Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                          2017-01-11
plan-byggnadsnämnden@uppsala.se

ang detaljplan för Norra Kapellgärdet, dnr PBN 2014–000155.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning
t o m  2017-01-12 och vill anföra följande synpunkter.

Planen för samråd
FVU framförde i samrådet att ingen invändning fanns mot planens inriktning att, i det centrumnära läget,
utveckla arbetsplatsområdet genom tillskott och förtätning med bostadsbyggelse, kopplat till lokaler för
allmän och privat service, så som skett tidigare i stadsdelen. Planens princip och mål var helt rimliga, men
FVU konstaterade att de inte kom till uttryck i utförandet. I en utförlig skrivning anförde FVU bl a att
tomtytan som i tidigare utbyggnad av området gett rum åt två kvarter här skulle rymma fyra (gårdskluster)
samt att tät sättning med högre hus (6–8 vån mot tidigare 4–7) kring trängre gårdar skulle göra gårdarna
mörka och ogästvänliga under större delen av året – till men särskilt för barn och äldre. Vi fann vidare att
grönytorna minimerats, att kvarteren är utdragna mot trafikleder och skiljs från dessa bara med smala
förgårdsband samt att planvisionen med utrymmen för möten och spontan samvaro lyser med sin frånvaro,
medan trängseln av lägenheter i svårhanterliga vinkellägen däremot ger oönskad närhet och insyn i de
boendes privatliv. På intet sätt svarade utförandet mot de grundläggande principerna om
”stadskvalitet” som hävdas i ÖP och även i detaljplanens målbeskrivning.

Planen för granskning
I planen har skett minimala justeringar. Planen svarar därmed med sin hårda exploatering inte mot rimliga
krav på bostadskvalitet. Ett företagsmässigt markutnyttjande har fått företräde. I planbeskrivningen (s.11),
under rubriken Samlad bedömning av betydande miljöpåverkan, vill dock planförfattarna se att detta
bidrar till ”en utveckling av stadsbilden i positiv riktning”. Ja, det är ”bilden” av staden som betonas.
Förtätningen beskrivs med positiva förtecken och uttryck som ”stadsmässighet”, detta efter förebild i
Stockholms stenstad, utan hemortsrätt i en stad som Uppsala. Den täta kvartersstaden är lagd som en
schablon över en begränsad yta och framstår i sitt läge som en enklav i brutal kontrast mot omgivningen.
Betoningen ligger på fasadverkan som skall skapa en uppfattning av ”storstadsstråk” med Vattholmavägen
som en ”Sveaväg” och fonden mot Gamla Uppsalagatan högrest som Birkastaden. Detta resulterar om
planen förverkligas i en mur som skymmer innerstadssiluetten och reser sig hotfullt mot Svartbäckens
småhus likt kulisser som effektivt döljer baksidan med lägenheter i trångmål med få kvaliteter utanför
bostadsytan.

FVU efterlyste i samrådet bättre betingelser för utomhusvistelse, platser för alla åldrar. Vid samrådet pekade
Utbildningsnämnden i sitt yttrande på bristerna som gällde ytor och lokaler för förskolornarna, som
bokstavligen kommit i skymundan vid planeringen. Kulturnämnden konstaterade att här inte fanns några
fritidslokaler för barn och ungdom. Grönskan som man vill se som Uppsalas särskilda kvalitetsstämpel,
får här minimal plats.

FVU ser förslaget som gestaltat utan inlevelse, utan känsla för platsen och eller för Uppsala som stad.
Detta är en plan utförd av utomstående på byggherrars uppdrag, präglad av en formalism ägnad att höja
fastighetsvärdet.

FVU föreslog vid samrådet en omarbetning av planen, utvecklad som ett ”storgårdskvarter
(begreppet förkommer också i planbeskrivningen) med långt friare sättning av byggnadskropparna, med
skevning eller indragning från trafikzonerna och med större variation av höjdkonturen, högst mot nordost
och sedan med fallande linjer mot söder och i väst, för att tillvara stadssiluett och solverkan, kort sagt en
landskapsarkitektur som också med gårdsgrönska kunde bidra till bostadskvaliteten. Här kunde också
konsekvent i bottenplanen (praktiskt särskilt mot bullerzoner) inredas lokaler, arbetsplatser med utrymme
för olika verksamheter, allt detta som bidrag till en bättre differentiering av området med koppling också
till områdets ursprungliga funktion.

FVU finner sålunda fortfarande att planen inte fyller de mått på kvalitet som föreskrivs i ÖP. Härtill kan vi
nu också anföra och hänvisa till skrivningar i Förslag till Arkitektur i Uppsala – Arkitekturpolicy för
Uppsala Kommun (2016-11-25) att gälla från 2017-01-30, där följande kan läsas:

Arkitektur i Uppsala skall kännetecknas av hög kvalitet och väl genomtänkt förhållningssätt. (…) Byggnader,
gator parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den
mänskliga skalan (ur Inledning s 1).

För att Uppsala ska växa till en levande, hållbar och vacker stad för alla behövs en samlad vilja och
ambitionsnivå för arkitektur och gestaltningsfrågor.  (…) Med ledorden eftertanke, omsorg och
förtroende bygger Arkitektur i Uppsala en starkare bas för att gemensamt utveckla och höja nivån på den
byggda miljön (ur Syfte s 1).

Arkitektur i Uppsala ska användas vid samtliga stadsbyggnadsprojekt av samtliga berörda aktörer.
(…) Den anger också Uppsala kommuns vilja och ambition med hur Uppsala framgent ska utformas och
gestaltas med hög kvalitet (ur Omfattning s 1).

Något för Plan- och Byggnadsnämnden i egenskap av offentligt ansvarig för stadsbyggnadskvalitet att
begrunda vid sitt sammanträde om detta planärende.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, ordf.             Carl Erik Bergold             Sten Åke Bylund             PO Sporrong