjupade översiktsplanen belyser tyvärr endast en aspekt av alla faktorer som samspelar i stadsbyggnaden, nämligen olika trafiklösningar. Dessutom råder stor osäkerhet om viktiga förutsättningar för trafiklösningarna vad gäller möjligheterna till utökad spårkapacitet på järnvägen och eventuell ytterligare station i Bergsbrunna.

För att kunna bedöma olika lösningar vad gäller vägnät och kollektivtrafik krävs möjlighet till en samlad bedömning av samtliga viktiga planfaktorer, utöver nät för trafik även nya bebyggelseområden för bostäder och arbetsplatser, grönstruktur, kommersiell service, skolor och annan lokal service mm. Även utbyggnadstakten är en viktig faktor för att kunna bedöma hur olika etapplösningar ser ut under perioden fram till avslutat genomförande av stadsutvecklingen. För bedömning av trafikfrågorna krävs således ett mycket bredare perspektiv där samtliga planfaktorer belyses i en fördjupad översiktsplan och där grundläggande förutsättningar för kollektivtrafiken klarlagts vad gäller järnvägstrafik och koppling till stadens övriga nät för kollektivtrafik.

Utredningsområdet har unika värden genom att det ingår i

  • område av riksintresse för kulturmiljövården; utredningsområdet ingår som en viktig komponent i riksintresset på grund av läget intill Uppsalaåsen längs med Fyrisån i inloppet till Uppsala,
  • område med bevarandevärt odlingslandskap,
  • område utmed Fyrisån som omfattas av landskapsbildskydd och strandskydd samt innefattar naturreservatet Uppsala Kungsäng,
  • det planerade naturreservatet Årike-Fyris inklusive Linnéstigarna,
  • område som rymmer stora naturvärden – Ultuna källa av riksintresse för naturvården, torrbackar med sällsynta och rödlistade arter, våtmarksområden, strandängar, fågelliv,
  • rekreationsstråk från Uppsala stadskärna till Mälaren,
  • område som utgör ett kulturarv på grundval av Linnés vetenskapliga arbete och som kan komma att bli ett av Unescos världsarv.

Dessutom bör framhållas att detta magnifika kulturlandskap av riksintresse är unikt i vårt land och med djupgående historiska dimensioner, äldre än domkyrkostaden. Detta landskapsrum ger ett perspektiv på staden och har varit, är och bör förbli ett oförvanskat och störningsfritt förrum till stadsbebyggelsen. Området är sålunda med sina höga historiska, kultur-, natur- och rekreationsvärden en enastående rik tillgång för Uppsala och dess invånare och för besöksnäringen, nu och i framtiden. Området är en symbol för Uppsala som historisk stad, som kulturstad, som centrum för vetenskaplig forskning och som ett hållbart samhälle vad gäller växt- och fågelarter. Med ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafik, kanske med tillskott av naturum och andra anordningar för besökare, kan områdets betydelse för Uppsalas attraktivitet och för kultur- och naturturism öka än mer.

Detta förhållande måste vara den viktigaste utgångspunkten för vägfrågans lösning. Att bygga en bro och väg för motorfordon med höga trafiksiffror som en barriär tvärs över det värdefulla området, som bryter siktlinjer, som medför större eller mindre utbredda bullermattor och som sprider partiklar över naturen är oacceptabelt. Även en förbindelse för enbart kollektivtrafik är olämplig med hänsyn till i första hand det visuella intrånget i den värdefulla miljön. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår också att en ny vägförbindelse, även med skadeförebyggande åtgärder, bedöms medföra negativa konsekvenser för kultur- och naturmiljö, rekreation och friluftsliv, landskapsbild och vatten.

Närheten till Årike-Fyris är en oerhört värdefull kvalitet för dem som bor och kommer att bo i stadsutvecklingsområdena på ömse sidor om stråket, en kvalitet som man kan vara beredd att betala för med något förlängd restid med buss, spårväg eller bil. Mot denna bakgrund anser FVU att utgångspunkten för utredningen måste vara: Hur kan en fortsatt stadsutveckling ske i Ultuna-Gottsunda-Sunnersta respektive Nåntuna-Sävja-Bergsbrunna så att den tillgång som Årike-Fyris utgör tillvaratas på bästa sätt utan intrång av motorfordonstrafik?

Om städer ska bli långsiktigt hållbara och uppnå en attraktiv stadsmiljö av hög kvalitet krävs i första hand en minskning av biltrafiken. Erfarenheten visar att försök att tillgodose biltrafikens krav på framkomlighet ökar biltrafiken totalt sett med nya framkomlighetsproblem som följd. Det finns många exempel i världen på storstäder som gått motsatt väg, nämligen att begränsa framkomligheten för bil jämsides med rejäla satsningar på attraktiv och snabb kollektivtrafik och gena stråk för cykel- och gångtrafik. Ett exempel är Bogotá, en stad med 7 miljoner invånare, där dess borgmästare förvandlade staden med 40 % minskning av biltrafiken som följd – särskilda filer för snabbussar, 300 km cykelbanor, världens längsta gågata 17 km, en 45 km lång ”greenway” i stället för en motorväg, en bilfri dag per år. Han reser nu runt i världen och föreläser som stadsutvecklarnas guru.

Andra exempel på städer där aktiva insatser lett till kraftigt minskad biltrafik är Köpenhamn, Zürich, Eskisehir i Turkiet, Vancouver, Curitiba m fl. Lund är ett gott svenskt exempel där staden 1997 beslutade upprätta en plan för ett miljöanpassat transportsystem varefter ett konsekvent och framåtsyftande arbete skett för att minska biltrafiken genom attraktiv kollektivtrafik, utbyggnad av cykelstråk och cykelparkeringar, information och kampanjer för att påverka människors attityder mm. Resultatet har blivit en avsevärd minskning av biltrafiken; hela 90 % av lundaborna är positiva till satsningarna på miljöanpassade transporter.

Även om ett alternativ STYR (lägre kollektivtrafiktaxa, trängselavgifter, högre parkeringsavgifter, högre bensinpris och lägre bilinnehav) ingår i systemanalysen som ett beräkningsexempel präglas ändå utredningen av att framkomlighet och gena tvärförbindelser för bil är ett axiom för stadsutvecklingen. Detta trots Uppsalas klimatmål ”Uppsala är på väg mot klimatneutralitet” med målet att växthusgaserna ska minska med 30 % per invånare i förhållande till nivån 1990. Detta trots att kommunens hållbarhetsbokslut visar att utsläppen av växthusgaser totalt sett i stället visar en tendens att öka.

Varför inte inspireras av de många goda exempel som finns i flera av världens storstäder för att kunna uppfylla målen om minskad bilanvändning? En sådan satsning skulle dessutom kunna öka Uppsalas varumärke som en framsynt kommun med hög ambition vad gäller stadsmiljöns kvalitet och vilja att uppfylla klimatmålen.

Utredningen

FVU vill således påtala, trots detta tidiga skede i planeringen, att den viktigaste utgångspunkten måste vara att inga nya förbindelser för fordonstrafik (bil, buss, spårvagn, spårtaxi) bör komma till över Årike-Fyris. Enligt vår mening skulle sådana förbindelser innebära påtaglig skada på riksintresset både med hänsyn till det stora visuella ingreppet i den unika miljön men också med hänsyn till de utbredda bullermattor och den partikelspridning som skulle bli följden av alternativ med biltrafik tvärs över stråket. Dess värden för kultur-och naturupplevelser skulle drastiskt minska med ett ständigt bakgrundsbuller. Ytterligare en aspekt är att om satsning sker på transport per bil för omstigning till tåg på en eventuell järnvägsstation i Bergsbrunna krävs där stora ytor för infartsparkering mm, något som ej berörs i utredningen.

Det föreslagna sydliga läget för förbindelser för gc + buss/spårväg alternativt gc + buss/spårväg + bil är beläget endast ca 2 km norr om Flottsundsbron. Färd från Ultuna-Gottsunda-Sunnersta till Nåntuna-Sävja-Bergsbrunna via Flottsundsbron innebär en vägförlängning jämfört med det sydliga läget på ca 3 km, dvs en förlängning av restiden med inte mer än ca 3 minuter vid en hastighet på 60 km/tim! Denna marginella förlängning av restiden ska ställas emot de oersättliga värden som skulle skadas vid en utbyggnad av en ny tvärförbindelse för motorfordonstrafik. Därför bör i stället kapaciteten bedömas och erforderliga åtgärder vidtas för att Kungsängsleden och Flottsundsbron ska kunna fungera som smidiga passager för motorfordonstrafik över Fyrisån

En viktig förutsättning för de befintliga bostadsområdena och stadsutvecklingsområdena på ömse sidor om stråket är möjligheterna att få till stånd en attraktiv kollektivtrafik. Med utgångspunkt från de stomlinjestråk som redovisas i Översiktsplan 2010 har FVU skissat på en lösning som innebär en slinga för buss alt. spårväg. En sådan slinga skulle exempelvis kunna dras på sträckan Resecentrum – Kungsängsleden – genom Ultuna – Dag Hammarskjölds väg till Flottsund – väg 255 – Resecentrum. Denna slinga för kollektivtrafik skulle med fördel kunna gå i båda riktningarna varigenom restiderna skulle kunna minimeras genom val av färdriktning beroende på resmålet. Detta förslag är en idéskiss; det finns säkert många tänkbara alternativa linjesträckningar för delsträckor på en sådan slinga.

Kontakten för kollektivtrafik med en eventuell ny järnvägsstation i Bergsbrunna i framtiden skulle kunna ske genom en kort tur- och retursträcka via en ny förbindelse för kollektivtrafik från väg 255 söder om bebyggelsen fram till stationen. Om möjligt skulle ett alternativ kunna vara att den nya förbindelsen får en fortsättning i Skogsvägen åter till väg 255. Att kollektivtrafikslingan angör till båda järnvägsstationerna kan vara en fördel för det fall snabbtåg mellan Stockholm – Uppsala inte stannar vid Bergsbrunna station.

Avsikten är, enligt vad FVU erfarit, att Vindbron ska iståndsättas vilket innebär att ett stråk skapas för korsande gång- och cykeltrafik över Fyrisån. Tillsvidare borde denna åtgärd vara tillfyllest. Om ytterligare ett korsningsläge för gång- och cykeltrafik i framtiden bedöms nödvändigt skulle en bro i det nordliga läget, alternativ 1A enligt utredningens förslag, kunna övervägas för att skapa en gen förbindelse för cyklister och gångtrafikanter mellan områdena på ömse sidor om ån samt för att öka tillgängligheten till Årike-Fyris.

Sammanfattning

  • Samrådsunderlaget är för begränsat – enbart trafikaspekter – och osäkerheten är dessutom stor vad gäller viktiga förutsättningar som ökad spårkapacitet och ny järnvägsstation i Bergsbrunna för att beslut nu ska kunna fattas om framtida lösningar för väg- och kollektivtrafik. Trafikfrågorna bör ej lyftas ut och beslutas utan sammanhang med andra planeringsfaktorer såsom bostads- och arbetsområden, grönstruktur, kommersiell service, skolor och annan lokal service mm. Samtliga dessa aspekter bör sålunda belysas i en fördjupad översiktsplan. Även etapplösningar bör redovisas.
  • En utgångspunkt för fortsatt planering i hela staden, och för denna södra del av staden, bör vara att genom krafttag vända trenden med ökad biltrafik och i stället utveckla attraktiva alternativ för andra färdsätt med inspiration av många goda exempel världen över och i överensstämmelse med kommunens klimatmål.
  • Utgångspunkten för den fördjupade översiktsplanen bör vara riksintresseområdets djupgående historiska dimensioner och dess enastående höga kultur-, natur- och rekreationsvärden och därmed bör utbyggnadsåtgärder som skadar dessa värden helt undvikas. Därför bör motorfordonstrafik hänvisas till Kungsängsleden och Flottsundsbron.
  • Tillsvidare bör en iståndsättning av Vindbron vara tillfyllest för gång- och cykeltrafik över Fyrisån dels för att få en tvärförbindelse mellan områdena på ömse sidor och dels för att öka tillgängligheten till Årike-Fyris. Om behov finns i framtiden kan ytterligare en förbindelse för gång- och cykeltrafik övervägas enligt alternativ 1A.
  • För att få en bekväm och gen kollektivtrafik är en tänkbar möjlighet en slinga för buss eller spårväg  som korsar Fyrisån på Kungsängsleden och Flottsundsbron, och som går på sträckan Resecentrum – Kungsängsleden – genom Ultuna – Dag Hammarskjölds väg till Flottsund – väg 255 – Resecentrum. Slingan bör ha trafik i båda riktningarna. För det fall en station skulle komma till i Bergsbrunna bör slingan kunna utvecklas med en länk från väg 255 söder om bebyggelsen till stationen, eventuellt alternativt med fortsättning åter till väg 255 via Skogsvägen.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                Carl Erik Bergold                Bengt Jonsell

Ordförande                           Styrelseledamot                  Styrelseledamot