Föreningen Vårda Uppsala
c/o Anna Nilsén
Kungsängsgatan 36 E
753 22 Uppsala
Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun
753 75 Uppsala

Uppsala 2008-06-16

Detaljplan för kv Blåsenhus, delområde 2, Kåbo 5:2 och del av Kåbo 5:1.

(Dnr 2005/20088-1)

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav
framföra följande.

Föreningen är införstådd med att nu gällande program för kv Blåsenhus medger en omfattande
bebyggelse och att detta blir avgörande för universitetets möjligheter till expansion i någorlunda
centralt läge, något som har stor och positiv betydelse för stadens identitet.

Föreningen är fortsatt positiv till användningen av planområdet under förutsättning att den nya
bebyggelsen utformas och placeras med största möjliga hänsyn till befintlig bebyggelse samt kultur-
och naturvärden i planområdet och dess omgivningar.

Planens syfte
Att skapa byggrätter för ett nationellt protonterapicentrum, Skandionkliniken, samt expansions-
möjligheter och ändrade användningsområden för fd Patologiska institutionen.

Föreningens synpunkter
Samrådskartan saknar angivelse av byggnadernas exakta lägen, vilket försvårar bedömningen med
avseende på gestaltning, siktlinjer mm, men intentionerna framgår av illustrationsplanen (sid. 7) och
perspektivskisserna (sid. 8 – 10). Dessa tillsammans anger att byggnadshöjden får vara högst 5
våningar för Skandionkliniken och högst 4 våningar för tillbyggnaden av fd Patologen. Men, i en
remisshandling gällande detaljplan bör huskropparnas begränsningar anges – inte endast ett
bebyggelseområde, särskilt som planen ligger i en av stadens känsligaste miljöer (Riksintresseområde
C 40A). FVU har förhoppning att utställningshandlingen kompletteras med en disposition med
avseende på byggnader och siktlinjer.

Bebyggelse
Inom planområdet sker även en ombyggnad av fd Wallenberglaboratoriet till gymnasieskola
(Kunskapsgymnasiet). FVU förordar en bebyggelse utformad efter mottot ”institutioner i parkmiljö”,
vilket enligt illustrationerna uppnås med väl åtskilda byggnadskroppar med varierande volym, form
och material.

Kunskapsgymnasiet. Illustrationsplanen visar även en lamellformad tillbyggnad i högst fem våningar
från den västra gaveln för att sammanlagt kunna rymma ca 400 elever. Tillbyggnaden ligger i liv med
den befintliga byggnadens fasader, där gavlarna sammanbinds med passager.
FVU har inget att invända mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare får
gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.

Skandionkliniken är tänkt att uppföras huvudsakligen i 1-2 våningar med en smal byggnadskropp i 3
våningar för kontor och patienthotell. Höjd (totalt högst 5 våningar) och riktning relaterar till
Kunskapsgymnasiet. Mot Artillerigatan tillåts högsta byggnadshöjden vara en våning. Illustrationerna
visar en modernistisk gestaltning, där den högre huskroppen vilar på pelare mot hörnet Dag
Hammarskjölds väg och Artillerigatan.
FVU finner att denna del av detaljplanen är omsorgsfullt planerad för att tillfredställa höga krav på
såväl form som funktion och att illustrationerna visar en intressant entré till hela kvarteret från söder.
Vidare medför den indragna högre huskroppen att hänsyn har tagits till skuggbildning mot de
befintliga bostadshusen längs Artillerigatan. En anmärkning framhålls angående gaturummets bredd,
där anläggande av separata cykelbanor längs Artillerigatans norra sida skall säkerställas.

Fd Patologen planeras för omvandling till hotellverksamhet med ca 200 rum inklusive, tillbyggnader i
högst 4 våningar. De nya huskropparna ligger i en formation som kommer att skymma den befintliga
byggnaden, vars tidigare baksida skulle kunna bilda fond mot genomfartsgatan och kvarterets inre
offentliga rum. Detta rimmar illa med intentionen att ge byggnaden skyddsföreskrifter (q), där det sista
villkoret innebär att ”huvudbyggnadens baksida kan kompletteras eller sammanlänkas med annan
byggnad om hänsyn tas till befintliga kvaliteter”.

Den L-formade
tillbyggnaden mot
genomfartsgatan
ersätts av två annex [Figur]
(snedstreckade),
vilket ger möjlighet till
en parkbildning med
huvudbyggnaden i
fonden.

FVU anser att tillbyggnaderna kan utföras som annex (snedstreckade i figuren ovan), vilket skulle ge
en öppen gårdsmiljö med parkkaraktär i stället för den slutna och mörka gården i planförslaget.
Härigenom bildar byggnaderna en ensemble där huvudbyggnadens arkitektoniska kvaliteter exponeras
och tillför kvarterets insida en parkmiljö som även skulle komma hotellet till godo. Som kompensation
för förlorad lokalyta kan prövas, under förutsättningen att huvudbyggnadens takfot inte överskrids, att
tillåta 5 våningar för annexen, t.ex. genom utnyttjande av topografin i ett suterrängkoncept.

Belastningar. Planförslaget innebär avsevärda tillskott i bruttoarea (BA):
Skandionkliniken och Kunskapsgymnasiet: ca 16 200 kvm
Fd Patologen: ca 8 000 kvm
Resultat blir en bruttoarea på uppåt 25 000 kvm, således nästan av samma storleksordning som
Pedagogikum. Sammantaget innebär detta att den planerade bebyggelsen kommer att närma sig 90 000
kvm BA. Verksamheterna har många sysselsatta (arbete och studier), men karaktären genererar även
stora flöden av besökare till seminarier och konferenser, motion och hotell samt patienter med
anhöriga.

Trafik.
Samrådshandlingarna och programförslaget underskattar, enligt föreningens uppfattning, trafikproblemen
föranledda av Blåsenhuskvarteret i sig och fastmer satta i sitt sammanhang genom Översiktsplan för Uppsala
stad 2002 och övrig utveckling av campussystemen (Science Park, Rosendal, Ångström, Ulleråker mm.).
Kommunen har nyligen framhållit behovet av att minska bilanvändningen, främst för att uppfylla de skärpta
miljömålen, genom en ökad satsning på kollektivtrafikens attraktivitet. Speciellt framhålls att den fortsatta
stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik.

Tekniska kontoret anger framtida belastningar på Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg (Dag H:s väg)
till 5 000 respektive 13 000 fordon per dygn (fpd), exklusive trafikgenerering till följd av kv. Blåsenhus.
Enbart Pedagogikum med 30 000 kvm institutionsyta innebär ca 3 000 ytterligare verksamma i kvarteret.
Planförslaget för kv Blåsenhus, delområde 3, medför ytterligare uppemot 4 500 verksamma och sannolikt
tusentalet dagliga besökare. Föreliggande planförslag kan innebära ca 1 000 verksamma och ca 1 000 dagliga
besökare. När kvarteret är utbyggt enligt pågående planering, utgör det en lika stor trafikgenerator som
Akademiska sjukhuset eller Ångström/MIC.

FVU upprepar förslag från tidigare yttranden angående möjligheterna att klara tillgänglighet och passage
förbi kv. Blåsenhus:

Norbyvägen: På vardera sidan om anläggs separata gång- och cykelbanor. På södra sidan, gärna innanför en
trädrad, anläggs dubbla körfält för kollektivtrafik med hållplatsutrymme. Denna trafikföring bör även prövas
i kv Lagerträdet.

Dag Hammarskjölds väg tillåter ingen visuell breddning, främst. av kulturhistoriska skäl. Framtida
belastning med uppemot 18 000 fpd (inkl. Blåsenhustrafiken), fördelade på två körfält, kommer med
säkerhet att orsaka oacceptabla trafikhinder, inte minst för kollektivtrafiken. För att öka dess framkomlighet
bör gång- och cykelbanorna i gatuplanet görs om till kollektivfiler. På västra sidan löper en gångbana i plan
med Botaniska trädgården och på östra sidan en gångbana på första terrassen mot Slottet. Båda dessa
gångbanor omvandlas till separata gång- och cykelbanor. Denna trafikföring kan genomföras på hela
sträckan mellan Sjukhusvägen och Carolinabacken med en förlängning av den norra raksträckan så att
utrymme bereds för gång- och cykelbanan vid Fängelset. Söder om detta svänger gatan ner mot sin
nuvarande sträckning. Förslaget underlättar även placering av hållplatser.

Tillsammans med planförslagets cykelvägar inom kvarteret kan god tillgänglighet för cykel och
kollektivtrafik skapas på ett trafiksäkert sätt.

Sammanfattning av Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

Positiv till planområdets användning.
Avsaknad av planområdets detaljerade disposition försvårar en mer fullständig bedömning.
Kunskapsgymnasiet: Inga invändningar mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare
får gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.
Skandionkliniken: Gillande av gestaltning som tillför en intressant sydlig entré till kvarteret.
Före detta Patologen: Inga invändningar gällande omvandling till hotell. Dispositionen av
tillbyggnaderna på huvudbyggnadens ”baksida” rekommenderas avslag och omarbetning, förslagsvis så
att dessa bildar pendanger i form av annex enligt figur. Härigenom skulle hotellkomplexet bättre leva
upp till begreppet ”institutioner i park” och huvudbyggnadens arkitektur bidra till en hög kvalitet på
kvarterets inre offentliga rum.
Med hänvisning till framtida trafiksituation, bör markavsättningar göras för spårburen kollektivtrafik
med körfält och hållplatser längs Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080613
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Vidar, dnr 2006/20031.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för väg till Skölsta och ber härmed att få avge några synpunkter.

Synpunkter på planhandlingarna

Under rubriken detaljplaner anges gällande plan endast med nummer och datum för laga kraft. Planen visas ej, ej heller beskrivs dess innehåll – brukligt i tidigare planbeskrivningar. Gällande plan visar prickmark på hela gården, dvs marken får inte bebyggas. Ej heller är de befintliga träden markerade på plankartan, vilket också varit brukligt, även om de skulle gå förlorade vid planens genomförande.

Beskrivna förhållanden gör det svårt för den allmänintresserade att ta del av och själv bedöma planens konsekvenser, tvärt emot avsikten med en samrådshandling enligt PBL, plan- och bygglagen. Att man inte givit sig tid med detta är anmärkningsvärt, då området både är av riks-intresse och klassas som särskilt värdefull bebyggelsemiljö i översiktsplanen.

Synpunkter på planen

Föreningen Vårda Uppsala har inga principiella invändningar mot hotellbyggnaden längs Roslagsgatan. Envåningslänken mot 1960-talshuset öppnar möjligheter till den sundare plan, som beskrivs nedan. Hotellbyggnaden skulle positivt bidra till miljön kring konserthuset genom att sluta torgrummet, vilket också skulle aktiveras av butikerna i torgplanet. Kanske också bostadsgården kan vinna på att avskärmas från inlastningen till konserthuset – beroende på hur gården gestaltas. Avståndet mellan hotellbyggnaden och 1960-talshuset är cirka 11 m. Hotellet måste kortas, så att avståndet till jugendhuset mot Salagatan också blir cirka 11 m, detta med tanke på de bostäder som har sina fönster mot hotellets gavel.

Alla byggnader i kvarteret och runt torget är stenhus. Konserthuset avviker med sin lätta fasad av glas och plåt. Det känns helt fel att, som illustrationerna visar, föreslå en glasfasad på hotellet. Ett fasad med puts eller natursten skulle på ett fint sätt hålla samman miljön kring torget och konserthuset.

Den gårdsmiljö som planen föreslår måste uppfattas som en katastrof av de boende. Kvar blir bara två smala, skuggiga gårdar, som trots de ambitiösa illustrationerna ändå inte blir en bra utemiljö. Alla stora björkar måste troligen avverkas (här saknar man inmätningen) för hotellbyggnaden mot torget. Ett garage under hela gården sopar bort resten av vegetationen. Ovanpå garagebjälklaget blir den nya gårdsmiljön mer konstgjord – utan stora träd. I planbeskrivningen påstås, att gårdarna utformats utifrån ett barnperspektiv! Miljön kan knappast komma att uppfylla barnkonventionens krav, som plantexten anger.

Föreningen Vårda Uppsalas förslag

Vi vill föreslå en sundare plan. Tag bort hela den breda, tvåvåniga förbindelselänken mellan hotellbyggnaderna och ersätt den med en förbindelsegång i souterrängplanet längs 60-talshusets nordöstra fasad. En gång med glasat tak som ger en klimatskyddad passage mellan hotellbyggnaderna – souterrängvåningen används aktivt i den nuvarande hotellbyggnaden. Bygg den föreslagna envåningsdelen längs dennas nordvästfasad och gör den cirka 12 meter bred, så att ett fungerande garage kan byggas i källarvåningen. Garaget kan kompletteras med de parkeringsmöjligheter som bjuds i garaget vid Resecentrum, cirka 600 platser, och som ligger inom bekvämt gångavstånd. Under resten av gården byggs inget garage och alla de mindre träd och buskage som finns där idag kan bli kvar och bilda stomme i en rymlig, helt bilfri bostadsgård, som också ger plats för hotellets uteservering. En gård som på sikt åter kan få stora träd.

Ovanstående förslag skulle bli en kompromisslösning, som ger hotellverksamheten ett stort tillskott av lokaler och på sikt en bättre och bilfri utemiljö för de boende och deras barn.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

[1 bilaga]

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang dpl för Skölsta i Uppsala kommun, dnr 2006/20033-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för Skölstas utbyggnad och
ber härmed att få avge några synpunkter.

Utbyggnadens storlek och läge

Skölsta ligger nära Uppsala, vilket innebär att extra hänsyn fordras vid
planeringen. Stråket av öppen jordbruksmark mellan Skölsta och staden bör
förbli obebyggt och användas för fortsatt odling, detta inte minst med
tanke på den nya synen på jordbruksmarkens värde och de aktuella kraftigt
utökade kraven på livsmedelsproduktion. Idag avråder man bestämt från all
exploatering för väg- och bebyggelseändamål på jordbruksmark. Föreningen
anser därför, att planerna på en omfattande utbyggnad av Skölsta skall
bantas och helst inskränka sig till aktuell plan, som på ett fint sätt
anpassar sig till en inbuktning av slätten inom befintlig bebyggelse. Det
innebär, att Skölsta skulle kunna begränsas till en angenäm bybildning om
ca 500 bostäder.
På 1970-talet gällde fortfarande den utmärkta tanken att grönbälten
skulle skilja utbyggnadsområden åt. Slätten mellan Skölsta och Uppsala är
ett sådant grönbälte. Risken är stor, att den äts upp av bebyggelse, om den
i Skölsta blir så stor, att man måste dra trafikkanaler över slätten för
att försörja bebyggelsens behov. Vägar brukar så gott som alltid alstra ny
bebyggelse. Kartan på sidan 5 visar precis hur vägar drar till sig stråk av
bebyggelse. En annan aspekt är att de ännu bevarade gårdarna och små byarna
bör få bevaras intakta med ett rejält respektavstånd och framför allt inte
förtätas med ytterligare bebyggelse. Gårdarna bör inte heller hindras i sin
funktion av vägdragning över markerna, något som det ofta klagas över från
detta håll. Vi återkommer till denna fråga i vårt yttrande över den
planerade vägen.
Vi vill också påminna om Uppsalas karakteristiska egenskap av staden på
slätten. Denna har åt detta håll till den grad tagits i anspråk för
bebyggelse, att endast ett tämligen smalt stråk återstår, men ett viktigt
sådant som ger utblick mot Jällahållet norrut och söderut mot Linnés
historiska landskap. Utblicken över detta kulturandskap med sina historiska
dimensioner är också en anblick att njuta av.

Den aktuella planen

Den aktuella planen innebär, att hänsyn tagits till den befintliga
terrängen med dess knallar och fornlämningar. Plats för handel och service
finns på strategiska ställen i området, vilket innebär möjlighet till
mötesplatser och annat som kan ge liv åt området. Därtill skall också
nämnas det positiva med den sammanhängande väven av park- och naturmark som
präglar planen. Möjligen skulle en större andel av de nämnda, livande
funktionerna kunna samlas i anslutning till stationen, t ex förskolan, för
att därmed skapa en centralpunkt i området.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande PO Sporrong, v ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang dpl för väg till Skölsta, dnr 2008/20019.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för väg till Skölsta och ber
härmed att få avge några synpunkter.

Den aktuella planen

Vägen sträcker sig mellan vägtunneln under E4 söder om Vaksala kyrka och
ansluter till Svia byväg i Skölsta. Den är obarmhärtigt förlagd över det
obrutna jordbrukslandskapet och följer inte på något ställe befintliga
vägar. På så sätt skapar den ett oacceptabelt sår i slättlandskapet och en
barriär, inte minst med tanke på jordbruket.

Värdefull jordbruksmark

Med den nya synen på jordbruksmarkens värde och de aktuella kraftigt
utökade kraven på livsmedelsproduktion är denna vägdragning inte
samhällsekonomiskt försvarbar. Idag avråder man bestämt från all
exploatering för väg- och bebyggelseändamål på jordbruksmark.
Slätten mellan Skölsta och Uppsala är därtill ett nödvändigt grönbälte,
som bör försvaras mot exploatering. Risken är stor, om vägen dras på sätt
som anges i planen, att den genererar ny bebyggelse. Vägar brukar så gott
som alltid alstra dylik. Kartan på sidan 5 i dpl för Skölsta visar precis
hur vägar drar till sig stråk av bebyggelse. Gårdarna bör inte heller
hindras i sin funktion av vägdragning över markerna, något som det ofta
klagas över från jordbrukarhåll.

Förslag till vägdragning

Det finns möjligheter att på ett mer hänsynsfullt sätt än i planen lösa
tillfartsfrågan. Vi nämner nedan två alternativ.

1. En väg byggs som följer museijärnvägen in mot staden fram till Fålhagsleden.

2. Två tillfarter till Skölsta finns redan. Båda skulle med vissa
justeringar kunna användas för att fördela trafiktrycket, och båda mynnar i
den väg som så småningom når vägtunneln vid Vaksala kyrka.

Fördelen med båda de angivna alternativen är att inga nya barriärer i
landskapet skapas och att den dyrbara odlingsmarken kan förbli ograverad.
Vi påminner i detta sammanhang om att vägverkets fyrstegsprincip med
stegvis prövning av erforderliga åtgärder är mer i harmoni med nämnda två
förslag än med planförslaget. Man kan inte alltid möta kraven på maximalt
bekväm tillgänglighet. I detta fall måste en viss förlängning av
vägsträckan accepteras.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande PO Sporrong, vice ordförande

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang. dpl för del av Rörby, Bälinge. Uppsala kommun. Dnr 2006/20034-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anser att det är positivt att Bälinge utvecklas med fler bo-städer, vilket ger mera underlag för service och förhoppningsvis även annan verksamhet som bidrar till att orten inte får sovstadskaraktär. Härigenom får Bälinge ökad attraktionskraft för bosättning och etablering men även som lokalt centrum för den omgivande landsbygden. Bä-linge bör härigenom kunna bli ett alltmer intressant alternativ till staden för dem som vill bo och kanske även arbeta i en lugn småskalig miljö med närhet både till staden och till lands-bygden.

Bälinge har många kvaliteter förutom närheten till Uppsala. Bebyggelsen är genomgående låg och relativt samlad. Inslag av rad-, kedjehus och flerbostadshus möjliggör en blandning av olika hushållstyper och ger också stadga åt stadsbilden. Lokalgatorna kantas ofta av häckar, ibland även av träd, och det finns anordningar för att minska trafikens hastighet. Gång- och cykelvägnätet är väl utvecklat i stora delar av orten. Bussförbindelsen till Uppsala har god turtäthet och orten har viss service – dagligvarubutik, skolor, bibliotek, fritidsgård, sporthall, fotbollsplaner, friluftsbad, golfbana m.m. Det finns alltså goda förutsättningar att bygga vida-re på.

Stadsmiljön i den centrala delen av Bälinge har dock stora brister. Det första som möter blicken är en källsorteringsanläggning. Dagligvarubutiken är inrymd i en nerklottrad byggnad omgiven av ödsliga stora asfaltytor. Om ambitionen är att öka Bälinges attraktionskraft borde den första åtgärden vara att utveckla detta ortscentrum med viss kompletterande bebyggelse – helst flerbostadshus eller grupphus, planteringar, varierande markbehandling, ordnad parker-ing, belysning, genomtänkt skyltning m.m. Givetvis måste sådana kompletteringar ske med stor respekt för miljön kring kyrkan med dess mur och angränsande äldre byggnader. Härige-nom skulle Bälinges centrala område kunna få viss välbehövlig stadsmässighet och dess funk-tion som lokalt centrum, både för själva orten och för dess omland, skulle kunna förstärkas. Detta är troligen en av de viktigaste åtgärderna för att nå ökad attraktionskraft för Bälinge. FVU inser att utbyggnadsordningen är beroende av de olika markägarnas vilja till exploate-ring men vill ändå framföra att det är fel turordning att nu bygga ett nytt glest bostadsområde på jungfrulig mark/åkermark i stället för att koncentrera sig på det centrala området.

Enligt översiktsplanen för kommunen redovisas nya bebyggelseområden på åkermark öster, norr och väster om samhället för att möjliggöra avsedd utveckling. Det är viktigt att vid pla-neringen söka stöd i befintliga terrängelement vid avgränsningen mot slättlandskapet av dessa områden. Det krävs också en medveten placering av husen och avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark. I de nya villa-områdena norr om orten har inte samordningen varit tillräcklig. Husen ger intryck av att på ett ostrukturerat sätt flyta ut i terrängen.

Planområdet är ett av dessa nya bebyggelseområden enligt översiktsplanen. Mot öster får om-rådet en naturlig avgränsning genom det skogsområde som sparas. Skuttungevägens bredd och dess funktion som genomfartsväg gör emellertid att det nya området kan komma att upp-fattas som avskilt från orten i övrigt. Å andra sidan finns funktioner som betjänar hela orten öster om Skuttungevägen nämligen Bälingeby förskola, Hemringebackarna med elljusspår, bollplaner samt skogsområdet öster om planområdet. Detta förhållande kan vara ett motiv för den föreslagna exploateringen. Men det krävs åtgärder för att åstadkomma sammanhang med orten i övrigt.

Därför anser FVU att det nya bostadsområdet och övriga funktioner öster om Skuttungevägen bör knytas ihop med det övriga Bälinge genom att Skuttungevägen i dess avsnitt genom sam-hället får karaktär av lugn bygata. Detta kan ske genom låg hastighet 30 km/tim, farthinder, ordnade övergångsställen, planteringar med buskar och träd och belysning. Denna ombygg-nad bör ske jämsides med exploateringen av planområdet. Varför inte lägga in åtminstone Skuttungevägens avsnitt utmed planområdet i detaljplanen och i samverkan med vägverket och exploatören genomföra en ombyggnad som gör vägen till en del av och ett attraktivt in-slag i ortens miljö?

Ett skäl att bosätta sig i en mindre ort kan vara att man söker en tyst miljö som man sällan finner i staden. Därför bör inte bara uteplatsen utan hela tomten ha ljudnivåer under riktvär-dena. Dessa riktvärden är en av riksdagen antagen ambitionsnivå. Det faktum att riktvärdena inte överskrids betyder ändå att en viss procent av de boende sannolikt känner sig störda av trafikbuller. Dessa faktorer är ytterligare skäl för att bygga om Skuttungevägen för maxhas-tigheten 30 km/tim, vilket innebär mindre störningar jämfört med högre hastighet.

Ljudnivåredovisningen i planbeskrivningen bygger på en uppskattning av trafikmängden för år 2007. Vid fysisk planering ska dock tillses att bostäder blir hälsosamma under överskådlig tid. Detta innebär att hänsyn ska tas även till prognostiserade trafikökningar. Detaljplanen bör därför kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte bedömning av effek-ter härav för planområdet. Om det visar sig att åtgärder till skydd mot buller med all sanno-likhet kommer att krävas är det bättre att detta förs in i detaljplanen och genomförs på ett en-hetligt sätt i samband med exploateringen i stället för att de boende var för sig svarar för detta i efterhand. Härigenom får man ett effektivt skydd. Dessutom är det angeläget att fasaden mot Skuttungevägen, som en av entréerna till samhället och en del av ortens ansikte utåt, får en prydlig och sammanhållen utformning.

I detaljplanen ingår bestämmelser i syfte att uppnå viss samordning av utformningen av be-byggelsen vilket är positivt. FVU föreslår dock att vissa principer fastläggs även för utform-ningen av gaturummen. Gatusektionen bör kompletteras med redovisning av planteringar av häckar, eventuella träd och belysning. Varför inte plantera björkar i likhet med Kyrkstigen? Även i tomtgräns utåt mot öster, söder och väster bör häckar planteras för att ge visuell stadga åt husgruppen. För att garantera att planområdet genomförs med sådana kvaliteter föreslår FVU att dessa läggs in som villkor i exploateringsavtalet med genomförande i samband med områdets utbyggnad.

FVU anför sammanfattningsvis:
1. Det är positivt att orten Bälinge växer och det finns goda förutsättningar för detta. Den första åtgärden för att öka attraktionskraften bör dock vara att komplettera, ordna upp och försköna lokalcentrum till en attraktiv mötesplats både för orten och omlandet.

2. Det föreslagna bostadsområdet jämte andra funktioner för samhället öster om Skuttunge-vägen bör knytas ihop med samhället genom att Skuttungevägen byggs om till ett lugnt gaturum i byn med låg hastighet 30 km/tim, farthinder, planteringar, ordnade övergångs-ställen, belysning mm. Skuttungevägens ombyggnad bör ingå i detaljplanen och dess ge-nomförande garanteras i exploateringsavtalet.

3. Ljudnivåredovisningen bör kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte konsekvenser härav för planområdet. Om åtgärder krävs för skydd mot buller inom överskådlig tid bör detta genomföras redan nu vid exploateringen för att få en fullgod lösning och ett enhetligt utseende.

4. Detaljplanen föreslås kompletteras med riktlinjer för utformning av gaturummen för lo-kalgatorna samt för tomtavgränsningen mot omgivande landskap i syfte att nå hög stads-byggnadskvalitet. Dessa villkor bör framgå av detaljplanen, som gestaltningsprogram el-ler planbestämmelser, och genomförandet bör säkras i exploateringsavtal med exploatö-ren.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot