Uppsala kommun                                                                                                        2016-01-25

Plan- och byggnadsnämnden

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Kv. Frigg i Uppsala kommun. Tillägg till gällande detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C, 0380-P2006/29. Dnr 2014-2921.  Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m den 25 januari 2016.

FVU:s synpunkter

Stadshuset är ett av Uppsalas viktigaste arkitektoniska verk från efterkrigstiden. Det är en grannlaga uppgift för kommunen att fullborda detta moderna kulturarv på ett respektfullt sätt.

Stadshuset tillkom som resultat av en tävling som vanns av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén. Byggnaden som var tänkt att uppföras som ett helt omslutet kvarter utfördes som en första etapp, invigd 1965. Den utgör knappt hälften av den tänkta byggnaden. Ritningar finns för det färdiga huset med den senaste bearbetningen från 1988 av Ahlséngruppen i överensstämmelse med en detaljplan från 1966.

Byggnaden är av ovanligt hög kvalitet i sin yttre gestaltning, materialval och byggnadstekniskt utförande och med en mycket omsorgsfull inredning ned i minsta detalj. Huset har en pelarburen stomme och en flexibel rumsindelning med flyttbara väggar, något helt nytt för sin tid.

Byggnaden har bevarats i mycket gott skick såväl interiört som exteriört genom valet av högklassiga byggnadsmaterial: älvdalssandsten, teak, koppar, rostfritt stål samt invändigt bl a marmor, ask och ek. Mot gården är stenen ersatt med dekorativa emaljpaneler av hög konstnärlig kvalitet utförda av Bo Ahlsén och Lars Abrahamsson. Trapphusen är påkostade, uppförda i carraramarmor och stuckomarmor.

När huset nu till föreningens tillfredsställelse skall byggas ut vore det närmast självklart att fullborda det ursprungliga verket i enlighet med de ritningar som redan finns, med anpassning till dagens programkrav och installationsteknik, men med utgångspunkt från de genomtänkta lösningar som kännetecknar huset idag. Byggnaden är flexibel och lätt att anpassa till dagens behov.

Det nu framlagda planförslaget ger endast ett vagt skydd åt den befintliga byggnaden och visar inga som helst intentioner att fullborda den ursprungliga planen. Byggnaden är i detaljplanen förkortad med 6 meter mot söder, vilket är förvånansvärt eftersom tillräckligt utrymme finns reserverat för dess ursprungligen tänkta storlek. Inget skäl anges för detta! Förslaget anger en bredare byggnadskropp i söder som skulle skada västra längans emaljutsmyckning. Gården skulle halveras jämfört med 1966 års detaljplan och helt förlora sin rymd, sina proportioner och sin värdighet – egenskaper så viktiga i sin funktion som stadshusets gård. Det är tveksamt om en inglasning av gården innebär en förbättring.
Mot Vaksalagatan medger planförslaget en påbyggnad av den eleganta, glasade souterrängbyggnad som ligger under terrassen mot järnvägsviadukten. Med tanke på ursprungsförslaget skulle en påbyggnad här helt förvränga dess enda fullbordade fasad och innebära ett oacceptabelt ingrepp i husets arkitektoniska gestaltning. Denna påbyggnad bör i sin helhet utgå.

En inbjuden arkitekttävling har utlysts. Det hade varit självklart att tävlingsprogrammet haft som målsättning att exteriört fullborda Ahlsénarnas förslag. Det vore också självklart att först efter avslutad tävling bedöma hur detaljplanen skall se ut. Innan dess vore det naturligt att utgå från 1966 års detaljplan och endast komplettera med starka skyddsbestämmelser för den nuvarande byggnadens exteriör och trapphus.

Stadshusets pendant i söder, det tidigare posthuset, har nyligen byggts på helt utan hänsyn till den ursprungliga byggnadens karaktär. Detta hus var visserligen inte av samma arkitektoniska klass, men tanken på att detsamma skulle kunna hända stadshuset förskräcker.

En detaljplan ger de grundläggande förutsättningarna för god arkitektur. Här läggs nu en plan fram utan några som helst redovisade förstudier. Planbeskrivningen tar på intet sätt fasta på den utförliga kulturhistoriska undersökning som tagits fram av Upplandsmuseet. Ingen som helst motivation ges till förkortningen och förtjockningen av byggnaden, inte heller till den föreslagna påbyggnaden mot Vaksalagatan.

FVU föreslår mot bakgrund av ovanstående att ett nytt program för tävlingen tas fram med utgångspunkt från 1966 års detaljplan och det ursprungliga vinnande förslaget. Det framlagda förslaget till detaljplan bör helt omarbetas och resultatet av det tävlingsarbete som nyligen påbörjats, avvaktas.

FVU vill även hänvisa till det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” som anger att det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer skall bevaras, användas och utvecklas. Lagstiftningen på området är tydlig. Såväl enskilda som myndigheter har ansvar för att skydda och vårda kulturmiljön (KML 1 kap 1§). Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, får inte förvanskas och ska underhållas (PBL 2 kap 6§ och 8 kap 13, 14§§). Det är alltså lagstridigt att inte beakta stadshusets höga arkitektoniska värde. FVU framhåller därför, i likhet med Upplandsmuseet, att den enda tänkbara lösningen som inte innebär en förvanskning är att stadshuset byggs till såsom det var tänkt enligt de ursprungliga ritningarna.

Sammanfattning

Stadshuset, skapat av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén, är ett byggnadsverk av stor betydelse, både arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt. Stadshuset är således ett kulturarv av stor vikt som enligt nationella mål och gällande lagstiftning inte får förvanskas. FVU avstyrker därför det framlagda förslaget till detaljplan och anser att utgångspunkten för tillbyggnaden bör vara att se denna som en andra etapp av det nuvarande stadshuset. FVU uppmanar kommunen att ta tillvara detta tillfälle att genom ett varsamt tillvägagångssätt vid utbyggnaden, stärka stadshusets roll som en betydelsefull märkesbyggnad i den växande staden.

Uppsala dag som ovan,

Olof Antell, ordförande                      PO Sporrong, styrelseledamot,                     Kristina Berglund, styrelseledamot