ang dpl för Bruno Liljeforsgatan, dnr 2012-020209. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                        2014-04-13

753 75 Uppsala

Ang detaljplaner utsända för granskning i Uppsala kommun:

Husbyborg 1:82 m fl. Dnr 2012/20136-1.

Kv Heimdal, del av. Dnr 2012-020074.

Bruno Liljeforsgatan. Dnr 2012-020209.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplaner, utsända för granskning. Eftersom FVU vill framföra gemensamma principiella synpunkter på utformningen av planförslagen redovisas synpunkterna för de tre ärendena i samma yttrande.

FVU:s synpunkter på de tre planförslagen

FVU hävdar sammanfattningsvis att i alla tre planförslagen råder stora brister vad gäller omsorg om arkitektur och stadsbild och att förslagen bör bearbetas enligt de synpunkter FVU framfört vid samråden.

Husbyborg

FVU anförde vid samrådet bl.a. att planförslaget borde förses med vissa planbestämmelser när det gäller byggnadernas utformning för att uppnå en hög arkitektonisk kvalitet och en sammanhållen stadsbild.

Dessa synpunkter bemöts överhuvudtaget inte i samrådsredogörelsen.

Det är synnerligen anmärkningsvärt att kontoret tydligen inte anser att det krävs någon form av styrning för att uppnå en sammanhållen stadsbild i verksamhetsområden, dessutom områden som ligger i anslutning till stadens infarter. Ska stadens avgränsning mot slätten successivt bli en yttre ring av utbredda verksamhetsområden utan arkitektonisk kvalitet? Stadens expansion handlar inte bara om att bevara den historiska stadskärnan den handlar också om att skapa nya attraktiva miljöer, att låta den befintliga stadens kvaliteter bli en utgångspunkt för utformningen av nya områden för att bevara Uppsalas identitet.

Kv Heimdal

FVU anförde vid samrådet bl.a. att de föreslagna tillbyggnaderna till f.d. Hästens skofabrik skulle rasera byggnadens höga kulturhistoriska värde samt att bostadshusens utformning och storlek bör anpassas till platsens förutsättningar; d.v.s. den fria sikten från Svartbäcksgatan mot Domkyrkan måste bestå ograverad och byggnadens arkitektur anpassas till den f.d. skofabriken.

Länsstyrelsen anförde liknande synpunkter, dels att planen inte tillräckligt tydligt visar hur riksintresset – siktlinjen längs Svartbäcksgatan in mot Uppsala domkyrka – påverkas och säkerställs och dels att de föreslagna tillbyggnaderna av f.d. Hästens skofabrik negativt kan påverka byggnadens särpräglade arkitektoniska utformning.

Dessa synpunkter bemöts i samrådsredogörelsen på följande sätt. Kontoret bedömer att eftersom man under infarten till Uppsala ser ”både domkyrkan och Uppsala slott vid sidan av gatan, i ett monumentalt perspektiv som dock bara uppfattas glimtvis” och eftersom domkyrkan, från Torbjörns torg, skyms ”ur många synvinklar redan av förhållandevis låga hus på Svartbäcksgatans västra sida” så bedöms fyra till sex våningar i kv Heimdal vara förenliga med siktsektorn mot domkyrkan. När det gäller f.d. Hästens skofabrik anförs att byggnaden ”under hela det senaste århundradet byggts om och till, varpå tillbyggnader senast rivits. Detta innebär att byggnaden har en dynamisk karaktär, där fasaden klarar olika typer av förändringar”.

Med andra ord avfärdas synpunkterna med att eftersom siktlinjen mot domkyrkan redan skyms på många platser kan man gott fortsätta på den inslagna vägen. Och eftersom f.d. Hästens byggnad byggts om (en prisbelönad restauration år 1994 av arkitekten Niels Torp) så är det fritt fram för nya förändringar utan känsla för husets höga arkitektoniska värde.


Bruno Liljeforsgatan

FVU anförde sammanfattningsvis vid samrådet bl.a. att ambitionerna vad gäller bebyggelsens gestaltning bör preciseras i ett gestaltningsprogram utifrån platsens landskapskvalitet på basis av en rumsanalys (områdets förutsättningar vad gäller angränsande bebyggelse och landskapets innehåll). De föreslagna punkthusen på 16 våningar bryter sig på alla sätt ur planen och svarar emot en inlånad storstadsvision – på denna jord- och landskapsnära plats finns inget som helst stadsbyggnadsmässigt motiv för så höga hus. Husen bör därför sänkas till ca 7-8 våningar. Även länsstyrelsen noterar i sitt yttrande att denna hushöjd är ovanlig i Uppsala och att förhållandet till stadens klassiska siluett bör belysas.

Dessa synpunkter bemöts sammanfattningsvis i samrådsredogörelsen på följande sätt. Kontoret

bedömer att ”de höga husen markerar Gränby som stadsdel och skapar en identitet. En utveckling av stadsdelen på detta sätt bedöms kunna tillföra sociala, ekonomiska och stadsbyggnadsmässiga värden. Bebyggelsen ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet”. Vidare anför kontoret att byggnaderna inte kommer att påverka Uppsalas klassiska siluett. Övriga av FVU framförda synpunkter avseende bebyggelsens utformning, placering, gångstråk mm bemöts överhuvudtaget inte  i samrådsredogörelsen.

Kontoret har uppenbarligen inte förstått poängen med de synpunkter som framförts av FVU. Frågan handlar inte bara om vissa siktvinklar. Uppsalas siluett är ovanligt entydig och ovanligt läsbar från många håll. Slottet och domkyrkan är stadens ovedersägliga monumentala höjdpunkt och enligt Översiktsplan 2010 gäller att ”Stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas”. Bruno Liljeforsgatan är för övrigt inte det enda projekt där mycket höga hus föreslås/diskuteras. Med många nya ”identitetsskapande” höjdpunkter kommer så småningom stadens självklara tyngdpunkt i mental skugga och förlora i symbolvärde. Dessutom vill FVU påtala att höghus inte ger sociala mervärden, tvärtom. Det är stadslivet i attraktiva stadsrum som ger sociala mervärden.


Sammanfattning

FVU konstaterar att stadens karaktär successivt förändras utan estetisk och arkitektonisk ambition. Frimärksplan efter frimärksplan läggs fram utan en samlande idé om helheten. För att uppnå en attraktiv stadsmiljö krävs kvalitet, skönhet och trivsamhet. Som FVU tidigare har framfört, är det hög tid att staden nu i en demokratisk process tar fram ett arkitekturprogram med riktlinjer som innebär en garanti för att Uppsalas identitet bevaras och förstärks i fortsatt stadsbyggnad.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund         Carl Erik Bergold         Sten Åke Bylund         Kristina Dahlberg

Ordförande                    Styrelseledamot           1:e vice ordförande      Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *