Till

Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                                                                     2016-08-29

oversiktsplan@uppsala.se; uppsala.kommun@uppsala.se

ang Översiktsplan för Uppsala kommun. Dnr: KSN 2014-1327. Utställning

Planförslaget har som text en del förtjänster vad gäller överskådlighet och läsbarhet jämfört med 2015 års version. Innehållsmässigt finns dock anledning till fortsatt kritiska synpunkter från Föreningen Vårda Uppsala (FVU) såväl ifråga om förhållningssätt och de konkreta förslagen som vad gäller bakgrundsmaterial och analys eller i åtskilliga fall snarare bristen på sådant.

I sak står FVU alltså fast vid yttrandet över det tidigare förslaget från 2015 (här bif.). Några ytterligare kommentarer bör dock göras här.

  1. Prognoserna

Det förutsätts utan närmare resonemang en befolkningstillväxt i kommunen på c:a 135 000 invånare fram till 2050. Allmänt tal om ”Europas snabbast växande regioner” och ”globala utmaningar” övertygar knappast, inte heller framställningen av att en sådan snabb och omfattande tillväxt är enbart positiv och oproblematisk. Framförallt är det oklart varifrån sifferuppgifterna kommer. Det måste anges om det är fråga om en vetenskaplig prognos eller ett politiskt mål. Båda kan självklart ha relevans men på skilda vis och det gäller att skilja mellan fakta och visioner.

Förslaget inte bara sträcker sig ända fram till år 2050, det uppehåller sig därtill mycket vid tiden därefter. Intressant som tankeövning, men hur är det med relevansen? Man kan fråga sig hur stor träffsäkerheten för motsvarande prognoser från 1960-talet beträffande dagens situation har blivit. Man kan rentav ana, att argument om en förväntad kraftig befolkningsökning, låt vara på lång sikt, avses underlätta genomdrivande av bebyggelseprojekt redan i närtid i en skala som eljest skulle anses otänkbar.

Kommunen har bråttom. Alltför bråttom för att göra ordentliga utredningar och allvarliga misstag kan begås. Flera pågående utbyggnadsprojekt i kommunen idag, såsom ifråga om Ulleråker, Rosendahl och Bäcklösa saknar helt stöd i gällande ÖPL. Utlovad fördjupad ÖPL för de berörda områdena hinner inte färdigställas innan detaljplaner för samma områden läggs fram. Det förefaller som om denna omvända ordning nu fortplantas till den nya ÖPL, som således i efterhand får ge stöd för det pågående detaljplanearbetet. Med det tidsperspektiv framåt som valts kanske man hoppas att slippa göra mer än mindre justeringar i den översyn som varje mandatperiod ska företas ifråga om en ÖPL, men det är nog en överoptimistisk för att inte säga alldeles förkastlig arbetsmetod.

Planarbetet i kommunen saknar uppenbarligen styrning eller också saknar styrningen respekt för regelverk och samrådsförfaranden. Kommunens hantering när det gäller dagens planarbete inger kort sagt inte förtroende.

  1. Uppsalaprinciper

Förslaget innehåller visioner om ”Uppsala som en drivande kraft i världen”, vilket nog kan förefalla en aning pretentiöst, åtminstone när det gäller bebyggelseplaneringen, liksom att skapa ”Uppsalaprinciper” som om dessa borde vara mönsterbildande, något som de knappast lever upp till. FVU kan t.ex. inte rekommendera att kommunen ”exporterar” modellerna för dagens planer som saknar kvalitetstänkande vad gäller själva bostadsmiljön. Slutna, täta gårdar innanför 7 – 8 våningshus sätter knappast barnens behov i fokus men inte heller de äldres hälsa och välbefinnande. Närmiljö och grannskap verkar inte viktigt för planförfattarna, inte heller ljusförhållanden, tillgång till närgrönområden och grannskap. Det senare inte minst viktigt i perspektiv av behovet av gemenskap över generationsgränser och sociala barriärer.

FVU har i tidigare yttrande utförligt kommenterat de s.k. Uppsalaprinciperna och hänvisar till den framställningen. Ytterligare kan dock sägas, att det framstår som smått förvånande att just sittande styre i kommunen inte lägger ett tydligare miljöperspektiv på planarbetet.

Var finns alltså den genomgripande miljökonsekvensanalys som kunde förväntats? Vart tog de gröna stråken vägen som länkar samman stad och landsbygd och behålla den natur i staden som hittills klarat sig från exploatering till glädje och hälsonytta för invånarna? Staden på slätten? Blir den mer bokstavligt staden ovanpå det som tidigare var slätten?

FVU har ifrågasatt om den MKB-uppfattning som planens hållbarhetsbedömning grundas på verkligen är förenlig med lagens krav. En bredare hållbarhetsbedömning innefattande MKB i stället för en regelrätt MKB kan leda till att fokus förskjuts från miljön som sådan. Det är alltså miljön som sådan och effekterna på miljön som ska analyseras i en MKB enligt 6 kap. 12§ miljöbalken och med den speciella Uppsalamodellen för MKB riskerar miljöaspekterna att försvinna i en analys av samhällsutvecklingen i ett bredare perspektiv.

Uppenbarligen tänker de styrande utnyttja att riksintresseskyddet blir försvagat. Man förefaller se systemet som en sorts styrkemätning mellan stat och kommun istället för att ta vara på den samlade kunskapen bakom riksintresseklassningarna och det gemensamma nationella intresse som ligger i att bevara vissa värden långsiktigt snarare än att låta modetrender i bebyggelseutformning slå igenom totalt och riskera att hota det historiska arvet i Uppsala.

Uppsala dag som ovan

PO Sporrong, tf ordförande                                          Ulla Björkman, styrelseledamot