Kvarteret Ångkvarnen 2019-10-02

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

Detaljplan för Ångkvarnen (PBN 2016- 000384)

Med anledning av plan- och byggnadsnämndens remiss i rubricerade ärende får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Kvarteret Ångkvarnen, är med sitt läge, sin historia och sina byggnader ett strategiskt viktigt storkvarter i Uppsala stadskärna, i kommunen och i Uppsalaregionen. Här finns en potential för att tillsammans med omgivande kvarter skapa en miljö som kan mäta sig med delar av området på västra sidan om Fyrisån och bli en viktig del av hela Uppsalaregionen. Ångkvarnen inrymmer flera värdefulla element från Uppsala som industristad. Det är därför mycket positivt att planen fastslår att de byggnader som är högst värderade i den kulturhistoriska analysen och som är industristaden Uppsalas ansikte utåt bevaras, såsom som Tegelsilon, Kvarnbyggnaden, Jästfabriken, Skeppselevatorn samt Pumpstationen. Med hänsyn till kvarterets centrala läge är det också positivt att området med sitt innehåll ska kunna ges en hög arkitektonisk kvalitet samt med en variation av sammanbindande gator och torg bidra till att Uppsalas förhållandevis lilla stadskärna kan vidgas.

Planbeskrivningen saknar dock ett mycket viktigt helhetsperspektiv med sin huvudbetoning på byggandet av 900 nya bostäder, tre förskolor och verksamheter, även om här också ryms ett mindre kulturstråk. Den liknar i sin form och till sitt innehåll snarast beskrivningen av en ny bostadsstadsdel. Kv. Ångkvarnen var ju jämte kv. Hugin ett av tre huvudalternativ i den tidigare utredningen om ett nytt konstmuseum. Även Hamnplan fördes av många fram som ett attraktivt lokaliseringsalternativ. Först i februari år 2020 när plansamrådsperioden är över kan dock enligt planbeskrivningen frågan om lokaliseringen av ett nytt konstmuseum bli aktuell. Ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt är det olyckligt. Lokaliseringsfrågan för det nya konstmuseet borde lämpligen ha varit löst innan föreliggande plansamråd inleddes. Risken är därför stor att Uppsala för framtiden går miste om en attraktiv lokalisering för ett eventuellt nytt konstmuseum.

Sedan 1980-talet har kommunen genomfört en mycket uppskattad upprustning av å-rummet. Vid Kungsängsesplanaden kommer därför snart en ny bro som avlasta Östra Ågatan och Islandsbron. Med det inledda planarbetet för de centrala å-kvarteren kv. Hugin och Ångkvarnen, öppnas härmed nya möjligheter att för framtiden öka stadskärnans attraktivitet såväl lokalt som regionalt och nationellt. Det gäller såväl till innehåll som till skapandet av nya offentliga rum och aktiviteter. Det senare är särskilt viktigt för denna del av stadskärnan som redan domineras av bostäder.

För att skapa liv och rörelse, ”stadsliv”, krävs erfarenhetsmässigt långsiktigt medvetna, väl genomarbetade och samordnade satsningar för dess besöksmässiga och kulturella innehåll. Annars är risken stor att södra å-stråket i stadskärnan för framtiden permanentas som ytterligare ett bostadsområde.

Uppsala har redan fördelen av att vara en nationellt och internationellt välkänd kultur- och kunskapsstad. En stad som dessutom är lättillgänglig från hela Stockholmsområdet samt från hela landet genom närheten till Arlanda.

Med målsättningen att skapa ett kulturstråk och en attraktiv sammanbindande förbindelse stadskärnan tas i planförslaget ett viktigt första steg. Men det räcker inte. Kvarteren måste vara öppna, attraktiva och lättillgängliga för alla för såväl kulturinstitutioner som arbetsplatser inom besöksnäringen. Nytillskottet bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Ska attraktiviteten långsiktigt säkras måste kommunen genom kommunstyrelsen skapa och ta vara på alla möjligheter till en samlokalisering av flera, gärna självständiga, kulturinstitutioner, -aktiviteter med hotell, restauranger, kaféer mm. Varför inte planera för ett kluster av kulturinstitutioner med tillgång till flera hörsalar, utställnings- och möteslokaler?

Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymmen. Kv. Ångkvarnen skulle inom området kunna inrymma ett stadsmuseum knutet till Upplandsmuseet samt ett industriminnesmuseum kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum väcktes också frågan om möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, båda idag inrymda i Slottet. Ett läge som av de flesta upplevs alltför otillgängligt, anonymt och med lokaler som är långtifrån ändamålsenliga. Och varför inte ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i området?

FVU instämmer med slutsatsen i den senaste förstudien för konstverksamheten i Uppsala att en regional samverkan måste vara mer strategisk och mer målinriktad än den varit hittills om nytillskott och samlokalisering av museer ska kunna till stånd. Det är både naturligt och självklart att en region värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. Om inte Uppsalas museer till sitt innehåll och sin utformning har hög relevans på den regionala nivån blir tilltron på den nationella nivån självklart lidande.

Till sin struktur karaktäriseras planförslaget vidare av relativt små kvarter och smala passager med delvis höga hushöjder. FVU noterar de ständigt allt högre byggrätterna i den senaste tidens detaljplaner.  I Ångkvarnen borde industrikvarterens tegelbyggnad ha fått dominera stadsrummet. Bostadshusen mot norr och öster bör lämpligen begränsas till att ha högst 6 våningar och mot väster 4-5 våningar. Detta för att ge möjligheter till solljus i lägenheter och på gårdar men också en viktig, högst rimlig hänsyn till omgivande kvarter.

Ska ett attraktivt och lättillgängligt kulturstråk- strövstråk tillskapas i södra å-rummet krävs att det ges tillräckligt med utrymme samt att Ångkvarnen och omgivande kvarter får en översiktligt mer sammanhållen utformning. Detta mot bakgrund av att i kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. En långsiktigt uthållig stadsstruktur förutsätter goda ekonomiska levnadsvillkor, hållbara transporter, allmänt lättillgängliga, ljusa och trygga offentliga rum med omsorgsfull estetisk utformning, bostadsgårdar som underlättar sociala kontakter, gröna ytor, vegetation samt tillgång till kultur och kulturmiljöer. Med Ångkvarnen och närmast omgivande kvarter finns en stor potential att för framtidens Uppsalabor och besökare tillskapa möjligheter att kombinera boende, arbete och tillfällig vistelse med besök på stimulerande och intressanta kulturinstitutioner, kafé- och restaurangbesök, shopping mm.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

 

Sten Åke Bylund                  PO Sporrong                        Tomas Klang

 

Ordförande.                            Vice ordförande                     Styrelseledamot