ang dpl för Rosendalsfältet, dnr PLA 2012-020172. Granskning

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                              2015-08-27

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Rosendalsfältet i Uppsala kommun, Dnr PLA 2012-020172. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande synpunkter på rubricerade förslag.

FVU:s synpunkter

FVU noterar som positivt att detaljplaneförslaget nu hanteras enligt ordningen för normalt planförfarande. Föreningen anser dock alltjämt att planarbetet borde ha avvaktat planeringen på översiktlig nivå för Södra staden och att en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning skulle ha gjorts. Konsekvenserna för vattenhushållningen och skyddet för hotade arter måste ytterligare analyseras. Föreningen anser sålunda alltjämt, att planarbetet för Rosendalsområdet bör inkluderas i det större arbetet med planeringen på översiktlig nivå för den södra delen av staden, alltså Dag Hammarskjölds-stråket i dess helhet inklusive Ulleråker, och att således det fortsatta detaljplanearbetet för Rosendal bör avvakta detta, inte minst som planeringsarbetet för den södra delen av staden nu pågår för fullt . Särskilt trafiklösningarna måste ses idet större perspektivet, inte minst som spårväg är aktuell.

FVU kvarstår också vid bedömningen att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning behövs och att miljökonsekvenserna behöver belysas också i perspektivet av en förväntad ytterligare kraftig exploatering i närområdet, enligt vad som nyss sagts. Också i miljökonsekvensperspektivet måste trafiklösningarnanoga analyseras och därtill vattenhushållningsfrågan lyftas fram som en gemensam avgörande förutsättning för ytterligare bebyggelse i denna del av staden.

Styckvis planering, delområde för delområde medför risk för misstag och omtag samt ter sig både i planeringsmässigt och ekonomiskt hänseende olämplig. Redan nu finns åtskilligt att anmärka på.

Detaljplanen berör områden med höga naturvärden och sparar förvisso stora grönytor och värdefulla skogspartier. Den bebyggelse som planeras är koncentrerad kring en gata avsedd för såväl kollektivtrafik som bil och cykel, en gata med lokaler för butiker och annan service i byggnadernas entréplan. Detta är bra. Men planen medger också uppförande av mycket höga hus. Vid huvudgatan, Torgny Segerstedts Allé, är husen 27, 34 och upp till 40 meter höga, dvs 8-9, 10-11 till 12-13 våningar. Ingen annanstans har man tidigare byggt så högt och tätt i Uppsala. Utöver den angivna s k ”nockhöjden”, dvs takets högsta höjd, medger planen dessutom ”tekniska anordningar” upp till 45 meters höjd. FVU anser att denna höga exploatering förtar omsorgen om områdets naturvärden och att planen på denna punkt bör omstuderas. En uppenbar risk för storstadsförortskänsla – i negativ mening – föreligger.

De trånga passagerna kommer i kombination med hushöjden att få oönskade effekter. Den ovannämnda huvudgatan kommer tidvis att skuggas och riskerar att bli mycket blåsig. Vid Talltorget planeras ett 40 meter högt hus i västerläge, vilket kommer skugga hela torget efter klockan 5-6 på eftermiddagen. Byggnaden borde placeras norr om torget och skulle då bli en fondbyggnad för huvudgatan. Planen medger vidare att byggnader längs huvudgator, torg och vissa lokalgator får kraga ut över gaturummet – hur långt anges inte. Vissa gator får överbyggas helt för att kunna länka samman institutionsbyggnader. Dessa utkragningar kommer troligen inte att tillföra de rumsliga kvalitéer som sannolikt ärsyftet. Gaturummet blir trängre, ljustillgången sämre och de träd som planbeskrivningens illustrationer visar får ont om utrymme. De arkader som tidigare byggts i Uppsala har varit mindre lyckade och på flera ställen så småningom använts för att skapa mer lokalyta. Förbindande gångar mellan kvarter, som planen medger på några gator, kommer inte att tillföra några rumsliga kvalitéer. Behovet kan ifrågasättas. FVU anser att de i detta sammanhang beskrivna dragen försämrar gatumiljöerna och bör utgå.

Bestämmelser för fasadmaterial, färgsättning och takutformning saknas helt. Som FVU anförde vid samrådet uppnås inte ett gott arkitektoniskt samspel av sig självt. Utan några gemensamma riktlinjer är risken stor att stadsbilden kommer att upplevas som orolig och splittrad. För en god gestaltning krävs en plan som skapar sammanhang. Därför bör riktlinjer tas fram som ger anvisningar för såväl harmoniskt samspel som livgivande variation.

I detaljplanen finns en q-märkning av tre av fem byggnader i den s k ”Fyrkanten” ett antal äldre  militära byggnader. Den viktigaste, ”Tyghuset”, en välbevarad förrådsbyggnad i gott tekniskt skick, har inte skyddats. Huset kallas felaktigt i planbeskrivningen för såväl ”ladugård” som ”lada”. Tyghuset har ett uppenbart kulturhistoriskt värde och bör naturligtvis q-märkas. Byggnaden skulle lämpa sig väl till allt från samlingslokaler för kulturella aktiviteter till undervisningslokaler eller förskola.

Sammanfattning

FVU anser sålunda

att planens miljökonsekvenser och exploateringsgrad bör studeras ytterligare inom den nu aktuella

fördjupade översiktsplanen för Södra Staden. Planbeslutet bör avvakta översiktsplanens fastställande,

att erfarenheter av tätt stående, mycket höga hus bör studeras ytterligare och att hushöjder som inklusive

påbyggnad av tekniska anordningar når 45 meter inte bör tillåtas,

att planens bestämmelser om utkragningar respektive sammanbyggning över gaturum bör utgå,

att riktlinjerna för gestaltningen av ny bebyggelse bör utvecklas i syfte att uppnå ett gott arkitektoniskt

samspel

att den s k Fyrkanten bör q-märkas i sin helhet, Tyghuset inkluderat.

För Föreningen Vårda Uppsala,

Olof Antell, ordförande                   Kristina Berglund, styrelseledamot            Ulla Björkman, styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *