Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                     2017-03-10

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang detaljplan för Södra Gunsta, etapp 2, dnr PBN 2016-3135. Samråd.

När det gäller bostadsbyggande inom kommunen har Föreningen Vårda Uppsala (FVU) sedan ett tjugotal år förordat en utbyggnad av kransorterna, samt önskvärdheten av att Uppsala vid utbyggnaden av omgivande landsbygd i första hand prioriterar tätorter med goda kollektivtrafiklägen, detta för att minska trycket på själva staden och genom karaktärs- och livsmiljöomvandlande förtätningar av det slag som numera pågår riskera att ruinera dess grundläggande värden. FVU lägger vidare stor vikt vid det sätt på vilket en utbyggnad av kransorterna sker. Givet är att tillkommande bebyggelse måste gestaltas med respekt för platsen ifråga och inte minst dess specifika natur- och kulturvärden samt att inte värdefull och – med tanke på framtiden – omistlig jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse på det oreflekterade sätt som hittills skett i ett flertal orter.

I den föreliggande planen för Gunsta avses dock utbyggnaden ske på skogsmark. Viktigt är även i sådant fall att gå varligt fram och att måna om de befintliga värden som ger området dess karaktär och identitet. Planen medför som den f n ser ut ingrepp som går ut över ursprungsvärden i natur- och kulturmiljön. Fornlämningar tas inte tillvara, ett viktigt biotopskyddsområde exploateras och ett Natura 2000-område berörs. Alternativ till dessa ingrepp måste enligt FVU:s mening utredas, i första hand att avstå från en utbyggnad som påverkar just platser som de nämnda. Positivt vore alltså om större hänsyn kunde tas till dessa viktiga kvaliteter. Den negativa påverkan är inom detta avsnitt av Gunsta-planen inte helt genomgripande, men planläggningen av delområdet i fråga kan med sin väg- och kvartersstruktur och med koppling till resterande delar inverka menligt på ovan påtalade värden inom dessa områden.

I övrigt kan vad gäller förhållningssättet i planen, själva grundsynen, sägas att den uttrycker den en vilja och en ambition som FVU finner lovvärd och som vi inte sett i tidigare planarbeten. Det gäller både syfte och gestaltningsfrågor. Byggherre är –­ värt att notera – Småa hus, ett företag med rötter i Stockholms stads småstugebyrå och huvudaktör från 1920-talet i utbyggnaden av de kommunala trädgårdsstadsområdena med sammanhållen gestaltning av plan och bebyggelse. Förslaget utgår i fråga om syfte och gestaltningsprinciper från egenskaper man tillskriver den traditionella svenska småstaden och förespråkar när det gäller begrepp och kvalitetsangivelser variation och differentiering inom en sammanhållen ram samt en rimlig anpassning till landskapsrummet. Området tillförs också kompletterande grönska, parkmark och gatuplanteringar, och ramar anges för det byggda gällande typhus och byggnadsskick samt vad beträffar gatunätet olika funktionsgrad, riktningsverkan och inramning, allt noga angivet för att garantera måttfullhet med formuleringar och illustrationer som inte framstår som jargong. Detta är ”Trädgårdsstaden rediviva” med ”torget” som intim samlande plats, markerad av en mer sammanhållen bebyggelse som exempelvis Ålsten, Höglandet eller Nockeby i 20/30-talens Västerort.

Förslaget kan ses stå i positiv kontrast till nyliga låghusexploateringar: ”grannbyn” mot Bärby på andra sidan Almungevägen med utställda styckebyggda kataloghus. Eller Lindbacken, villa- enklaven vid Jälla. Sedan är ju givet, trots påpekande om allt annat, att ”bosättningen” i hög grad bygger på bilism. Just här kan det därför vara rimligt att framhålla möjligheten med fortsatt samhällsutveckling i stråket mot Almunge/Knutby genom utbyggnad av Lännabanan, anpassad också för modern spårtrafik, som då kunde ge uppsalabor allmänt bättre tillgång till natur- och friluftsliv (liksom en återskapad mälar(ring)linje ner till Ekoln och Skarholmen).

FVU ser planskrivningen som en nyordning för ortsförnyelse och som kan få stå som mall för fortsatt planläggning av områden i krans- och tillväxtsorter. I dokumentets samhällsbyggnadsvision s 8 framhålls vikten med ”att formulera en övergripande vision (…) som kan fungera som vägledning för detaljplaner och utbyggnadsprojekt.” En omsorgsplan. Detta var också förhållningssättet för arbetet med Stockholms stads trädgårdsstäder, där politiker och tjänstemän arbetade på en gemensam värdegrund – och som kunde stå som förebild för byggandet av framtidens Uppsala.

Avslutningsvis, en läsanvisning. En manual för skapande av en god stad och bostad, en manual för stadsbyggnadskonst: Osvald Almqvist, ”Byggnadsplaner för bostadsområden. Några allmänna synpunkter”, s. 185-277, i Praktiska och hygieniska bostäder. Betänkande och förslag (…) för utredning av frågan om bostadssociala minimifordringar (…), (Stockholm 1921).

Sammanfattning

• Planförslaget tar inte i full utsträckning hänsyn till de värden som finns på platsen.

• FVU delar inte inställningen att en miljöbedömning enligt miljöbalken 6:11 – 18 inte skulle krävas.

Tvärtom förestår en betydande miljöpåverkan om förslaget genomförs fullt ut.

• Med avseende på ovan anförda synpunkter vad gäller natur- och kulturvärden anser FVU att planen

behöver utredas vidare och justeras.

• Principiellt anser FVU som ovan framgått att planen har många kvaliteter vad gäller upplägg,

struktur och gestaltningsprinciper och att den skulle kunna bli förebildlig i den fortsatta planeringen av Uppsalas

kransorter.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg ordf.                     Carl Erik Bergold     Ulla Björkman     PO Sporrong,    styrelseledamöter