innerstadsstrategin@uppsala.seuppsala.kommun@uppsala.se 2015-11-12

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun

753 75 Uppsala

.

Ang. Stadsliv i mänsklig skala – Uppsalas innerstadsstrategi.

Dnr: KSN-2014-0505. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till Innerstadsstrategi utsänt för samråd t.o.m. 2015-11-15.

Sammanfattning

Handlingen för Innerstadsstrategin har en bra struktur och innehåller många goda förslag för en attraktiv och levande stadsmiljö. FVU har dock många synpunkter och förslag och saknar i handlingen framförallt en tydlig strategi när det gäller aktsamhet om kulturarvet och inriktning för arkitektur och stadsbild. Det är en brist att den aviserade arkitekturpolicyn inte läggs fram samtidigt som Innerstadsstrategin. Sammanfattningsvis vill FVU framförallt framhålla följande:

Enligt prognosen ska 100 000 nya Uppsalabor beredas bostäder dvs ca 35 000 bostäder motsvarande en snittproduktion på 1000 bostäder/år fram till år 2050. FVU konstaterar att detta antal stämmer illa med det nybyggnadsbehov på ca 3000 lgh/år som kommunen framför i olika sammanhang. En lugnare utbyggnadstakt på ca 1000 lgh/år, som alltså verkar överensstämma med prognosen, skulle ge betydligt bättre möjligheter för en omsorgsfull stadsplanering än som nu sker.

FVU ifrågasätter utbredningen av områden för intensivt stadsliv i vissa fall, särskilt vad gäller riktningen mot öster, norr och nordväst, eftersom en sådan förändring skulle medföra rivningar i etablerade områden med högt skyddsvärde.

När det gäller Främre Kungsängen planeras enligt rykten rivning av kontorsbyggnader i kv Hugin. Byggnaden är en märkesbyggnad av erkänt hög arkitektonisk kvalitet och bör bevaras. Ett annat skäl för att bevara byggnaderna är att dessa är av god teknisk kvalitet och att rivning därför skulle innebära slöseri med ändliga resurser.

Förändringen av Råbyvägen och Vaksalagatan till s k stadsgator ifrågasätts eftersom trafikmiljön inte möjliggör en god miljö för boende och stadsliv.

Utbudet av kultur är en viktig ingrediens i ett vitalt stadsliv. FVU vill bl a framhålla att det nya konstmuseet med fördel bör lokaliseras till ett lättillgängligt läge exempelvis till Ångkvarnens lokaler, vilket skulle betyda en utmärkt injektion till Kungsängens bostadsområde i blandningens tecken. Ett alternativt läge för konstmuseet är Hamnplan.

FVU manar till varsamhet vid kompletteringar i Odinslund, som utgör del av en officiell miljö sedan medeltiden med dess stråk mellan Domkyrkan och Slottet. Eventuella nya byggnader måste anpassas i skala och läge till den känsliga miljön och bör främst innehålla offentlig verksamhet.

Det är utmärkt att värna om stadens siluett, ett av de mest unika dragen i Uppsalas stadsbygd.  FVU ifrågasätter dock utgångspunkten att höga byggnader ska undvikas endast i siktstråken. Att överhuvudtaget bygga höga hus, dessutom utan den symboliska betydelse som stora och höga byggnader haft i äldre stadsbyggnad, innebär en drastisk förändring av stadens karaktär, något som knappast skulle accepteras i historiska städer på kontinenten. En omvandling av staden med höghus som sticker upp överallt innebär med andra ord en drastisk och oacceptabel förändring av ett kulturarv av internationell vikt.

Utveckling av FVU:s synpunkter

Kapitel 1

Sammanfattning

Nyckelorden blandstad, stadsbild och kulturhistoriskt arv, handel, är bra utgångspunkter. Så även prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt en tydligare struktur på kollektivtrafiken samt att privatbilismen får stå tillbaka. Självklart är de offentliga rummens betydelse och strävan efter en blandad stad – att i det allt överskuggande bostadsbyggandet kräva lokaler för annan verksamhet i bottenvåningarna, åtminstone i attraktiva stråk, och att bereda plats för inslag av kontor.

Innerstadsstrategin – kopplar till ÖP

Bra målformuleringar i utgångspunkter och inriktning.

Områdets avgränsning

Den redovisade avgränsningen av innerstadsområdet är vag men rimlig.

Därför behövs en strategi

Prognosen för Uppsalas tillväxt till 2050, på 35 år, pekar på i genomsnitt ca 310 000 invånare, dvs ett tillkommande bostadsbehov för ca 100 000 nya Uppsalabor, vilket innebär ca 35 000 bostäder. Alltså i snitt en årsproduktion på ca 1000 lgh.  Det är ju något helt annat än det upptrissade läge som dagligen beskrivs som ett nybyggnadsbehov av ca 3000 lgh/år, och som tar sig uttryck i framforcerade ofärdiga planer för hela stadsdelar. Detta är egentligen en aspekt vid sidan av innerstadsstrategin och som i första hand berör översiktsplanen, men som är en grundläggande förutsättning bl a för den fysiska planeringen och för investeringar i social service m m fram till 2050.

En tydlig gemensam samsyn och klara spelregler för centrala staden är av stor vikt, och här måste tjänstemän och politiker i kraft av planmonopolet sätta ned foten för att de goda mål som formulerats i Innerstadsstrategin skall kunna förverkligas i form av detaljplaner och bygglov. Människan i centrum och en kommunal arkitekturpolicy är goda utgångspunkter. Det är en brist att inte arkitekturpolicyn upprättats jämsides med innerstadsstrategin.

Kapitel 2

Vision: Stadsliv i mänsklig skala

Här utvecklas målen som redan kommenterats i kap 1/Sammanfattning ovan. Därutöver vill man utgå från människans sätt att nyttja och uppleva staden, att staden upplevs i ögonhöjd. FVU instämmer i detta.

Kapitel 3

Strategi: stadsliv på kartan

Här sägs att ”Vid förändringar måste man ta hänsyn till befintliga kvaliteter i stadskärnan och i de offentliga rummen”, vilket ju är en av FVUs käpphästar.  På kartan STADSLIV redovisas utbredningen av de områden man menar innehåller stadsliv idag, 2030 respektive 2050. Framför allt utbredningen 2050 föranleder ifrågasättande, särskilt vad gäller i öster, norr och nordväst. Här skulle i så fall idag etablerade, renodlade bostadsområden, oftast bostadsrättföreningar, omvandlas till innerstadskvarter, butiks- och cafégator. En sådan förändring måste förutsätta omfattande rivningar, vilket inte är acceptabelt eftersom stora områden är klassade som skyddsvärda. I yttre Kungsängen och främre Boländerna däremot känns en utveckling mot blandad stad med mötesplatser för kultur och andra aktiviteter möjlig eftersom omvandlingen ännu inte skett. Minst trovärdig känns knutpunkten i korsningen Råbyvägen – Vattholmavägen.

Strategin i korthet

Här beskrivs innerstadsstrategins upplägg, med resonemang kring de fyra kartorna. FVU ger sina kommentarer i anslutning till den följande behandlingen av respektive karta.

Utvecklingsområden som katalysatorer

Här ges detaljerade områdesbeskrivningar till karta STADSLIV.

Främre Kungsängen: FVU oroar sig för de signaler som kommit om att riva den stora kontorsanläggningen i kv Hugin, där Länsstyrelsen tills helt nyligen haft sina lokaler. Byggnaden, från mitten av 1970-talet, är en av Uppsalas tidiga märkesbyggnader, ritad av Carlbring & Englund, och presenterad i tidskriften Arkitektur, vilket var och är mycket exklusivt vad gäller Uppsala. Byggnaden bidrar tillsammans med det f.d. riksbankshuset och den skulpturala utsmyckningen i hög grad till att göra Kungsängstorg till en av Uppsalas arkitektoniskt mest högklassiga platser, och redan idag finns ju det gröna sambandet med hamnen och Hamnplan. Förutom att dessa kontorsbyggnader i kv Hugin representerar ett högt arkitektoniskt värde är det också sett från ett hållbarhetsperspektiv anmärkningsvärt att föreslå rivning av byggnader i gott tekniskt skick med redig planlösning och som alltså borde kunna byggas om för olika typer av användning.

Vad som antytts är att de arbetsplatser och den restaurang som byggnaderna rymmer skall ersättas med bostäder, vilket helt strider mot det viktiga målet blandstad. Årummet bör inte privatiseras med bostäder utan användas för officiella ändamål. På Hamnplan finns ett möjligt alternativ till läge för ett nytt konstmuseum, som skulle ge ökad status åt den nya bostadsstadsdelen och följa upp det kultur-/konststråk som skapats längs Östra Ågatan. Vidare bör nämnas att förlängningen av Dragarbrunnsgatan söderut är ett klokt förslag.

Främre Boländerna: FVU delar uppfattningen att äldre karaktärsbyggnader skall bevaras och återanvändas, exempelvis pianofabriken. FVU välkomnar att ett planprogram tas fram med tanke på de förväntningar på mycket hög exploatering som markägare presenterat i media.

Råbyvägen: Här känns iden om en knutpunkt för stadsliv i mänsklig skala svårgenomförbar, på grund av den storskaliga, ensidiga bostadsmiljö som just uppförts här. Här ser vi också prov på ett principiellt feltänkande när det gäller att utvidga stadslivet, nämligen iden att omvandla de starkt trafikerade lederna, som t ex Råbyvägen och Vaksalagatan, till s k stadsgator, huvudsakligen genom att bygga bostadshus utmed gatorna. Här skapas en dålig bomiljö, forskning visar på ökad risk för hjärt/kärl- och demenssjukdomar i trafik- och bullerutsatta lägen. Vem vill flanera eller sitta på uteservering i en sådan miljö?

Sjukhusvägen och Vaksala torg: FVU har inget att tillägga.

Sysslomansgatan: FVU är positiv till att en bättre miljö för gående och cyklande skapas. De bostadstillägg som kan göras är begränsade i och med att kvarteren redan har en hög exploatering.

Rörelse jämte karta RÖRELSE

Här är det övergripande målet att planera för gående, cyklar och kollektivtrafik på privatbilismens bekostnad, något som också är en del av att skapa ett hållbart Uppsala. FVU kan bara instämma i strävan efter att skapa en attraktiv stad för gående. Likaså att skapa en bättre cykelstad. På cykelkartan saknar vanecyklister hela stråket från Ringgatan längs ån till Saluhallen. Likaså det användbara stråket Linnegatan – Jernbron – St Johannesgatan. Dessutom stråket från Ringgatan till Svartbäcksgatan genom kv Fyrisvallen och Idun.

En gång- och cykelbro i Vretgränds förlängning bör prövas med tanke på Vretgränds nya roll som cykelled under Resecentrum. Stora krav måste ställas på lätthet och spänst i konstruktionen. Även i detta fall måste vidarekopplingen till cykelstråken i Stadsträdgården och mot sjukhuset bli komplicerad. FVU motsätter sig järnvägsunderfarten i St Persgatan, som definitivt skulle skära staden mitt itu även för gående och cyklande. FVU ser positivt på att flera s k gåfartsgator skapas, och har tidigare föreslagit delar av Östra Ågatan. Vi föreslår också att Kungsängsgatan blir gåfartsgata ända ner till Kungsängstorg och Strandbodgatan.

Kollektivtrafikförslagen verkar genomtänkta, t ex att Sysslomansgatan avlastas och att några busslinjer fortfarande skall passera Stora torget. Här föreslås att Råbyvägen och Vaksalagatan förutom stark biltrafik också skall ha hög koncentration av kollektivtrafik, bl a snabbussar, vilket stärker vår uppfattning att de inte kan vara stadsgator med bostadsbebyggelse inpå den intensiva trafiken. Beträffande Snabbusslinjer saknar vi den från Resecentrum och ut till de stora arbets-och handelsplatserna i Boländerna och Fyrislund och med målpunkter i bl a Gunsta och Marielund. En spårvägslinje som ersätter bussarna i framtiden österut till Almunge, på sikt till Knutby, är mycket angelägen men kan naturligtvis inte realiseras förrän det finns ett tillräckligt stort befolkningsunderlag och banan kan finansieras.

I avsnittet om biltrafiken vill FVU flytta en på kartan föreslagen parkeringsanläggning från Kungsängstorg till den södra uppgången till Resecntrum, den plats som också diskuteras i texten.

Kloka ord sägs om leveranser och en levande båthamn.

Plats och park jämte karta PLATS OCH PARK

Årummet måste enligt FVU ses som Uppsalas egentliga kulturstråk, lättillgängligt för Uppsalaborna. I konsekvens med detta borde det nya konstmuseet ligga i Åstråket– ett fungerande museum är ett måste för en starkt växande kulturstad. FVU nämner ovan läget på Hamnplan; ett annat väl så intressant läge skulle kunna vara Ångkvarnens byggnader i Kungsängen. Detta senare läge skulle också innebära ett livgivande inslag i detta renodlade bostadsområde.

Det på kartan redovisade kulturstråket är också det kanske viktigaste turiststråket i Uppsala;  Domkyrkan – slottet tur och retur – är som nämns Uppsalas officiella centrum sedan medeltiden.  Här vill FVU med kraft framhålla vikten av varsamhet när det gäller förändringar/ kompletteringar. Föreslagen exploatering för forskarbostäder är olämplig och innebär en alldeles för hög exploatering och därmed ett oacceptabelt intrång i den unika miljö som Odinslund utgör. Varför inte pröva alternativet ”Lyktan” (UNT 2015-10-11) som exempel på en publik byggnad som skulle bidra till ett ökat stadsliv i stråket? FVU vill här också påtala bristen på respekt för kulturstråket i och med att universitetets administrationsbyggnad på ett brutalt sätt tillåts störa sambandet mellan slottet och slottsparken, så märkesbyggnad den än må vara!

I övrigt är lokaliseringen av de nya platserna rimliga. Torgytan vid stadshuset, ovanför Vaksalagatans underfart, är svåraktiverad. Bygg i stället färdigt stadshuset enligt arkitekterna Erik och Tore Ahlséns förträffliga förslag, så bildas en värdig kringbyggd plats för mötet mellan beslutsfattare och medborgare.

FVU instämmer i behovet av fler parker och deras lokalisering (men de är inte många) – så t ex kan Österplan innebära en stor positiv förändring genom att utvecklas till park. FVU saknar dock ett tydligare ställningstagande vad gäller värnandet av de befintliga parkerna. Flera är hotade, exempelvis har inte Mikaelsparken markerats som park på kartan. Beträffande nya kopplingar är vi skeptiska till den föreslagna bron i Kungsängsesplanadens förlängning vad gäller biltrafik – däremot kan den accepteras för kollektiv-, cykel- och gångtrafik. Vidare är vi helt emot spången ovanför Kvarnfallet. Den obrutna vattenytan här speglar en av stadens vackraste utblickar.

FVU finner det klokt att begränsa de levande bottenvåningarnas miljö till vitala och väl valda stråk. Dock omnämns ej Vretgränd som skulle kunna bli ett väl utnyttjat cykelstråk, särskilt om den nya gång- och cykelbron förverkligas.

Bebyggelse med karta BEBYGGELSE

FVU noterar med glädje att ”Byggnader som är värdefulla ur ett kultur- och arkitekturhistoriskt perspektiv ska därför, så långt det är möjligt, värnas och förändringar ska alltid föregås av analyser”. Ett aktuellt exempel är byggnaderna från mitten 1970-talet i kv Hugin, som måste värnas, se ovan. Levande bottenvåningar i de föreslagna stråken är av yttersta vikt, en uppfattning som delas av FVU. Möjligheter finns och måste hävdas i de områden som kommer att omvandlas: Kungsgatan och den förlängda Dragarbrunnsgatan i yttre Kungsängen, samt de stråk som väljs i främre Boländerna.

Att utnyttja taken är en viktig men snarast ekologisk åtgärd men har inte så stor betydelse för det offentliga stadslivet, även om det kan skapa fina privata miljöer.

Att värna stadens siluett är ett av FVUs viktigaste syften. Vi välkomnar den siktsektorstudie som presenteras och som begränsar förekomsten av höga hus (vad menas med höga hus?). Här noterar vi att de av oss starkt ifrågasatta höga byggnaderna i kv Bredablick och kv Suttung ligger inom de fredade siktsektorerna. FVU ifrågasätter dock utgångspunkten att höga byggnader ska undvikas endast i siktstråken. Den förändring som nu sker steg för steg med många höga hus ”som sägs ska förstärka områdens identitet” innebär ett radikalt paradigmskifte i Uppsalas stadsbyggnad. Uppsala är en stad som ännu har en ovanligt tydlig karaktär med en stadsbild där enligt svensk stadsbyggnadstradition endast officiella märkesbyggnader och kyrktorn tillåts sticka upp över en låg sammanhållen stadssiluett. Denna stadsbild är nu på väg att utplånas och innebär en mycket anmärkningsvärd omvandling av stadens karaktär; en omvandlig som är främmande för många äldre städer på kontinenten där man i stället värnar om sitt kulturarv och där stadens styrande förstår vikten att bevara detta för kommande generationer.

Att i de nya stadskvarteren skapa en blandad stadsmiljö stämmer överens med FVUs uppfattning, liksom att man gestaltar det nya med kvalitet och variation och att äldre bebyggelse som återanvänds får utgöra en viktig del av variationen. FVU har också uppfattningen att man vid på- och ombyggnad av befintlig bebyggelse i innerstaden skall skapa en blandad stad – ofta handlar det om att komplettera med bostäder för att centrum skall leva efter affärstid. Men också att förstärka förutsättningarna för handeln. Ett bra exempel är om- och påbyggnaden i kv Svalan???

På kartan som visar områden med värdefull kulturmiljö vill FVU föreslå två utvidgningar. Till 1920- och 30-talsområdet längs Salagatan och Väderkvarnsgatan skall läggas kv Liljan från 1940-talet, det första storgårdskvarteret i Uppsala, byggt i HSBs regi. Här finns en ny satsning på den gemensamma sociala miljön, här förekommer tidigt punkthuset och lägenheterna är föredömligt välplanerade och trivsamma. Den fina parkmiljön i kvarteret är delvis omvandlad till parkeringsytor, men kan i en framtid återställas. Här ligger också Peter Celsings Almtunakyrka. Till Övre fjärdingen skall läggas kvarteren mellan Sysslomansgatan, Luthagsesplanaden, Kyrkogårdsgatan och Skolgatan som bl a rymmer Katedralskolan, Vasaparken med Biotopia och Vasahuset.

Den utvidgade innerstaden delas in i sex förållandevis homogena områden, med målsättningen att förändringar i respektive område skall utgå från dess karaktär, något som FVU är positiv till. Glädjande nog inkluderar området Rutnätsstaden kvarteren mellan Kungsgatan och järnvägen samt Resecentrum. Detta ger stöd för föreningens kritik av planerade höga hus i kv Bredablick (överklagat av FVU) och kv Suttung, då plan- och byggnadsnämnden slagit fast att inom rutnätsstaden inga höga hus får förekomma, se även siktsektorstudierna ovan. Övriga områden är Park och institutionsstaden, Del av Fålhagen och Kvarngärdet, Främre Luthagen, Kungsängen och Främre Boländerna.  En aktuell fråga i Kungsängen är vad som skall hända med Ångkvarnens byggnader. Här hoppas FVU på ett förvärv av kommunen, för att säkra bevarande och återanvändning för främst kulturändamål – allt för att leva upp till målet blandad stad. Som ovan nämns skulle exempelvis det nya konstmuseet med fördel kunna inrymmas i dessa byggnader. Främre Boländerna är intressant genom att endast delar av området kan användas för bostäder p g a skyddsavstånd till industri och kraftvärmeverk. FVU återkommer med synpunkter på bebyggelse och bevarande då ett nytt planprogram föreligger.

Avslutande kommentar

I tider av snabb förändring är det viktigt att inte kommunen låter styra sig av byggherrarna i  projekt efter projekt och därmed medverkar till att driva fram en förändring utan helhetssyn. Det krävs inte bara variation, det krävs också samspel för att en stadsmiljö ska uppfattas som attraktiv och harmonisk. Att vårda Uppsala för kommande generationer är en grannlaga uppgift för dagens politiker – ett internationellt kulturarv som besöks av turister från hela världen. Huvudinriktningen måste vara att i stadsutvecklingen se till att historiska årsringar bevaras och att den nya bebyggelsen, med arkitektur från vår tid, ändå anpassas väl i skala och arkitektoniskt uttryck så att resultatet blir en helhet med ett gott samspel mellan nytt och gammalt. Innerstadsstrategin bör mycket mera tydligt spegla ett sådant synsätt.

Föreningen Vårda Uppsala har deltagit i Referensgruppen som medverkat i tillkomsten av Innerstadsstrategin.

För Föreningen Vårda Uppsala

Olof Antell                          Kristina Berglund                          PO Sporrong

Ordförande                         Styrelseledamot                             2.e vice ordförande