Angående Detaljplan för kvarteret Sigrun. Granskning. Dnr PBN 2015 – 267

   2022-02-17

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planförslag och vill med anledning härav anföra följande:

Föreningen ser positivt på att en viss förtätning sker av kvarteret samt på ambitionen att skapa en torgmiljö på Torsgatan. Vi har dock några väsentliga invändningar och förslag till förbättringar som alla utgår ifrån antagen Arkitekturpolicy samt från följande förutsättningar i kvarteret och dess omgivningar:

  • Hushöjder i omgivande kvarter och gaturum – anpassning till platsen.
  • Krav på Torsgatans gaturum om man på allvar vill skapa ett attraktivt centralt torgrum i stället för en renodlad trafikmiljö.
  • Sysslomansgatan, huvudstråk på Luthagen med domkyrkan som fond, som ställer stora krav på fasadutformning.

Kvarteret Sigrun med dess bebyggelse utgör idag en naturlig del av en alltmer växande innerstad. Det får konsekvenser bl.a. för anspråken och kraven på dess yttre utformning.

Förslaget har efter samråd getts en väsentlig ändring: påbyggnaden mot Sturegatan i två våningar har dragits in 2 m, vilket har en viss positiv men ändå begränsad effekt på sol- och dagsljusförhållanden i Sturegatan.

Föreslagen påbyggnad av kvarteret är dock med hänsyn till omgivande bebyggelse fortfarande onyanserat jämnhög. FVU anser därför att en våning skall tas bort mot Torsgatan för att ge fortsatt goda solvärden på gården. Men kanske framför allt för att ersätta den osköna sammanläggningen av volymer i hörnet mot Torsgatan/Sturegatan. Det skulle ge en lugnare gruppering i volym, bättre anpassad till omgivande bebyggelse.

Om Torsgatan skall lyftas upp till ett mer centralt torgrum värt namnet, föreslår vi att den görs om till en gåfartsgata samt att dess nuvarande kantstöd mm tas bort. Det innebär att man mer förutsättningslöst och likt t.ex. Dragarbrunnstorg, kan utforma den blivande torgytan. Gåfartsgatan skulle härmed också kunna utformas med ett viktigare och starkare samband med parken intill – Börjeplan.

FVU anser vidare att den i planen redovisade slätstrukna fasadutformningen med hänsyn till kvarterets innerstadsläge och antagen arkitekturpolicy måste ges en mer artikulerad utformning. Det gäller i synnerhet fasaden mot Sysslomansgatan, Luthagens huvudstråk. Den nuvarande slutna och karaktärslösa f.d. kontorsfasaden kräver att man med de två nya våningarna skapar ett skulpturalt krön på byggnaden t ex med hjälp av burspråk och balkonger. Fasaden mot Odensgatan har idag en del av dessa kvaliteter. Vidare behöver slutenheten i markplanet lättas upp och göras mer levande. I stället för flera skyltfönster, som uppenbarligen inte önskas av butiken föreslår FVU en konstnärlig utsmyckning, ett skeende kanske i reliefform, som skapar liv och intresse i gaturummet.

FVU föreslår slutligen och med hänsyn inte minst till det alltmer påtagliga innerstadsläget att man för föreslagna påbyggnader arbetar vidare med kvarterets och omgivande byggnaders fasadmaterial; fasadtegel eller puts.

FVU bifogar en enkel fasadskiss som illustrerar delar av våra synpunkter på planförslaget.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund              PO Sporrong

Ordförande            Vice ordförande

Viktigt att alla kan ta sig till museet

Replik till insändare av  Kurt Berggren 18/1

I den angelägna kulturdebatten om konstmuseets placering, som av kommunen förvandlats till en långbänk, kommer det efter 25 år fortfarande kreativa och konstruktiva förslag på var museet skulle kunna ligga istället för i slottet.

Dessemellan, men lyckligtvis inte så ofta, kommer det också ett missnöjt utbrott från personer som Kurt Berggren som anser att allt är bra som det är och att debatten bara är ett ”skådespel för att avleda från andra frågor” och som tydligen inte alls kan förstå varför en kommunalt finansierad verksamhet bör ha allmän tillgänglighet.

”Hur enkelt är det att ta sig nånstans i Uppsala?” frågar han retoriskt och tycks därmed mena att det inte behöver vara så lätt att ta sig till konstmuseet heller.

Men problemet är att det är svårare för vissa än för andra.

Vare sig vi som pensionärer eller funktionsnedsatta kan ta oss upp till konstmuseet eller inte så bidrar vi ju alla till driften via skatten. Har Berggren möjligen funderat på hur det skulle vara att försöka ta sig upp till den, enligt honom, geniala placeringen i slottet med en rullstol eller rullator eller genom att skjuta en barnvagn framför sig?

”Kommunen fixar enkelt busslinje om man bara vill”, skriver Berggren. Varför har de inte gjort det då, undrar man. De har ju haft 25 år på sig.

Däremot finns det både parkering och krog, eller åtminstone en servering. Har Berggren varit upp till slottet de senaste 25 åren? Annars föreslår jag en promenad uppför backen och ta gärna med en pulsmätare.

Vad besökssiffrorna beträffar så har jag vid flera tillfällen påmint om att de sjönk från 45 000 per år till 15 000 per år när museet flyttade upp till slottet från Fyris torg. Även om man tar höjd för att det ibland händer att en verksamhet drabbas av ett visst besökstapp i samband med en flytt så är det siffror som borde stämma till eftertanke.

Enligt de utredningar som gjorts på senare tid har besöksiffrorna återhämtat sig och låg för ett par år sedan på drygt 60 000 vilket förmodligen stämmer ganska bra även idag. Dessa siffror ska då ställas mot de potentiella besökssiffror som museet kunde ha haft med en fördelaktigare och besöksvänligare placering än i slottet.

Hur stora dessa potentiella besökssiffror skulle kunna vara kan vi naturligtvis inte veta med säkerhet men med museiverksamhet gäller som med all annan publik verksamhet att antalet besökare styrs av lagen om tillgång och efterfrågan, dvs ju enklare tillgång desto fler besökare.

Ang. Detaljplan för del av kvarteret Triangeln: PBN 2017–002353

2022-01-16
Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remiss av rubr. detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplaneförslaget innebär en förtätning av studentkvarteret Triangeln i dess västra del, d.v.s. av Södermanland-Nerikes nations fastighet. En fastighet om fem huskroppar, två L-formade och tre i lamellhusform, enhetligt uppförda år 1957 i vackert (mineralhaltigt) gult tegel i fyra våningar med sadeltak, efter ritningar av Artur von Schmalensee. Fastigheten hyser såväl korridorrum som studentlägenheter. Huskropparna famnar tillsammans en större innergård, mot vilken flera, men inte alla entréer vänder sig. Förtätningen sker genom en förlängning av den befintliga bebyggelsen västerut, längs S:t Johannes- respektive Karlsrogatan, ända ner till Krongatan. Förlängningarna sidoförskjuts samtidigt in i den i väster befintliga förgården (vilken nu används till främst parkering), vilket gör att en del fönster på de befintliga gavlarna kan bibehållas; samtidigt kommer tillbyggnaderna så nära de yttre lamellhusens gavlar som sex meter.

De nya huskropparna är så tänkta att de ansluter till den befintliga bebyggelsen längs Karlsro- och S:t Johannesgatan. Denna sänker sig i små steg neråt, mot väster, längs båda gatorna, vilket nybebyggelsen också är planerad att göra. De nya volymerna ansluter väl till de befintliga. Givet ambitionen att nybebyggelsen också i sin detaljutformning – material och fönster – ansluter till det nuvarande kvarteret och lämnar innergården intakt är det här fråga om en måttlig och därför rimlig förtätning.

Däremot gör inredningen av vindarna i den nytillkomna bebyggelsen att anslutningen till den äldre bebyggelsen längs Karlsrogatan och S:t Johannesgatan tappar rytm. Nybebyggelsen saknar källarvåning och därmed sockel. Det gör att den knappast kan anses varsamt anpassad till den befintliga bebyggelsen (jfr Bild 13-16!). Den årsring av värdefulla kulturmiljövärden som kvarteret innebär för Uppsala bör enligt FVU i stället fullt ut tas till vara för framtiden.

FVU föreslår därför att vindslägenheterna/-exploateringen slopas samt att den tillkommande bebyggelsen förses med en måttlig sockel (vilket inte kräver någon källarvåning).

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                                       Mats Franzén

Ordförande                                              Styrelseledamot

Ang. Detaljplan för kv. Bredablick, del av. Diarienummer: PLA 2012- 020195

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss i rubr. ärende får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande: FVU är positiv till en måttlig förtätning av bebyggelsen i kv. Bredablick. Kommunens ambition att göra denna del av stadskärnan mer stadsmässig med bl.a. lokaler i bottenvåningen och nya bostäder är positiv. Det är vidare positivt att den nya bebyggelsen vid Kungsgatan anpassats till omgivande hushöjder vid denna gata. Det finns fortfarande möjligheter att med väl anpassad nybyggnation inom kvarteret Bredablick skapa en mer levande och attraktiv stadsmiljö̈ utmed Kungsgatan.

Däremot är FVU bestämt emot planen på följande punkter:

  • Det nya huset mitt i kvarteret är för högt.
  • Huset kommer att förstöra sikten mot stadens siluett.
  • Det höga huset kommer att skugga befintlig bebyggelse.
  • Exploateringen är för hög vilket gör innergården torftig och för liten.
  • Den föreslagna byggnaden på fastigheten Dragarbrunn 5:6 är för tjock vilket ger trista lägenheter med dålig dagsljusbelysning.

Exploateringen av fastigheten Dragarbrunn 5:6 är för hög och medger för hög bebyggelse. Enligt översiktsplanen ska byggnadshöjderna hållas nere inom den historiska stadskärnan vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen. Den hänsynen kan inte begränsas till att avse byggnader utefter Kungsgatan. Byggnader, gator, parker och torg ska ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan.

Planens breda och höga byggnad skuggar befintlig bebyggelse och skolgård på ett omfattande och oacceptabelt sätt. Förstärkta krav på̊ goda dagsljusförhållanden finns i såväl både kommunens egna styrdokument som i riktlinjer från Boverket. Dessa krav uppfylls inte enligt planen.

Den del av byggnaden som uppgår till tio våningar får karaktären av ett punkthus sett från längre håll. I innerstadsstrategin betonas vikten av att värna om och respektera stadens siluett, stadsbild och siktlinjer. Höghuset på tio våningar tar inte den hänsynen utan kommer att blockera delar av sikten mot slott och domkyrka från Vattholmavägen och inverka störande på upplevelsen av Linnéträdgården.

Planförslagets siktstudier är egendomligt valda, en är dock representativ och den visar hur den höga byggnaden förstör den vackra vyn av siluetten sedd från Vattholmavägen när man kommer från Gamla Uppsala. Siktstudien från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då 10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala.

Vid ny bebyggelse eller tillägg i Linnéträdgårdens omgivning ska dess mycket höga kulturvärden beaktas. Detta görs inte i den föreslagna planen och förändringarna av stadsbilden till följd av den höga hushöjden är helt oacceptabla.

Byggnaden är för tjock för att kunna skapa tilltalande lägenheter med bra ljusförhållanden. Den föreslagna byggnaden kan få karaktären av ett lamellhus som vänder sin gavelfasad mot Kungsgatan. Mot gatan regleras byggnadens totalhöjd för att motsvara omgivande byggnader i fyra våningar. In mot gården blir byggnadens totalhöjd sex respektive tio våningar. Den del som är fyra till sex våningar är för bred för att ha lägenheter med ljus från flera väderstreck. Många av de 50 lägenheterna kommer därför att endast ha fönster mot ett väderstreck i mörka lägen.

Den kvarvarande innergården blir trång och mörk. Visserligen kan den nya byggnaden sluta kvarteret mot Kungsgatans bullriga trafikmiljö̈ med de futtiga innergårdarna kan knappast vara tillfredsställande för de planerade 50 lägenhetsägarnas och alla de befintliga boendes önskemål.

Sammanfattning

Det är positivt med en måttlig förtätning av kvarteret Bredablick samt att lokaler planeras i bottenvåningen för verksamheter som bidrar till ett ökat stadsliv.

Den höga hushöjden i kvarterets inre avstyrks med hänsyn till att projektet ej är förenligt med den riktlinje i aktuell Översiktsplan som anger att byggnadshöjden ska hållas nere i den historiska stadskärnan samt att ett genomförande bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset. Vidare att upplevelsen av siluetten och Linnéträdgården påverkas negativt. Relationen till befintliga hushöjder respekteras heller inte.

Byggnadens höjd tillför inte stadsmiljön något positivt.

Byggnaden saknar grundläggande arkitektoniska värden avseende dagsljus.

Planen uppfyller varken kraven i ÖP, Innerstadsstrategin eller Arkitekturpolicyn.

Den extremt höga exploateringsgraden bör minskas kraftigt för att lägenheterna och gårdarna ska få en högre kvalitet för vistelse samt för att nybygget inte ska medföra minskat solinfall och dagsljus i lägenheterna i de befintliga husen.

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
PO Sporrong, Vice ordförande
Mats Börjesson, Styrelseledamot

 

Kommunledningen svarar inte på våra frågor

Det åligger kommunledningen att på ett respektfullt sätt förankra aktuella frågor hos medborgarna, skriver fyra representanter för föreningen Vårda Uppsala.

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling har till slut reagerat på våra frågor rörande fyrspårsavtalet och det utrymme det ger till medborgarinflytande. Nu väljer Pelling att inte svara på frågorna i sin insändare i UNT den 25 november, utan kommer i stället med en argumentation kring varför han inte lyssnar på den grundläggande kritik som har lämnats över förslaget till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna. Pelling väljer därmed att hålla fast vid och befästa den position som han och kommunstyrelsens majoritet har intagit sedan tidigare. Det säger möjligen något om den demokratisyn som för närvarande är förhärskande i kommunstyrelsen.

I sin bok ”Demokrati, en liten bok om en stor sak”, ger professor Sofia Näsström en översikt över demokratibegreppet och hur olika tolkningar leder till olika konsekvenser i praktiken.  I en inledande passus skriver hon: ”Definierar vi demokrati som folkets val mellan eliter lotsar vi våra tankar och handlingar åt ett håll, definierar vi det som jämlik kontroll över dagordningen lotsar vi dem åt ett annat. I ena fallet upprörs vi av medborgarnas kritik och inblandning i det politiska styret, i det andra fallet ser vi det som ett hälsotecken.”

Plan- och bygglagen har utformats så att alla berörda garanteras möjligheter till inflytande över en plans innehåll och utformning. Skickligt genomförda samrådsprocesser, med lyhördhet för det som framförs, leder i allmänhet både till ett bättre stadsbyggande och en större acceptans för det som byggs. En ovilja att ta till sig av de synpunkter som framförs riskerar däremot att leda till sämre lösningar, utdragna konflikter, överklaganden och, i slutänden, en uppgivenhet hos medborgarna. En uppgivenhet som i sin tur riskerar att leda till politikerförakt och i förlängningen en bristande tilltro till demokratin.

Vi förstår att kommunen kan behöva avtala med stat och region i frågor som rör stora investeringar. Men det åligger samtidigt kommunledningen att på ett respektfullt sätt förankra aktuella frågor hos medborgarna, att både värna och vårda medborgarnas möjlighet att påverka det som berör dem. Det finns det ingen annan aktör som kan göra. Det vore ett hälsotecken om kommunledningen valde ett sådant arbetssätt.

För övrigt är kommunstyrelsen fortsatt skyldig oss svar på om fyrspåravtalet medger möjlighet för oss medborgare att påverka på annat sätt än genom överklaganden, om det medger alternativ till spårväg och om det medger att inte alla de avtalade 33 000 lägenheterna behöver lokaliseras till Bergsbrunna och Södra staden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Bo Aronsson, Per Hedfors och Tomas Klang

Yttrande över planbeskrivning Detaljplan för Rickomberga 9:5. Diarienummer PBN 2016- 001640

21-11-26

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubr. remiss anföra följande:

Planens syfte: Att möjliggöra bygge av 25 radhus (upp till 3 våningar), utformat ”så att de möter gaturummet på ett intressant och respektfullt sätt.”

Förutsättningar

I planbeskrivningen framhålls att planen inte reglerar bostadstyp eller exakt placering utan möjliggör andra alternativ. Angivet förslag förutsätts dock skall komma till utförande. Bostäderna ses då till sin typ ”tillföra stadsliv och arkitektoniska kvaliteter” åt området.

Valet av byggnadssätt som medges kan innebära en stark förtätning. Radhustypen kan inte heller i någon stor utsträckning bidra till en mer blandad befolkning i området, varken gällande ålder eller inkomstnivå.

Den föreslagna byggnadsplatsen är dock ytterst attraktiv, ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö, i lugnt och centrumnära läge med direkt tillgång till naturområde och friluftsmark och stort utbud av service på gång- eller cykelavstånd. Förslaget handlar om lokalisering av enfamiljshus, s.k. ”stadsradhus” som ger optimal plats- och planlösning på begränsad tomtplats. Förutsättningen är en långsmal byggnadstomt, i sluttningsläge mot öster. Tomten är begränsad av lokalgata och naturmark vid en brant, där husraderna och kvartersgatan tar en stor yta i anspråk. Det lämnar minimalt utrymme för frirum vid bostaden. De mot gatan snedställda huskropparna har en smal spalt förgårdsmark med bakre husraden förskjuten mot tomtgränsen direkt mot en bergsvägg. Det ger få solbelysta uteplatser, särskilt på terrasserna på den tredje våningen. Planen ger en beskrivning som också belyser bristen på ljusstudier i planhanteringen. En trängd kvartersordning och en bebyggelse att likna vid industristadens beryktade ”back-to-back-houses”. I planbeskrivningen- en byggnadsordning som sägs utgå från och ”tar fasta på omgivande trähusbebyggelse”. Frågan är då hur planförfattarna sett och uppfattat platsen?

Trähus, två äldre fastigheter, förekommer i kvarter bortom Geijersgatan, utan koppling till gaturummet kring Hildur Ottelins väg. Här finns tomter med villor och flerfamiljshus från skilda skeden, 1920-talet och framåt. En heterogen bebyggelsegrupp med ett gemensamt tema, fasader i sten eller puts.

Slutsats:

Den föreslagna nybebyggelsen kommer att bli främmande på platsen. Inte bara med materialvalet. Det gäller hela byggnadsordningen. På en begränsad yta placeras uniforma hus, tätt ställda och för högt uppdrivna, närmast med stenstadsreferens. En anakronism i Rickomberga, detta lågmälda egnahemssamhälle. Trängsel hotar också gaturummen. Målgruppen, rimligtvis hushåll med tillgång till bil hänvisas till förstadsgator med bredd anpassad i huvudsak för gång och cykeltrafik.

FVU: s synpunkter:

FVU motsätter sig inte nybyggnad på platsen men hävdar det som Kommunens Arkitekturpolicy föreskriver: Varje byggprojekt måste utgå från den befintliga miljön och de kvaliteter som är värdefulla och möjliga att bevara. I detta fall ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö på en tomt med sluttningsläge mot öster nedanför en hög bevuxen bergsklack. En plats med dåligt ljusinfall särskilt årstiden mellan höst- och vårdagjämning. Planförslaget sätter byggnadsvolym framför bostadskvalitet. Den föreslagna exploatergsgraden är för hög.

FVU föreslår en lägre exploatering med bebyggelse som tar fasta på befintliga ljus- och terrängförhållanden. Vårt förslag är en friare gruppering av huskroppar i ett mer varierat utförande, lägenhetshus, ”stadsvillor” och längor med volym 2-2,5 våningar och med plan som tillåter bostäder i skiftande storlek och med sättning som bildar gårdsrum. Det är ett bebyggelsemönster som anknyter till variationen i det ursprungliga Rickomberga och som bidrar det som här eftersträvas, en social hållbarhet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Carl Erik Bergold Styrelseledamot
Per Hedfors Styrelseledamot

Fyrspårsavtalet slår undan lokalt inflytande

2021-11-22

Det är uppenbart att kommunledningen inte är beredd att ta till sig av de argument som framförs om sydöstra staden och fyrspårsavtalen, skriver Sten Åke Bylund, Bo Aronsson och Mats Börjesson.

”Det går inte att göra större förändringar i det här skedet, då håller vi inte tidsplanen. Det är på eller av, ja eller nej, som partierna har att ta ställning till nu.” Uttalandet är Erik Pellings när han i onsdags presenterade förslaget till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna och med hänvisning till fyrspårsavtalet.

Uttalandet synliggör det dilemma som Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har pekat på i två debattartiklar tidigare i höst (UNT 18 augusti respektive 21 oktober). FVU har genom artiklarna försökt att få svar på om det finns ett samlat politiskt stöd för att nyttja fyrspårsavtalet för att slå undan synpunkter från alla dem som berörs av avtalet. Att avtalet i realiteten nyttjas på ett sådant sätt framgår inte enbart av Pellings uttalande ovan, utan även av det särskilda utlåtande som följer det planförslag som nu har lagts fram.

I utlåtandet kommenteras hur framförda synpunkter har bemötts i den slutliga bearbetningen av planen. Kritik från boende i området avseende omfattningen av bebyggelsen har bemötts med: ”I fyrspårsavtalet med staten och Region Uppsala regleras antalet bostäder som ska byggas inom hela avtalsområdet”. Kritik från organisationer bemöts med: ”Kommunen stämmer kontinuerligt av avtalet med staten och regionen, och planerar i dagsläget ingen omförhandling”. Det är uppenbart att kommunledningen inte är beredd att ta till sig av de argument som framförs hur starka de än är och oavsett vem det är som framför dem.

För att få bekräftat hur kommunledningen ser på innebörden av samråd, dialog och medborgarinflytande har FVU ställt tre frågor i ett brev till kommunstyrelsen. Dessa frågor är:

Är det kommunstyrelsens uppfattning:

1. att fyrspårsavtalet medger möjlighet för medborgare, sakägare, intresseorganisationer med flera att påverka annat än att genom överklaganden fördröja tidpunkterna för genomförandet av avtalets olika delar (se §§9 och 13 i avtalet)?

2. att avtalet medger ett alternativ till spårväg (se §6 punkterna 4 och 5 i avtalet)?

3. att, om det visar sig att det är olämpligt att lokalisera 33 000 lägenheter till Bergsbrunna och Södra staden, avtalet medger att en andel av dessa bostäder i stället kan lokaliseras till andra delar av kommunen?

Är svaret nej på alla tre frågorna så visar kommunstyrelsen att den har distanserat sig från alla dem som frågorna berör. Är svaret ja på alla tre frågorna kan kommunledningen inte längre nyttja fyrspårsavtalet för att enkelt slå undan synpunkter utan dessa måste bemötas med lyhördhet och respekt, inte med ultimatum.

Fyra spår Uppsala, samrådshandling, Söder Bergsbrunna – Uppsala Centralstation

Trafikverkets ärendemottagning Fyra spår Uppsala
Box 810
781 28 Borlänge

2021-11-15

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerad handling och vill med anledning därav framföra följande synpunkter på de i dokumentet redovisade förslagen.
Uppsala Central
FVU förordar en samlad stationslösning enligt alternativen 1a eller b. Dessa alternativ ger en god överblick över stationens funktioner och korta gångavstånd för resenärerna i samband med byte mellan olika tåglinjer eller byte mellan tåg och annan kollektivtrafik, liksom vid angöring med privatbilar och taxi. FVU vill betona vikten av att det utökade spårområdet utformas så att inpassningen till omgivande stadsmiljö utförs på ett omsorgsfullt sätt. FVU ställer sig bakom tanken att det äldre ställverket kan flyttas, medan ingrepp i stationsbyggnaden bör undvikas.
Uppsala södra
FVU instämmer inte i att det finns goda förutsättningar att skapa en välfungerande station i det i utredningen redovisade läget söder om Bergsbrunna. Nivåskillnaden är stor (16 meter) och kommer att tillsammans med järnvägen och stationen i sig att utgöra en betydande barriär mellan områdena öster och väster om stationen. FVU har i samband med samråd över ett förslag till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna framfört att den nya staden bör byggas upp kring en sydligare lokaliserad station där nivåförhållandena är mer gynnsamma och där stationen kan ges en nära koppling till det föreslagna verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. En sådan lokalisering skulle kunna bidra till en mer funktionell lösning än den som redovisas i utredningen. Yttrandet över den fördjupade översiktsplanen bifogas för kännedom.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande , Bo Aronsson, styrelseledamot, Per Hedfors, styrelseledamot

Granskningsyttrande över detaljplan för del av Österplan. Diarienummer 2020- 002055

2021-11-15
Till plan-och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av att nämnda detaljplan nu återkommit för granskning anföra följande:
Som vi redan gett uttryck för i vårt samrådsyttrande accepterar vi breddningen av spårområdet givet den samhällsnytta den kommer att medföra. Däremot motsätter vi oss att S:t Olofsgatan och S:t Persgatan läggs i tunnlar under järnvägen och att banvallen höjs mellan 40-80 cm. Vi anser att dessa åtgärder snarare kommer att förstärka effekten av den barriär som järnvägen utgör istället för tvärtom och att de således ytterligare kommer att spä på upplevelsen av att befinna sig i två olika stadsrum, nämligen ett väster och ett annat öster om järnvägen.

FVU saknar fortfarande en diskussion kring de stadsmiljömässiga konsekvenserna som ett genomförande av detaljplanen skulle medföra trots att dessa torde bli påtagliga. Banvallen ligger redan idag högre än de omkringliggande gatorna och en ytterligare höjning av densamma i storleksordningen 80 cm kommer att påtagligt störa siktlinjerna i S:t Olofsgatans och S:t Persgatans längdriktningar. Därtill kommer kravet på säkerhet. Spåren ligger inom ett område som riskerar att översvämmas vd högvatten. Något som förespås bli mer frekvent. Om underfarterna genomförs finns ingen säkrad passage över spåren i markplanet i hela stadsområdet.

Det finns också en risk för att gatorna i framtiden kommer att upplevas som två olika gator, nämligen en gata väster om järnvägen och en annan gata öster därom, en upplevelse som inte kommer att bli mindre om gatorna dessutom leds i tunnlar under järnvägen. Järnvägskorsningarna vid S:t Olofsgatan och S:t Persgatan är idag de enda korsningar i plan som återstår i Uppsala innerstad och borde även framgent kunna få behålla denna utformning.

De negativa och otrivsamma stadsmiljöer som tunnlarna vid t ex Gamla Uppsalagatan, Råbyleden, Vaksalagatan och Strandbodgatan resulterat i borde stämma till eftertanke.

För Föreningen vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Tomas Klang, Ledamot

Detaljplan för kv Hindsgavl, samråd. PBN 2019-002975

Till plan-och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill framföra följande synpunkter:
Vi ser positivt på att man omarbetat tidigare plan. Detta förslag har en skala som är etablerad i Ekebyområdet vid dagens torg. Den u-formade byggnaden öppnar sig mot söder och den västra delen av byggnaden är fyra våningar hög, mot gården delvis bara tre våningar. Det ger bra ljus och solvärden för bostäderna. Placeringen av det nya torget intill huvudstråket Nordengatan är en förbättring – det befintliga ligger i skymundan. De planerade lokalerna mot torget och Nordengatan kommer att skapa ett mer levande centrum än det nuvarande. Positiv är också förgårdsmarken mot gatorna och ambitionen att ersätta de träd som tas ned.

FVU har dock starka invändningar mot den ostuderade volymgrupperingen. Motivet mot Nordengatan med två framskjutande gavlar som inramar den indragna byggnaden däremellan fungerar inte alls på grund av den osnygga sammankopplingen av volymerna i hörnet Nordengatan – Köpenhamnsgatan. För att få detta viktiga arkitektoniska motiv att fungera krävs att den indragna delen längs Nordengatan sänks till samma höjd som flygeln mot Köpenhamnsgatan, dvs fyra våningar.
För att motivet skall bli tydligare och intressantare föreslår vi också att taken spetsas – takvinkeln ökas – på byggnaderna längs torget och Köpenhamnsgatan för att ge gavlarna ytterligare pregnans.
FVU invänder också mot de slätstrukna fasader som planen redovisar mot torget och Nordengatans stråk – här krävs betydligt mer. Det handlar inte bara om vanliga bostadshus – här byggs Ekeby centrum!
Kvartersnamnet förpliktar: Hindsgavl är ett renässansslott på Fyn i Danmark.

För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande