2022-06-21
Mark- och miljödomstolen

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens i Uppsala beslut att anta rubricerad detaljplan och anhåller om att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet. FVU har tidigare yttrat sig i samråds- och granskningsskedena (samrådsyttrande daterat 2019-05-13 och granskningsyttrande daterat 2021-06-03 bifogas) och vill nu anföra följande skäl för ett upphävande:

1. Som framgår av den till detaljplanen hörande kulturmiljöutredningen speglar Västra Eriksberg efterkrigstidens stadsplaneringsideal och är tydligt planerat med utgångspunkt från landskapets förutsättningar, både vad gäller topografi och växtlighet. Området är planerat i avgränsade grannskapsenheter och naturen har fått bilda utgångspunkt vid planeringen av gårdsmiljöerna enligt tidens rådande ”hus i park”-ideal. Naturmark med uppvuxna träd och berg i dagen ger gårdsmiljöerna koppling till den omgivande skogen.

Detaljplanen innebär ett kraftigt ingrepp i denna ursprungliga planidé för Eriksberg som helhet. Stora delar av Eriksberg ligger samlat som en grannskapsenhet uppe på en höjdsträckning omgivet av skogspartier och med ett centralt placerat stadsdelscentrum. Om de avgränsande skogarna reduceras förvanskas såväl planidén som de miljövärden som gör Eriksberg attraktivt. Det bör särskilt noteras att den ursprungliga stadsplanen säkerställde dessa grundläggande kvaliteter genom att bestämma Hammarparken som allmän plats, park. Det ska till ytterst starka skäl för att ändra denna planlagda allmänna plats, park till enskilt ändamål. FVU kan inte se att sådana starka skäl föreligger i det nu aktuella ärendet.

2. Den nu föreslagna bebyggelsen tar ett värdefullt naturområde i anspråk. Som vi framhållit tidigare så har naturvärdet under det fortsatta planarbetet Förutom att som tidigare klassas som ett påtagligt naturvärde klassas en del nu som högt naturvärde. I planbeskrivningen framhålls att här finns bland annat äldre tallar, blåsippor, grodor och fladdermöss. Därtill har under planarbetets gång framkommit ny information om bland annat miljögifter i området. Efter att ha tagit del av planbeskrivningen och de under planprocessen framförda synpunkterna är det svårt att förstå varför området nu planeras för bebyggelse. Enligt FVU:s bedömning utgör områdets naturvärden redan i sig en tillräcklig grund för att lämna området orört. Även om länsstyrelsen i ett tidigt skede anfört att betydande miljöpåverkan inte föreligger så har det fortsatta planarbetet enligt FVU:s mening visat att den bedömningen inte stämmer. En ny prövning av frågan borde därför ha skett och en miljökonsekvensbeskrivning upprättats enligt 6 kap miljöbalken.

3. Enligt 5 kap 27 § plan- och bygglagen ska en detaljplan antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

FVU menar att rubricerad detaljplan är av såväl principiell beskaffenhet som av större vikt varför antagandet i plan- och byggnadsnämnden skett på felaktig beslutsnivå. Vad vi framfört under punkterna 1 och 2 ovan visar att detaljplanen inrymmer att antal principiellt viktiga frågeställningar och även i övrigt får anses vara av större vikt. Den föreslagna bebyggelsen innebär ett betydande intrång i ett sedan gammalt säkerställt parkområde och en känslig naturmiljö. Den påverkar dessutom i hög grad det stadsbyggnadsmönster som är typiskt för den period som stadsdelen representerar samt den visuella stads- och landskapskaraktären i Ekebydalen som helhet.

Till vad som anförts ovan ska läggas att det stora antalet synpunkter som utan gehör har framförts under planprocessen påtagligt visar att det föreligger ett mycket stort allmänintresse för Hammarparken och dess framtid, vilket borde ha varit ett tillräckligt skäl för plan- och byggnadsnämnden att tillställa kommunfullmäktige planen för en slutlig prövning (se samrådsredogörelse och granskningsyttrande).

Vi noterar slutligen att bland annat mark- och miljööverdomstolens beslut MÖD 2012:31 ger stöd för att plan- och byggnadsnämndens antagande av nu aktuell detaljplan strider mot 5 kap 27 § plan- och bygglagen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Bo Aronsson, styrelseledamot

Per Hedfors, styrelseledamot

2022-06-16

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och ser, att bland de ändringar som gjorts sedan samrådet finns ingen åtgärd gjord mot den allvarligt oarkitektoniska volymuppbyggnaden, som FVU då visade på.

Vi citerar:

”FVU har dock starka invändningar mot den ostuderade volymgrupperingen. Motivet mot Nordengatan med två framskjutande gavlar som inramar den indragna byggnaden däremellan fungerar inte alls på grund av den osnygga sammankopplingen av volymerna i hörnet Nordengatan – Köpenhamnsgatan. För att få detta viktiga arkitektoniska motiv att fungera krävs att den indragna delen längs Nordengatan sänks till samma höjd som flygeln mot Köpenhamnsgatan, d.v.s. fyra våningar.

För att motivet skall bli tydligare och intressantare föreslår vi också att taken spetsas – takvinkeln ökas – på byggnaderna längs torget och Köpenhamnsgatan för att ge gavlarna ytterligare pregnans.

FVU invänder också mot de slätstrukna fasader som planen redovisar mot torget och Nordengatans stråk – här krävs betydligt mer. Det handlar inte bara om vanliga bostadshus – här byggs Ekeby centrum!”

Eftersom våra invändningar beträffande förslagets volymuppbyggnad tydligen inte uppmärksammats eller förståtts bifogas några enkla volymskisser.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund , Ordförande
PO Sporrong       Vice ordförande

21-11-26

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubr. remiss anföra följande:

Planens syfte: Att möjliggöra bygge av 25 radhus (upp till 3 våningar), utformat ”så att de möter gaturummet på ett intressant och respektfullt sätt.”

Förutsättningar

I planbeskrivningen framhålls att planen inte reglerar bostadstyp eller exakt placering utan möjliggör andra alternativ. Angivet förslag förutsätts dock skall komma till utförande. Bostäderna ses då till sin typ ”tillföra stadsliv och arkitektoniska kvaliteter” åt området.

Valet av byggnadssätt som medges kan innebära en stark förtätning. Radhustypen kan inte heller i någon stor utsträckning bidra till en mer blandad befolkning i området, varken gällande ålder eller inkomstnivå.

Den föreslagna byggnadsplatsen är dock ytterst attraktiv, ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö, i lugnt och centrumnära läge med direkt tillgång till naturområde och friluftsmark och stort utbud av service på gång- eller cykelavstånd. Förslaget handlar om lokalisering av enfamiljshus, s.k. ”stadsradhus” som ger optimal plats- och planlösning på begränsad tomtplats. Förutsättningen är en långsmal byggnadstomt, i sluttningsläge mot öster. Tomten är begränsad av lokalgata och naturmark vid en brant, där husraderna och kvartersgatan tar en stor yta i anspråk. Det lämnar minimalt utrymme för frirum vid bostaden. De mot gatan snedställda huskropparna har en smal spalt förgårdsmark med bakre husraden förskjuten mot tomtgränsen direkt mot en bergsvägg. Det ger få solbelysta uteplatser, särskilt på terrasserna på den tredje våningen. Planen ger en beskrivning som också belyser bristen på ljusstudier i planhanteringen. En trängd kvartersordning och en bebyggelse att likna vid industristadens beryktade ”back-to-back-houses”. I planbeskrivningen- en byggnadsordning som sägs utgå från och ”tar fasta på omgivande trähusbebyggelse”. Frågan är då hur planförfattarna sett och uppfattat platsen?

Trähus, två äldre fastigheter, förekommer i kvarter bortom Geijersgatan, utan koppling till gaturummet kring Hildur Ottelins väg. Här finns tomter med villor och flerfamiljshus från skilda skeden, 1920-talet och framåt. En heterogen bebyggelsegrupp med ett gemensamt tema, fasader i sten eller puts.

Slutsats:

Den föreslagna nybebyggelsen kommer att bli främmande på platsen. Inte bara med materialvalet. Det gäller hela byggnadsordningen. På en begränsad yta placeras uniforma hus, tätt ställda och för högt uppdrivna, närmast med stenstadsreferens. En anakronism i Rickomberga, detta lågmälda egnahemssamhälle. Trängsel hotar också gaturummen. Målgruppen, rimligtvis hushåll med tillgång till bil hänvisas till förstadsgator med bredd anpassad i huvudsak för gång och cykeltrafik.

FVU: s synpunkter:

FVU motsätter sig inte nybyggnad på platsen men hävdar det som Kommunens Arkitekturpolicy föreskriver: Varje byggprojekt måste utgå från den befintliga miljön och de kvaliteter som är värdefulla och möjliga att bevara. I detta fall ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö på en tomt med sluttningsläge mot öster nedanför en hög bevuxen bergsklack. En plats med dåligt ljusinfall särskilt årstiden mellan höst- och vårdagjämning. Planförslaget sätter byggnadsvolym framför bostadskvalitet. Den föreslagna exploatergsgraden är för hög.

FVU föreslår en lägre exploatering med bebyggelse som tar fasta på befintliga ljus- och terrängförhållanden. Vårt förslag är en friare gruppering av huskroppar i ett mer varierat utförande, lägenhetshus, ”stadsvillor” och längor med volym 2-2,5 våningar och med plan som tillåter bostäder i skiftande storlek och med sättning som bildar gårdsrum. Det är ett bebyggelsemönster som anknyter till variationen i det ursprungliga Rickomberga och som bidrar det som här eftersträvas, en social hållbarhet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Carl Erik Bergold Styrelseledamot
Per Hedfors Styrelseledamot