2018-01-19

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Årsta torg, Uppsala kommun, dnr PBN 2015–003611. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tidigare tagit del av och lämnat synpunkter på rubricerade förslag vid föregående samråd och vill när planförslag nu föreligger anföra följande:

Planförslagets syfte och idé
Detaljplanen för Årsta torg syftar enligt den senaste översiktsplanen till att skapa en ny central plats för stadsdelarna Sala Backe och Årsta. Den ska möjliggöra utveckling av bostadsbebyggelse, kommersiell och offentlig service samt skapandet av en ny torgplats.

Utvecklingen av intilliggande Östra Sala Backe sker enligt en plan som har ”människan i centrum och med starkt fokus på långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet”. Avsikten är att Årsta centrum ska bli en brygga mellan och mötesplats för berörda stadsdelar. Samtidigt är torget en del i att omvandla Fyrislundsgatan från genomfartsled till stadsgata där kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras. På platsen framför Årsta centrum mot Fyrislundsgatan planeras fyra nya blandade bostadskvarter.

FVU: s synpunkter
Det är både naturligt och rimligt att Uppsala söker möjligheter att förtäta Sala backe och Årsta med såväl nya bostäder som service, arbetsplatser och mötesplatser av olika slag. Att åstadkomma en väl sammanhållen stadsstruktur och god livsmiljö av en bebyggelse från skilda tidsepoker är dock en mycket genomgripande och utmanande uppgift. Det kräver en ordentlig analys och eftertanke när det gäller natur- och kulturmiljöhänsyn, trafikflöden, servicestruktur, integrationsförutsättningar mm. I det aktuella fallet har inte alla dessa frågor utretts eller belysts. Det gäller såväl i översiktplanearbetet som i detaljplanearbetet. Ett dilemma i det aktuella fallet är vidare att marktilldelningen (enligt den s.k. Uppsalamodellen) skedde långt innan flera av dessa förutsättningar klargjorts. Marktilldelningen för Årsta torg till Midrock Property Development AB skedde redan 2015, d.v.s. långt innan översiktsplanen, de tidiga plansamråden och detaljplanen var genomförda. Med stor sannolikhet har planarbetet därför inte kunnat bedrivas helt förutsättningslöst. Det innebär i sig stora risker för detaljstyrning och låsningar inte minst ekonomiskt som hindrar en förutsättningslös öppenhet och långsiktighet i planprocessen.
Det kan ifrågasättas om ett gemensamt, nybyggt större centrum för Sala backe och Årsta på ett bättre sätt bidrar till ökad trivsel och samvaro än vad de befintliga stadsdelscentrumen gör? Närhet är vanligtvis en viktig kvalitet när det gäller närservice och attraktiva mötesplatser.
Förändringen av Fyrislundsgatan till ett s.k. stadsstråk med minskad trafikkapacitet och en helt förändrad roll bör snarast och före definitiv och total omgestaltning noga övervägas. Förändringen kommer förutom en förändring av närområdet att få en stor regional effekt. Den påverkar tillgängligheten i hela den östra och sydöstra delen av kommunen med sina tätorter och omfattande glesbygd inklusive Boländernas regionala handels-, service-och arbetsplatsutbud. Det handlar här om ett omfattande regionalt samband och trafikflöde. Fyrislundsgatan har med åren fått en allt viktigare roll för många boende och arbetande i den östra och sydöstra delen av kommunen och regionen. Dessutom har de nuvarande kostnadsfria parkeringsplatserna vid Gränby centrum och vid Årsta centrum en stor betydelse för det minskande trafikflödet i de mer centrala delarna. Att enligt förslaget omvandla parkeringsplatsen vid Årsta centrum till fyra täta kvartersbildningar begränsar sannolikt starkt de framtida möjligheterna till ett större kundunderlag.
Tanken bakom planen sägs vidare vara att fortsätta variera arkitektur och kvartersformer, att skapa mer brutna siktlinjer, en mindre rätvinklig struktur med stor variationsrikedom på kvartersnivå o.s.v. De fyra nya kvarteren är därför jämförelsevis små. De uppvisar gårdsmått på 25 x 15 m, 10 x 50 m, 25 x 30 m samt 15 x 40 m. Gårdarna omges huvudsakligen av bebyggelse på mellan 5-7 våningar, men i ett fall på hela 13 våningar. Med den uppdrivna höjden och de smala passagerna mellan husen skapas trånga gårdsrum som ligger utan solljus och är mörka stora delar av året. Många uterum och balkonger kommer därtill besväras av bristande respektavstånd mellan lägenheternas fönster och balkonger. Att bostäderna i planen bedöms ha god tillgång till lek, idrott och rekreation med närhet till bl.a. Årstaparken mildrar inte detta faktum.
Det kan med hänvisning till ovanstående och till Boverkets normer för barnens lek- och friytor ifrågasättas om Årsta torg med föreslagna förändringar har förutsättningar att långsiktigt bli en god boendemiljö i Uppsala. Det kan också ifrågasättas om Årsta torg långsiktigt har förutsättningar att bli en väl fungerande gemensam plats för service, sociala möten och gemensamma verksamheter för Årsta, Östra Sala backe och Sala backe.
Den rika variationsrikedomen i arkitekturen med allt för livligt utformade fasader riskerar vidare enligt FVU att minska attraktiviteten och trivseln i de för stadslivet och integrationen allt viktigare offentliga rummen. Sök harmoniska helheter åtminstone för varje kvarter. Dela inte upp varje kvarter i fyra eller fler särpräglade arkitektoniska former!
Om trafikflödena trots planens genomförandeintentioner ändå fortsätter att öka på en allt trängre Fyrislundsgata kommer det att bli växande miljöolägenheter för allt fler närboende, särskilt intill gaturummen. De kan på sikt visa sig bli mycket omfattande och besvärande. De lokala och regionala trafik- och miljökonsekvenserna bör därför noga studeras och allsidigt övervägas innan planen verkställs.

Sammanfattningsvis är det djupt olyckligt om det i den tidiga marktilldelningen finns bindningar som hindrar genomförandet av en oberoende planprocess. Det bör i så fall klarläggas och redovisas offentligt. Konsekvenserna av föreslagen samordning av servicen mellan Sala backe och Årsta samt dess trafikmässiga följder för stad och region är inte fullständigt analyserad och belyst. Det mesta kan idag tala för att de bägge stadsdelarna Sala backe och Årsta även fortsättningsvis bäst betjänas av sina respektive näraliggande sociala kontaktytor och stadsdelscentra. Detta möjliggör ett mer begränsat och tätt bebyggelsetillskott än de föreslagna längs Fyrislundsgatan samt vid Årsta centrum. Förändringen av Fyrislundsgatans roll och kapacitet kan långsiktigt förväntas bli mycket olycklig såväl för de närboende och för dess serviceutbud. Fyrislundsgatan kan dock gärna göras mer trafiksäker. Den befintliga cykeltunneln i anslutning till Årsta centrum bör enligt de lokalboendes önskemål härmed även fortsättningsvis fylla rollen i en allt viktigare cykelled mot Uppsala stadskärna, ett enkelt sätt förbinda Årsta med Sala backe samt de mer centrala delarna av Uppsala.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand ordförande                       Sten Åke Bylund, 1:e vice ordförande