Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2015-04-02

Direktör Mats Norrbom

Avdelningschef Ulla-Britt Wickström

Kommunstyrelsen f.k.

Ang detaljplan för Gunsta 1:2 m fl, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020051. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2015-05-04. Planförslaget innehåller 14 nya villatomter samt 5 tomter, bebyggda med fritids- och permanenthus.

FVU:s synpunkter

FVU har länge förordat en betydligt kraftigare tillväxt i kransorterna både för att i dessa få underlag för ökad service, mötesplatser och lokalt liv men också för att det hårda trycket på förtätning i Uppsala stad ska kunna minska något, varigenom förutsättningarna ökar för att kunna bevara stadens egenart. Det är därför positivt att detaljplaner nu arbetas fram i Gunsta och i andra kransorter.  Men varför föreslås, som här i Gunsta, i stort sett ingen annan kvarterstyp än den glesa villastaden för kataloghus på minst 1000 m² tomter?

Gunsta 1:2 ingår i ett större utvecklingsområde längs väg 282 med närhet till kollektivtrafik. Idag innehåller området nästa uteslutande friliggande villor, i storleksordningen 500 villor. Trots detta föreslås i planområdet friliggande villor på stora tomter. Som FVU har påpekat i många andra planärenden (Södra Gunsta, norra Bälinge, Ekhagen – Adolfsberg m fl) är det svårt att förstå att den mest ytkrävande av alla bostadsformer, ett eget hus på en stor tomt, föreslås i centrala lägen med närhet till kollektivtrafik i kransorterna samtidigt som ambitionen i staden å andra sidan är en så kraftig förtätning att väsentliga stadsbyggnadskvaliteter åsidosätts. Förutom att marken inte utnyttjas effektivt genom denna låga exploatering uppnår man inte heller en önskvärd blandning av bostäder för olika typer av hushåll. Ska exempelvis äldre invånare på orten eller ungdomar som vill ha eget boende tvingas flytta från sin invanda miljö därför att det inte finns lägenheter att tillgå?

Varför används inte stadstypen trädgårdsstad mer i kransorterna? Trädgårdsstaden borde vara en utomordentlig förebild för kransorternas utveckling. Trädgårdsstaden kännetecknas av en väl ordnad rumslighet, måttlig skala, blandning av hustyper, blandning av bostäder och verksamheter, egna små trädgårdar samt tydliga gaturum inramade med grönska. En relativt hög täthet kan uppnås samtidigt som resultatet blir en attraktiv stadsmiljö. Så varför inte inspireras av denna stadstyp i kransorterna och i stället för glesa villaområden bygga kedjehus, radhus och låga flerbostadshus och därmed fördubbla eller t o m tredubbla exploateringen?

Goda moderna exempel på trädgårdsstäder är t ex Norby trädgårdsstad i Uppsala, Tullinge trädgårdsstad och Lomma hamn. I det senare området har en exploateringsgrad på 0,6 uppnåtts,

d v s ca tre gånger högre täthet än ett område med villor på tomter på minst 800 m². Forskning visar att trädgårdsstaden är en mycket uppskattad stadstyp, på grund av den höga kvaliteten i stadsmiljön, vilket inte minst framgår av de höga försäljningspriserna i både äldre och yngre trädgårdsstäder.

FVU föreslår att kommunen ändrar inriktning när det gäller planeringen av kransorterna och följer den målsättning för en positiv utveckling av de små tätorterna som beskrivs på sid 27-28 i Översiktsplan 2010. För att denna målsättning ska kunna uppfyllas krävs en planering utifrån en helhetssyn med syftet att åstadkomma en attraktiv och långsiktigt hållbar stadsmiljö. Förslag till inriktning för kransorternas utveckling:

1.   Analysera vilken fördelning av olika hustyper som är önskvärd. Planera för en blandning av flerbostadshus, radhus, parhus, kedjehus och villor. Det bör finnas bostäder för alla typer av hushåll, inte bara villor för barnfamiljer. Med även andra hustyper än gles villabebyggelse kan befolkningen på samma yta öka betydligt.

2.   Skapa planberedskap även för arbetsplatser, varför inte pröva intresset för företagsbyar?

3.   Utveckla kransorternas centrum till en attraktiv mötesplats med service för orten och omlandet. Utveckla offentliga rum med planteringar, varierande markbehandling, ordnad parkering, belysning, genomtänkt skyltning m m.

4.   Studera behov av parkrum i och mellan bebyggelsegrupperna samt behov av kompletteringar av väg-, gång- och cykelvägnät.

5.   Studera mötet mellan bebyggelseområdena och det omgivande jordbrukslandskapet. Det är viktigt att söka stöd i befintliga terrängelement och det krävs en medveten placering och utformning av husen samt avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark.

6.   Upprätta ett gestaltningsprogram med principer för utformning av bebyggelse och gaturum. Gatusektioner bör alltid upprättas med redovisning av häckar, eventuella träd och belysning.

Kort sagt, låt den traditionella trädgårdsstadens principer inspirera planeringen av kransorterna!

Sammanfattning

FVU förslår att trädgårdsstadens ideal får styra utformningen av kransorterna vilket kan ge två- till tredubbel exploateringsgrad. Rita om den aktuella detaljplanen för Gunsta 1:2 med t ex rad- eller kedjehus!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund

Ordförande