2018-03-19

Till

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för kv. Oden/Ygg, dnr PBN 2014-000019. Granskning.
Förslaget innebär förändring och utbyggnad i Sparbankskvarteret, centralt i Uppsala och avgränsat av Kungsgatan, Vaksalagatan, S:t Persgatan och järnvägen. Man vill ta en större del av kvartersytan i anspråk och öka våningshöjden. I förslaget tillkommer en ny byggnad i hörnet Kungsgatan/S:t Persgatan. I hörnet S:t Persgatan/järnvägen ligger det gamla Tingshuset med sin trädgård mot järnvägen, vilket är skyddat som byggnadsminne och som nu fungerar som kontor.

FVU vill härmed avge följande synpunkter:
Stadsarkitekten Gunnar Leche hävdade en princip för stadens utbredning att bebyggelsen skulle hålla en enhetlig takhöjd som tillåter Uppsalaåsen med Domkyrkan, Slottet och Carolina att dominera utsikten från öster. Denna princip har med några undantag följts fram till idag. I föreliggande förslag vill man öka takhöjden ”bara lite” i detta centrala kvarter, dvs en våning högre än husen mittemot på Vaksalagatan, vilket FVU absolut motsätter sig.

FVU är även kritisk mot att exploateringen blir så hög. Utöver att bygga på en våning vill man fylla upp varje möjlig del i kvarteret. I andra våningen byggs det nya huset samman med sparbankshuset. Samtidigt kragar det nya huset ut 5 m över trottoaren på Kungsgatan och lite mindre mot Tingshuset viket är ett ytterligare sätt att tänja på byggnadsvolymen. Fasaderna i glas gör inte volymen osynlig vilket man kan få intrycket av i planhandlingarna, men för övrigt kan det bli ett ganska vackert tillskott i stadsbilden om det håller sig inom givna ramar.

S:t Persgatan har nyligen beslutats gå i en undergång under järnvägen. Detta beslut är synnerligen olyckligt och bör rivas upp! I den aktuella planens syfte framhålls att nybyggnaden ”skall förstärka stadsbilden och stadslivet utmed S:t Persgatan och Kungsgatan. Vidare under rubriken Ställningstagande står det att: ”entréer som ger liv och rörelse i stadsrummet skall vara riktade mot gatan.” Hur stämmer detta överens med planerna på den planskilda korsningen? Stråket har idag en ”småstadsbredd” med trafikföring i ”flanörfart”, garanterad av passagen över järnvägen. Det är en positiv faktor för affärsläge vid gatan. Med underfart blir läget långt mindre gynnsamt. Passagen kommer då ske i ett snabbare tempo. Gående och cyklande blir också mer inriktade på själva ”trafikrörelsen”, att och hur man passerar underfarten. Också kopplingen till trafiken längs järnvägspromenaden blir komplicerad. Kontenta: Underfarten begränsar tillgängligheten till lokaler och dränerar affärslivet.

Under rubriken Allmänt i planhandlingarna står att ”kulturmiljön skall värnas och göras mer tillgänglig.” Men ”kulturmiljön” här omfattar också S:t Persgatans gaturum, som ingår i 1643 års rutnät vilket är skyddsklassat enligt riksintresse och då skall värnas till riktning, bredd och gatuprofil. Så blir ju inte fallet här. Planen förutsätter och utgår från den drastiska förändring som sker genom 2016 års plan med sänkning av gatan ledd under järnvägen. Förutom våldförande på kulturhistoriska värden motverkar den också kvaliteten i den aktuella planen, med verksamheter avsedda att förstärka den kvalitet man nu anser att gatan besitter, med läge och utförande.

Tillgängligheten allmänt till kvarteret försvåras också genom underfarten. Angöring från S:t Persgatan sker i en gradäng och blir svår för fordon och utrycknings- och servicefordon (t.ex. sopbilar) och där inne i kvarteret ändrade rörelseriktningar måste ske genom en särskild vändskiva! För funktion och ekonomi i planen måste ju alternativet med S:t Persgatan i bibehållet skick vara självklart bäst.

Förutsättningen för ett bästa genomförande av nybyggnadsplanen måste vara att återkalla 2016 års plan och behålla korsningen till ytläge. Inte minst angeläget ur säkerhetsaspekt! I planhandlingarna framhålls risken med översvämning, men som ”med riskreducerande åtgärder bedöms… vara acceptabel”. Under rubriken Hälsa och säkerhet står att: ”att gården höjdsättes så att vattnet kan ledas ut mot S:t Persgatan”, och ”I och med att gatan skall läggas till planskild korsning kommer vattnet troligtvis ansamlas i tunneln”. Och så får det bli – ett tecken på ett helt undergrävt säkerhetstänkande!

Sammanfattningsvis.
FVU motsätter sig starkt den smyghöjning av hushöjden i Uppsala centrum som planen innebär.
FVU anser att beslutet att låta St Persgatan gå i tunnel under järnvägen måste rivas upp.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand,                    Kristina Dahlberg,                     Carl-Erik Bergold
ordförande                                         styrelseledamot                          styrelseledamot