050825
ang. program för Studenternas idrottsplats. Dnr 2004/20001-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovanstående program och ber härmed att få avge sina synpunkter på detsamma.

Det område som är föremål för analys och förslag utgörs av hela idrottområdet och Kap fram till Kungsängsleden, området mellan ån och Ulleråkersvägen, samt dessutom åsen med Sten Sture- monumentet, avgränsad av Sjukhusvägen, Uppsala Science park och Eklundshov.
De flesta förändringar som föreslås är vettiga och okontroversiella. Idrottsytorna moderniseras och kompletteras med nya läktare, fasta och flyttbara, allt för att hålla god standard med tanke på stora evenemang bl a SM-finalen i bandy. Det handlar också till en del om uppsnyggning och tillgänglighet – bort med stora trista grusytor, nätstaket och baracker. Ordnade passager på distinkta ställen.
Två nya gång- och cykelbroar från Kungsängen på andra sidan ån, som är på väg att bli en ny stadsdel med stor andel bostäder, föreslås samt därtill en bilbro i Strandbodgatans förlängning. Målet är förstås att göra åsen tillgänglig liksom också arbets- och rekreationsområdena där bortom. På denna del av förslaget har Föreningen dock synpunkter.
I områdets södra del, mot Kungsängsleden, föreslås stadens festivalplats ligga. Efter årets regniga premiär krävs dock åtgärder för att förbättra ytskikten.

På tre punkter vill Föreningen framföra invändningar och efterlysa mer nyanserade resonemang:

• När det gäller åsen: Allt tal om annonsering och informationstavlor riskerar att ta bort de naturkvaliteer man gärna upplever på egen hand. Risk finns också för ett överutnyttjande av åsen vad gäller tillrättalagda aktiviteter – mountainbikebana t ex hör väl inte hemma här!

• När det gäller bebyggelse: Tänkbara byggrätter redovisas väster om sommararenan mot Sjukhusvägen, längs passagen mellan sommar- och vinterarenorna, i smala zoner runt vinterarenorna samt i ett helt kvarter söder om anläggningarna, där minigolfen finns i dag. Med tanke på verksamheterna, trafik, buller och inte minst festivalområdet, känns bostäder här inte rätt. Området skall ju öppnas upp och vara utpräglat publikt – bostäder har egenskapen att privatisera sin närmsta omgivning. Arbetsplatser skulle däremot ha fördelen att parkeringsytorna kunde dubbelutnyttjas effektivt. Lokaler med anknytning till Akademiska sjukhuset nämns som en möjlighet.
Mot ån längs Flusterpromenaden förläggs låga publika byggnader: kafé, restaurang, kanotuthyrning, och minigolfen flyttas hit. Hushöjden blir här 1– 2 våningar. Det är bra. Föreningen är också positiv till att inga verksamheter eller arrangemang i detta program tillåts inkräkta på eller på något vis privatisera årummet. När det gäller detta, har vi tyvärr sett förslag i annan riktning på andra håll i staden.
Högre bebyggelse kan förläggas mot Ulleråkersvägen. Höjden bestäms av önskvärda fria siktlinjer mot åsen, slottet och domkyrkan. Mellan Sjukhusvägen och sommararenan är en större byggnad möjlig som också skulle kunna rymma en tunnelmynning i form av en port. Och vi är därmed framme vid den tredje och känsligaste punkten.

• När det gäller trafiken och broarna: Hamnen med båttrafik och större segelbåtar ända inne vid Islandsbron är idag en mycket stor tillgång för själva stadskärnan. Båttrafikens möjligheter och den fria sikten söderut skulle bli starkt försämrade av en körbro med omfattande trafik i Strandbodgatans förlängning. Trafiken skulle också skapa en barriär med trista gångtunnlar mellan stadspark och idrotts- och rekreationsanläggningar. Ändå känns denna förbindelse söder om city nödvändig som en avlastning av Islandsbron. Vi anser därför, att tunnelalternativet seriöst bör utredas. Problemet är de raviner som uppstår vid ned- och uppfart. Mycket skulle vara vunnet om uppfarten mot Sjukhusvägen kunde tas omhand av en byggnad. Strandbodgatan mellan kvarteren Hugin och Munin har kapacitet att svälja en ordinär nedfart. Nackdelarna med tunnelalternativet uppvägs i detta fall flera gånger om av fördelarna.
Endast en cykelbro kan accepteras, och då bör den väljas som föreslås ligga i stråket mellan sommar- och vinterarenorna. Den befinner sig dessutom mitt emellan Islandsbron och Kungsängsleden. Gångbron måste vara lätt och elegant, i möjligaste mån genomsiktlig och lätt kunna öppnas för båttrafiken in till Islandsbron. En intressant arkitektonisk och teknisk uppgift att lösa.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén PO Sporrong Kristina Dahlberg
Vice ordförande 2.e vice ordförande bitr. sekreterare

050726
ang. Program för Odinslund [kv Ubbo], dnr 2003/20050-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovan rubricerade samrådshandling och ber att få avge nedanstående synpunkter.

Det aktuella stadskvarteret är inte vilket stadskvarter som helst. Dess nära grannar är ärevördiga byggnader som Trefaldighetskyrkan, Ärkebiskopsgården, Lindska skolan och Gustavianum för att inte tala om Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva. En sådan miljö ställer krav på sin omgivning och gör den till ett riksintresse. Även om den planerade byggnaden på intet sätt gör väsen av sig, så harmonierar den inte funktionsmässigt med områdets officiella karaktär, den må göras aldrig så tilltalande. Bostäder, hotell, restauranger och liknande hör inte hemma i denna miljö. Vid Övre Slottsgatan kan däremot sådana funktioner mycket väl passa in. Odinslund är del av den klassiska och monumentala miljö som utgör stadens hjärta, och Föreningen måste än en gång uttrycka sin förvåning över att det aktuella området över huvud taget förekommer i en diskussion om nybyggnad. Både Uppsala kommun och fastighetsägarna, bland dem Stiftelsen Ubbo, Uppsala kyrkliga samfällighet och Gustavianska stiftelsen vid Uppsala Akademi, bör känna ansvar för och vårda sig om denna klassiska uppsalamiljö.
Som Föreningen redan vid ett par tillfällen framfört till kommunen, uppfattas den del av kv Ubbo som omfattas av programhandlingen, av allmänheten och också av Föreningen som offentlig park. Om man får tro den sentida rekonstruktion av kvarterets bebyggelse år 1850 som återges i samrådshandlingen s. 5, rörde det sig av allt att döma om ett envånigt hus av blygsamma dimensioner, alltså på intet sätt en motsvarighet till det långa trevåningshus som presenteras i programmet. När huset revs är inte klarlagt. En rekonstruktion av kvarterets utseende 1867 (Ola Ehn 1968) visar fortfarande byggnaden i fråga. Men när Robert Schumburg förberedde den karta som trycktes 1882, var huset i fråga försvunnet och bör alltså ha rivits mellan åren 1867 och 1882, vilket betyder, att under betydligt mer än ett sekel inget hus stått på platsen. Att tala om kvartersläkning eller ett återställande av tidigare tillstånd är mot den beskrivna bakgrunden inte befogat. Kvarteret har aldrig tidigare varit slutet mot detta håll, och någon hävd av fullbyggt stadskvarter kan sålunda inte åberopas. Under den tid som gått sedan det aktuella huset revs har programområdet, trots den låga stenmur som markerar kv Ubbo, kommit att uppfattas som en integrerad del av Odinslund. Det är därmed parkfunktionen som har hävd. Uppsala behöver denna centralt belägna park i ograverat skick.
Det är utan tvekan en estetisk fördel att lämna denna sida av kvarteret öppen. I det inre av kvarteret finns nämligen en äldre och i Uppsalasammanhang i dag mycket sällsynt bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Ett stycke uppsalahistoria som allmänheten bör ha tillgång till och som inte bör privatiseras genom att inneslutas av nybebyggelse. Den är med sin måleriska karaktär mycket tilltalande för ögat. Husen ligger indragna från vägen och disponeras i dag av en konstnär. Användningen av husen för ateljéändamål har bidragit till att göra miljön levande. Utställda skulpturer i parken utanför husen har dessutom genom åren utgjort ytterligare en estetisk accent, som uppskattas av konstintresserade förbipasserande. Inblicken i kvarteret Ubbo nedifrån vägen genom Odinslund är faktiskt en tillgång för den som rör sig i området. (Se bildbilaga.)
När det gäller de aktuella husen från 1700- och 1800-talen skulle det enligt Föreningens förmenande vara en god idé att även i framtiden låta dem disponeras av förtjänta konstnärer enligt samma modell som prövats när det gäller Walmstedtska gården. Det är viktigt att offentliga miljöer verkligen används men på ett sådant sätt att funktionen inte fördärvar intrycket av miljön som helhet. Föreningen har noterat att en byggnad vid infarten till parkeringen (nr 5 i programmet) har tillkommit i förhållande till tidigare förslag. Den är tänkt att användas som för hotelländamål. Vi vill förslå att denna byggnad uppförs och används som utställningslokal för de konstnärer som, om vårt ovanstående förslag vinner gehör, kommer att verka i kvarteret. Det kan vara en vinst för kvarteret att få en byggnadskropp just på detta ställe, om det samtidigt medverkar till att den nuvarande garageinfarten får en estetisk uppsnyggning.

Föreningen Vårda Uppsala föreslår mot bakgrund av ovanstående:

att alla planer på bebyggelse mot gatan genom Odinslund avförs ur programmet,

att kommunen förvärvar den aktuella marken och genom planändring klassifierar den som parkmark,

att den föreslagna nybyggnaden invid parkeringsinfarten byggs,

att 1700- och 1800-talshusen tillika med den nyssnämnda nybyggnaden används för konstnärliga ändamål enligt ovan samt

att kvarterets del mot Lindska skolan i samband med nybyggnaden snyggas upp och görs mer tilltalande än den för närvarande är.

Låt kvarteret Ubbo bli ett konstens och konstnärernas kvarter!

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén, vice ordförande Mats Wahlberg, styrelseledamot

Bildbilaga:

Fem bilder fråm kv Ubbo i Odinslund 6 juni 2005,
Foto Anna Nilsén för Föreningen Vårda Uppsala